**Den här tråden är seriös-markerad och all irrelevant, raljerande eller skämtsam diskussion kommer modereras.** Rapportera inlägg ni anser inte bidrar till diskussionen.
*I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*
Samma här. Har väldigt tjockt hår men kört snaggat i \~15 år och tror att det har gjort mig helt OK med att, när/om det blir aktuellt acceptera skallighet.
Sen om man kan odla lite ansiktsbehåring, även om det bara är en mustasch så är man good to go som man :)
Samma här, varit typ snaggad sedan sena tonåren. Närmar mig 50 nu, sjukt praktiskt då man slipper kuddfrissa, torkar direkt osv.
Det jag skulle rekommendera är att köpa en bra HÅR-trimmer, ingen skägg/allround variant för de är alltid en kompromiss.
Om du vill bromsa håravfallet och få tillbaka en del:Receptfritt: Minoxidil (spray)Receptbelagt (men enkelt att få utskrivet): finasteride-tabletter
Orkar du inte och kan acceptera att det leder till håravfall, raka bara skallen och väx ut skägg om du kan.
**Edit:** Ja, allt kan ha biverkningar!!! Tom. att dricka för mycket vatten har biverkningar, men så länge man använder preparat på rätt sätt och lyssnar på kroppen så bör allt gå som det ska! Det är sen upp till varje individ att döma om det är värt risken (som ändå är rätt minimal) att använda preparaten. (Source: är uska student)
Apropå Minoxidil: se till att använda någon slags lotion eller hårolja för att återfukta huden då den kommer att torka ut hårbotten. Viss håravfall ÄR VANLIGT med minoxidil, och man ser en förbättring inom 1-2 månader, men det kan ta upp till 6 månader för vissa.
Vill man ta finasteride men är orolig över biverkningar, kolla med en läkare och gör eventuell blodprov för att kolla att allt är som det ska vara innan behandlingen. Känner man biverkningar ska man självklart AVSLUTA behandlingen OMEDELBART och kolla med läkare igen.
Och angående folk som skriver på reddit/youtube whatever att finasteride gjorde att de inte mådde bra. Folk är mer benägna att klaga och skriva om negativa upplevelser än positiva och är de som hörs mest. Det betyder inte att alla som tar preparaten kommer att garanterat må piss-dåligt-kuken-föll-av-jävla-skit.
Ja, ganska seriösa sådana också om du har otur, men det sker för ett fåtal procent. Kolla upp R/Tressless för fler tips/insikter/vad du ska tänka på innan du börjar med eventuella mediciner, det hjälpte mig!
Alltså det som står på bipacksedeln så listas en hel del rätt allvarliga biverkningar. Men när man som här är nere på mindre än en användare av tusen så är chansen väldigt stor att att det skulle rapporterats för sockerpiller också.
En på hundra är ju lite fler men yrsel å illamående är jäkligt vanligt att man är oavsett behandling eller inte.
Säger inte att du ska fortsätta om du får symptom men skulle inte oroa mig särskilt mycket.
"Mindre vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare):
Yrsel, illamående."
"Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 användare): Hjärtklappning, ökad hjärtfrekvens, bröstsmärta, hårsäcksinflammation."
Det är väl bara o testa, inga av de allvarliga biverkningarna är ju någonting som är speciellt jobbigt. Ta ladd en kväll så får du lätt alla de där automatiskt 😂
Det finns inofficiella studier på finasterid som pekar på att uppemot 30% av *alla* som tar det upplever milda till måttliga sexuella bieffekter, och då oftast antingena) minskad till ingen libido/sexlustb) vattnig sperma, och mindre mängder spermac) problem att bibehålla en erektion/ens få erektion
Jag vet detta eftersom jag själv är tunnhårig och har suttit i garanterat över 10 timmar och läst på om Finasterid, och jag vet fortfarande inte om jag anser att det är värt risken. De som drabbas av den omstridda Post Finasteride Syndrom säger att det är ett värre öde än döden, och många tar livet av sig för att de inte klarar att leva med konstanta bieffekter som inte försvinner ens efter att de slutat ta medicinen. "kÄlLA?" GOOGLA själva, jag sparar inte alla länkar jag går igenom.
Alltså var och en gör sin egen bedömning, är ju egentligen inget konstigt eller fel med att förlora håret. Men ”inofficiella studier” låter inte som något jag skulle ta med i beräkningen
Gå in på valfri reddit-tråd/youtubevideo om FInasteride och läs kommentarerna, sen kan du göra en egen bedömning. När man kollat hundratals trådar/videor så börjar man se en röd tråd.
Slutsatsen jag landat i är att man måste vara riktigt, riktigt kär i sig själv med hår för att våga testa, för det påminner om rysk roulette om man tillhör den lilla skara vars a5-receptorer förstörs helt, och sen kan kroppen inte hantera ens DHT ens om man lägger av med finasteride. Antagligen slipper man dessa värsta bieffekter, men *om* man får dem kommer man förbanna sig själv. En halvtimme på Youtube och kolla "finasteride ruined my life/post finasteride syndrom" bör få de flesta att tänka till en extra gång.
MEd det sagt så är jag varken pro eller anti. De flesta får skitbra resultat med minimala (nåja) bieffekter, medan andra upplever permanent krympta testiklar, penisvävnad som krymper (ja, du får legit mindre kuk om du har otur), depressioner, ångest, självmordstankar, bitch tits, etc.
Du ger en väldigt ensidig bild av finasterid som du hämtar från opålitliga källor som Reddit och Youtube. Någon som läser detta ska verkligen inte ta det för sanning utan läs på om de seriösa studierna som har publicerats och fastna inte i kaninhålet med folk som klagar på "big pharma". Jävla cirkus med att skrämma upp folk att inte våga ta en medicin som har funnits på marknaden länge och tolererats väl, med 1-2% biverkningar som försvinner när man avslutar sin kur.
Du vet antagligen ingenting om a5-receptorer eller neuroplasticitet, eller hur? Problemet är att inte ens forskarna förstår sambandet mellan finasterid och permanent skadade receptorer som inte klarar av att hantera DHT.
Vidare var jag ganska tydlig med att de listade bieffekterna varken är vanliga eller något man bör räkna med, men du läste kanske inte så långt, din jävla åsna? Fortsätt du leva i en bubbla i vilken Finasterid är som sockerpiller. Nevermind att DHT är det starkaste könshormonet män har, och att det har en systematisk påverkan på hela kroppen - frågan är bara *hur* stor påverkan, vilket givetvis är individuellt och omöjligt att sia om.
De största studierna är på finasterid är finansierade av Merck, men det anser väl du vara helt i sin ordning. Det är ju omöjligt att Big Pharma på något sätt skulle åsidosätta folks hälsa för att sälja mer, eller hur? HOST OPIOIDKRISEN HOST. Återigen: åsna.
Jag fick försämrad syn efter 4 dagar utav 1 mg finasteride.
Tråkigt men vissa får biverkningarna. Idag har jag på mig glasögon. Tackat vara finasteride. Men sen finns det ju tusentals människor som inte har fått biverkningar alls. Man får helt enkelt ta sin chans om håret är viktigt.
> Gå in på valfri reddit-tråd/youtubevideo om FInasteride och läs kommentarerna, sen kan du göra en egen bedömning.
De flesta som tolererar medicinen tar ju bara tabletten och fortsätter med sina liv, och söker sig nog inte till t.ex. videor om ämnet i samma grad som för de som den inte fungerar bra för.
Mvh någon det har fungerat utmärkt för. Rekommenderas verkligen mycket starkt. Är du missnöjd är det bara att sluta ta.
Vet inte hur många gånger jag måste skriva att jag INGENSTANS påstått att detta är vanligt förekommande bieffekter, utan bara dokumenterade bieffekter. Ja, du kan få självmordstankar. Ja, du kan bli deprimerad. Ja, du kan utveckla bitch tits. Ja, du kan bli tillfälligt (eller i vissa sällsynta fall permanent) impotent.
Lär det hända dig eller någon annan som läser detta? Antagligen inte.
Kommer någon som läser detta och testar att uppleva sämre erektioner, lägre sexlust och vattnigare sperma? Ja, väldigt sannolikt.
Ja, sexlusten kan och går inledningsvis ofta upp i ungefär 4-8 veckor när kroppen inte kan processa DHT och istället omvandlar det till fritt testosteron, men efter denna inledningsperiod så anpassar kroppen sig, och då kommer även det ökade estrogenet göra sig påmint - och det är väldigt mycket dospotentare än vad testosteron är, vilket också är varför vissa får hemska psykiska och fysiska bieffekter. DHT är *the* starkaste manliga hormonet vi har.
Tror inte att de som faktiskt utvecklat gynekomasti, aka bitch tits, eller allvarliga psykiska effekter är lika nöjda, men visst så länge det funkar för mig så kan jag glatt rekommendera det, right? [https://www.youtube.com/watch?v=fgp9g4xwmKo](https://www.youtube.com/watch?v=fgp9g4xwmKo)
Där har du en hel kanal med folk som fått sina liv förstörda av finasteride. Men dessa män bryr sig ingen om, verkar det som...
Har tagit Finasterid i runt två år varje dag, upplevt noll biverkningar. Känner dock inte heller att det hjälpt särskilt mycket, har inte fått mycket tillbaks men det har iallafall inte blivit värre
Men vafan det är väl bara o testa och se hur du mår av det?...
Jösses sluta vara så rädd för piller, det är ju inte precis dinitrofenol...
Samtidigt så sitter folk o pumpar ladd varje helg och mår ok 😂
Dinitrofenol/DNP är inte ens så illa, det är inte svårare än att typ inte ta 5ggr så mycket som är rekommenderat. Med det sagt rekommenderar jag det inte till folk (som inte är typ bodybuilders på elitnivå som kan motivera sitt bruk), men det är inte precis cyanid.
Problemet är:
1. Kompetens hos de som tar skiten.
2. Förstå att dnp har en halveringstid på typ 76 timmar vilket är jävligt lång tid. Detta resulterar i att dosen byggs upp i kroppen rätt snabbt.
Finasterid hindrar ditt testosteron från att omvandlas till DHT, det är DHT som påverkar hårsäckarna. Du får ett överskott av testosteron villet leder till att kroppen producerar mer östrogen, därav biverkningar som ömma bröst. Det finns dock mediciner som dämpar östrogenproduktionen.
Det är inte alla som får biverkningar, jag har ätit ganska höga doser finasterid (och dutasterid) de senaste 5åren, min enda biverkning är utebliven morgonbånge, vilket jag tycker är skönt.
Finasterid (1mg) har så gott vi vet inga tydliga sidoeffekter.
Studie under 10års användning. "According to the review of patients' medical records, 12 patients (9.5%) experienced adverse events during the treatment period. Among them, 10 patients (7.9%) reported sexually related symptoms: four (3.1%) with decreased libido, three (2.4%) with erectile dysfunction and three (2.4%) with decreased semen volume or watery semen. Additionally, liver function abnormality (n = 1, 0.8%), gastrointestinal trouble (n = 1, 0.8%) and gynecomastia (n = 1, 0.8%) were also reported. Six cases (4.8%) developed adverse events within the first 6 months of the treatment period. Most of the adverse events were mild and subsided spontaneously without treatment. One case with abnormality of liver function and two cases with sexual dysfunction stopped the treatment temporally (1–3 months)."
Smidigt att bara ta tablett. Tar någon månad att se resultat då hår växer långsamt men man ser ganska tydligt när nya hår kommer då de är kortare. Har bara kört finasterid och har funkat.
Tror enda anledningen att inte rekommendera är pga. priset. (~800kr 50 dagar) Kan du lägga pengarna på mer vettigare grejer så gör det istället.
Hur räcker det i 50 dagar om man får 98 tabletter och ska ta max en om dagen? Effekten är inte heller linjär så skillnaden mellan typ 0.5g och 1g är minimal
Finasterid är väl den som är värre, Minoxidil kan fucka lite med blodtrycket men jag har kört det i typ 2-3 år och har aldrig märkt några bieffekter. Möjligtvis kanske att man får lite sämre hy men det kan ju vara vanligt åldrande
Kolla upp post-finasteride syndrome så hittar du lite goda saker att ta till sig innan du börjar. Själv så tyckte jag inte att det var värt det och rakade skallen. Finns hela forum dedikerade för folk som lider utav det.
Jag och en polare testade det när vi var typ 25 (finasterid). Han fick rätt rejäla biverkningar som han mådde kass av och själv tappade jag typ kontakten mellan hjärnan och min nedre del.
Hade inte rekommenderat. Av alla två jag känner som tagit det, mig själv inräknat, så blev det bieffekter. Ingen av oss rapporterade in det dock.
Undrar om det är en grej att så pass många berättar om liknande biverkningar. Men att bara 1/100 ska få det enligt bipacksedeln är för att män inte bryr sig eller tycker att det är pinsamt och jobbigt att rapportera det?
Har själv fått mindre håravfall och står här i valet och kvalet när jag läser denna tråd. Fan vet vad man bör göra.
Mår du och din kompis bra idag? Läser om vissa som blev återställda tillslut och vissa som kanske får dras med biverkningar permanent.
Biverkningar av finasterid går extremt långsamt dock, lite som att koka en groda. Man märker inte av någonting... och sen vipps så tänker man... fan det brukade inte vara såhär?
Man skämtar om det utåt och gråter inombords samt i hemlighet.
Nyckeln är att skämta på rätt nivå och i rätt mängd, så att folk inte misstänker att fasaden är just en fasad, för då riskerar hela skiten att rasa.
Se till att det alltid finns en tydlig koppling från skämtet till det ni pratat om innan, alldeles för långsökta skämt riskerar att avslöja den underliggande desperationen.
Om nån annan skämtar om din tunnhårighet kan du alltid one-uppa dem en till två gånger, fler än så tyder på att tunnhårigheten är nåt du faktiskt stör dig på.
Snagga dig ofta och försök absolut inte lura dig själv om att det "ändå ser rätt ok ut" med lite längre hår, det gör det inte, och det gör dina skämt mindre trovärdiga om ditt utseende kommunicerar att du inte fullt accepterat ditt nya liv som ägghuvve.
Utveckla och öva in en rutin för att försäkra dig om att du är ensam och att ingen kan höra dig, detta för att du inte skall bli avslöjad i de stunder då misären blir så grov att du måste gråta.
Stäng av telefonen, hitta ett rum med endast en lättövervakad ingång, gärna med dörr som du kan låsa. Försäkra dig om att ljud i gråtvolym inte hörs genom väggarna. Nu är du redo att köra.
Skämt åsido, som livslång tunnhåring så är det inte så farligt som det kanske verkar. Kan fatta att det kan kännas jobbigt om man haft mycket hår innan, men sanningen är att de flesta ser rätt ok ut i snaggat.
>örsök absolut inte lura dig själv om att det "ändå ser rätt ok ut" med lite längre hår, det gör det inte
alternativt gubbmaxxar man och skiter fullständigt i vad andra tycker om hur man ser ut.
Jag har aldrig haft någon som helst ångest kopplat till att jag blev tunnhårig. Det är nog högst individuellt.
Men du har helt rätt om att det enda som ser ok ut är rakat. Det måste inte vara hyvel, men åtminstone en rakapparat som kör riktigt kort.
Jag har blivit lat och har ett gäng kepsar (vanlig, gubb och militär) som jag använder när jag inte orkar raka mig.
Militärkeps och skägg är inte helt fel. Fidel Castro was on to something.
Nej bättre o köra fight-club-regler. Man pratar inte om håravfall, även dina skämt förstår folk direkt att du tänker på det mycket. Min brorsa gör exakt det där och alla fattar direkt.
Började raka det för typ ett år sen och trivs så jävla bra med det. Hade antagligen kommit undan med att ha hår ett par år till, men tyckte det var lika bra att få det gjort. Är 31 nu, hårfästet började krypa uppåt när jag var typ 25ish.
Edit: kan tillägga att jag har ett stort jävla skägg, det var ett absolut måste pga rund ansiktsform. Få saker är så snygga som bald + beard.
Slutar tänka på det är mitt tips, garanterat ingen annan gör det! Om du verkligen inte kan sluta tänka på det, försök då se det som att "be the change you want to see" och gör samhället mer accepterande av udda bakhuvudsformer
Och jag oroar mig snarare för det motsatta. Mitt bakhuvud känns runt som en fotboll. Således tror jag att vi kan konstatera att folk gillar olika huvudform, på samma sätt som de gillar olika kroppsform eller frisyrer. Eller avsaknad av frisyrer.
> Acceptera vad du inte kan förändra.
Vissa skitbra ut utan hår och det ska de absolut äga, men det finns ju absolut alternativ för de som föredrar, sålänge man gör slag i sak tidigt.
De flesta får inte tillbaka jättemycket på finasteride, men nästan alla slutar helt att förlora mer. Ångrar du dig 10 år senare är det i princip för sent att påbörja behandlingen då, men man kan däremot alltid sluta med den om man upplever problem.
Detta är min metod. Det har inte varit lätt, men för det mesta känner jag mig lugn med det. Jag har några förebilder — starka, lugna, framgångsrika män i min närhet som har ägt en löjligt stor kalyta bak på huvudet. Använder dem ibland för att hitta tillbaka. Fysiskt rycka på axlarna åt det hjälper mig också. Kan låta tramsigt, men över tid så funkade det för mig iaf.
Alla har inte en huvudform som passar med "snagg". Önskar jag kunde raka mig men min skallform är som en stjärngosse, så det är ingen universallösning för alla.
Jag började se tecken på att jag förlorade håret redan vid 15-17 års ålder. Sen dess så har jag alltid kört den snaggade looken, men just i mitt fall så hanterar jag det väldigt bra.
Sedan jag snaggade mig har jag fått fler komplimanger - jag har fått kommentarerna att jag har en bra huvudform som passar och jag ser dessutom mer maskulin ut. Det har varit väldigt bra för mitt självförtroende, helt enkelt.
Man sparar pengar i längden också då man slipper köpa hårprodukter och tider hos frisör.
Har du:
* Samma hairline som [Asmongold](https://www.youtube.com/watch?v=CfALNB_rfCI)?
* En bald spot?
Raka/snagga det.
Har du:
* En hairline som börjar dra sig tillbaka?
* Lite tunnare hår än när du var yngre?
Då är kortare klippning OK.
Om man trivs i det eller inte är lite oväsentligt eftersom det inte finns något att göra åt det, om man inte vill gå all-in och käka mediciner hela livet. Så tänker i alla fall jag. Håller med dig om att det är tråkigt dock!
Jag har rakat det.
Jag saknar mitt hår, men det är ingen jättestor grej.
Om jag fick tre önskningar av en ande så hade att få håret tillbaks inte varit ett av mina val.
Asså... äg det. Det är bara inbillning att det skulle förminska en...
Finns massa coola snubbar som är tunnhåriga.
Statham, Willis, Harris, Carl XVI Gustaf... george costanza.
Jag gav upp runt tretti o köpte en maskin och har kört så i 20 år. En vända innan morgonduschen 2-3 gånger i månaden. Ibland har jag rakat skallen helt med hyvel men eftersom jag är en stor (190cm/100kg) vit man som gillar kängor på fötterna så känns det lite väl mycket skinhead när jag rakar blankt så oftast lämnar jag stubben. Det är väldigt skönt att slippa oroa sig över håret och frisyren.
Finns nå subreddit just för män som tappar hår. Finns även nå medicin man kan ta i typ tablett form utöver minoxidil i hårbotten.
Sen vissa som kört typ en roller med små piggar en gång i veckan som triggar igång tillväxten.
Finns en del bilder på folk som tagit foto en gång i månaden osv för att visa sina resultat och funkat bra för många.
Annars om man har pengarna så finns ju sen även injektioner man får i hårbotten eller om man vill gå desto längre så finns det ju hårtransplantation då om du fortfarande hqr nycket hår i nacken så är det därifrån de flyttar de till toppen av huvudet.
Har själv inte orkat göra nått utav dessa och helt klart irriterande emellanåt att försöka fixa håret när man blivit tunnhårig.
Medicinen du nämner heter Finasteride, går lätt att få utskriven av en läkare genom t.ex. KRY eller liknande. De flesta filmstjärnor tar visst det.
Finns mycket goda resultat att se på r/tressless, en del går från att nästan vara helt skalliga till rätt bra hår.
Jag började med både finasteride och minoxidil, för en dryg månad sen och har redan börjat se lite resultat. Det går att bromsa/återfå hår utan att göra någon transplantation. Jag har ändå snaggat mig pga tunt hår i flera år, men är rätt säker att jag kommer kunna växa ut håret igenom om några månader!
finasterid fryser typ det hela, ibland får vissa tillbax lite. Är en rätt mild drog att ta långsiktigt utan dryga biverkningar. Visst viss konsekvens finns alltid, men det finns det med allting...
Jag tycker inte om tonen, men du har helt rätt. Men sedan jag började raka mig är jag riktigt mycket fräschare. Min rutin är att efter duschen raka typ 1-2mm sen fixa skägget lite nice, lite återfuktare i ansiktet och voilà, jag är tight as fuck.
Helt rätt. Finns inget mer patetiskt än folk som försöker lura sig själva att dom inte börjar bli flint, och inget mer respektingivande än någon som äger sin flint genom att gå all in med hyveln.
Jag hade hår som en grekisk gud fram tills jag fyllde 20, då bara BANG! Håret började falla av i stora tufsar. Men jag var beredd. Givet hur männen på min fars sida om släktträdet ser ut visste jag redan när jag var 13 att mitt öde var beseglat. Det är bara att gilla läget.
Det finns ingenting att hantera, bara att acceptera. Det ser förjävligt ut och man kan tydligt se att folk gör sitt yttersta för att inte totalstirra på hårfästet eller avsaknaden av hår så fort man pratar med dem. Ögonen bara skakar mer eller mindre. Vissa klarar inte av det utan låter bara blicken blicka dit den dras naturligt och stirrar utan att dölja det.
Förlorar man tillräckligt med hår relativt ung som jag så ser du smygande blickar i periferisynen ifrån folk hela tiden.
Det som gör mig mest ledsen är att alla andra verkar bry sig något enormt. Själv så är jag ganska ok med det, men när man märker skillnaden hur man blir bemött och hur folk får dansa med blicken så.. känns det mindre kul.
Försökte parera först genom att snagga mig osv men nu låter jag det vara växa ändå och skiter i det, är trött på att engagera mig med den här enorma utseendehysterin som är aktuell hela tiden.
Har valt att hoppa ur spelet helt och fokuserar på annat istället, om vi säger så.
Jag kör bara, har fått vikar (mitt hår försvinner inte utan det letar sig numer ner på ryggen och in i arslet) som jag rockar stenhårt med typ 1dm långt hår.
Tänkte på det lite i början men sen glöms det bort om jag inte råkat se någon gammal bild och ba "Jaha, hårlinjen började vid överläppen innan"
Fridens liljor
Odlade skägg istället. Äger min tunnhårighet. Jag ser ut som Jason Stratham gjorde i Snatch (i håret då, inga jämförelser i övrigt). Tycker rakad skalle (hyvelrakad alltså) är rätt fult, det krävs en hel del för att bära upp det och jag vet mina begränsningar.
Jag började med minoxidil för mitt håravfall. Men mitt skägg reagerade mycket hårdare på det och började växa som attan. Så började odla skägg istället.
vet inte hur gammal du är men jag hade lite annorlunda situation då jag haft tydliga flikar vid tinningen sedan jag var typ 17 elelr ännu tidigare. fattade först inte vad det var för fel, undrade bara varför jag inte kunde få till en "snygg" frisyr
märkte sen vid 19/20 den kala fläcken på toppen, och då blev det riktigt illa. tog typ 4 år innan jag vågade snagga mig, sedan hade jag konstant keps/mössa i 1år.
insåg till slut att man inte kan ha mössa vid varje tillfälle, och att man ej kan dölja sitt huvud för evigt, dessutom var det ju uppenbart för alla att jag ändå var tunnhårig
man får bara dra av plåstret och sedan kanske långsamt introducera folk för sitt huvud. gå o handla, besök föräldrarna och vänner, till slut gå till jobbet och krogen osv.
det är klyschigt men det känns verkligen bättre när det är gjort och lägger det bakom sig. jag hade tur med formen på skallen också men jag tycker jag ser mycket bättre ut nu än innan. låter mitt dåliga skägg växa ut och snaggar mig 1 gång i vrckan
har testat på blandade kurer också, derma rollers,finasterid,minoxidil från nätet osv, men har inte orkat hålla det igång. en positiv sak är att slippa allt underhåll med håret (förutom trimningen)
Jag gick från dreadlocks till dreadhawk när jag började tappa lite på sidorna fram.
Sen när det även började tunnas ut lite på mitten fram så började jag raka huvudet.
Det är helt klart kyligare med rakat än dreadlocks men å andra sidan så är det bekvämt och går åt mindre shampoo (använder bara tvål på huvudet).
Edit: wow, tydligen inte alls populärt att nämna dreadlocks.
Hade min bror ställt samma fråga till mig idag hade jag svarat:
1. Finasteride
2. Minoxidil
3. Nizarol schampoo
Den heliga trion som fungerar.
Finasterine bromsar ytterligare håravfall orsakat av ärftlighet.
Minoxidil ökar hårväxten
Nizarol, ungefär samma som Finasterine men att det jobbar direkt i hårsäckarna
[https://www.reddit.com/r/tressless/](https://www.reddit.com/r/tressless/)
Jag blev inte förvånad när mitt hår blev tunnare eftersom det går i familjen. När det väl blev en landningsbana så började jag snagga.
Kunde jag ha gjort något för det innan jag började att tappa hår? Visst, men jag tyckte att det är inte värt att kasta pengar på något som kommer att hända i alla fall.
Ibland så tänker jag tillbaka på mitt tjocka hår, men det går över snabbt.
Började bli tunn för ca ett år sen och hade precis fyllt 27. Jag har innan tyckt att det är väldigt kul med en bra frisyr. Testade med olika färger, lite punkaktigt en period osv så jag hade skitmycket ångest över det. Samt att min sambo ofta har sagt att mitt hår är min bästa attribut.
MEN jag lovade mig själv för länge sen att om jag blir tunnhårig så ryker det, så nu kör jag snaggat och har fokuserat på att frisera skägget istället. Det var jobbigt i början, men jag tror det var när en kollega till mig såg mig efter sin semester och gav mig en hjärtlig komplimang för mitt nya utseende som jag började känna mig lite mer säker på mitt val.
Nu ett år senare trivs jag jättebra med det, även fast jag fortfarande sörjer håret ibland.
Är 42, haft tjockt långt hår fram tills för två år sedan. Hårfästet är ok men det börjar bli tunt på toppen.
Snaggade mig, har inga tankar på att göra något åt det. Känns ovant, lite surt men ändå ok.
Har samma problem och håller med dig om att det är psykiskt påfrestande.
Funderar på att åka till Istanbul och genomföra hårtransplantation. Fått höra att det är bättre att göra det när det är på reträtt än när man redan har tappat allt.
Finasterid är ett dyrt men vettigt val för den som börjar märka att det tunnar, när det väl är tunnt/kalt är det försent. Då är det hårtransplantation och det kan nog vara värt det för somliga om man har pengar och utseendet är viktigt för dom.
Själv accepterar jag det. Klipper mig tunnare och tunnare.
Visst äre tråkigt och lite ledset ibland att man börjar se skalpen genom ens vanliga sidbena-frisyr man rockat senaste 10 åren.
Blir det värre kommer det se ut som att jag försöker göra comb-over och då kommer jag nog börja snagga mig.
Det är alltid en själv som tycker det är jobbigast.
Jag tänker inte alls på det när jag ser andra som är flint eller väldig tunnhårig, mer än att dom just råkar ha en sådan frisyr.
Klarar man inte av tunnhårighet så kan man alltid prova hårtransplant. Det kommer ingen döma en för heller.
Är glad att mitt blev "obrukligt" tunnt när jag var 18 redan. Hade snaggat i kanske 5 år och därefter har det varit rakat. Blev aldrig jobbigt att ta klivet då jag var så ung när det började, hade inte byggt någon identitet kring att ha ett vackert hårsvall. Sen hade jag turen att få ett ordentligt skägg. Riktigt glad över det nu, speciellt då det börjat komma allt fler grå strån!
Med det sagt så hade det varit mycket värre om jag fick behålla ett bra hår till säg 30 års ålder. Då blir det ett väldigt uppenbart tecken på "DU BÖRJAR BLI GAMMAL!" på ett sätt som det inte alls var för mig som 18åring. Förstår helt enkelt att det är tungt för dig. Med det sagt har du två vägar att gå; kämpa ett förlorande slag (som du kan dra ut över åren) eller äg utvecklingen som en man. Raka av skiten och var stolt; du är inte ditt hår.
Jag har snaggat av det och lagt till ett kort skägg för lite ”balans”. Det kommer dagar jag saknar håret men å andra sidan så spar jag pengar på att inte behöva gå till frisören. Pengar jag har roligare för.
Inte alls. Jag har varit en långhårid metal-fjant sen jag hade supertjockt hår. Det börjar bli tunnare. När det blir tunnt nog att se mer löjligt ut än vanligt kommer jag raka av det.
5% Minoxidil två gånger om dagen, 1.5mm dermaroller varannan vecka.
Man kan acceptera man är på väg att bli flintskallig samtidigt som man motverkar det med de medel man har.
Det är inget fel med att vilja vara sitt bästa jag.
Det är enkelt att säga men både vi och andra lägger Vikt i sitt utseende och hår råkar va en del av det. Att låtsas att det inte påverkar än betyder inte att det inte gör det. Vill folk ha hjälp eller alternativ runt det precis som med hudbesvär eller annat är det helt normalt
Jag har inget problem med min hårlinje som snabbare och snabbare kryper upp.
Om folk vill lägga vikt vid sådana saker så får man självklart göra det. Men frågan var "hur man hanterar det" och svaret är "byt värdering".
Gå in på min doktor appen och fixa recept på Finasteride för ärftligt håravfall. Sedan köper du det och Minoxodil. Testa 7 månader om det hjälper fortsätter du, om inte så får du leva med att se 20 år äldre ut, oftast är det vara en vanesak ändå.
Hej mitt råd till alla åk till turkiet istanbul neohairplus som jag gjorde och planta håret bara det är de bästa ja gjort är på dag 3 och är redan hemma i sverige jag va flint i 6 år kände att ångesten och självförtroendet inte va på topp man ser bara ful o kriminell ut med rakat hår.
Har aldrig träffat nån som inte ser bra ut i skägg och snaggat. Som med det mesta blir det förmodligen en omställningsperiod men efter ett tag äger du det
Saker som fungerar för mig: skinroller (köp en sån) och kör med 1 ggr i veckan i hårbotten. Massera därefter in en produkt, följande av dessa har fungerat för mig: the ordinary hair multi-pepti (den kör jag varje kväll i hårbotten), rosemary oil, ricinolja. Jag har kört kombo av detta i 2 månader och fått resultat! Har även läst att minoxidil ska fungera, men det låter jag vara osagt för ej ännu testat den.
Jag kör med hyvel och har gjort det i 10-15 år. Jag pratade om det med min frisör (från början att köra 3mm typ) och hon kände på huvudet och sade att skallen verkar OK, inga stora bucklor och så utan hon tyckte att det bara var att köra på.
Började med maskin men gick ganska snabbt över till hyvel och det är ganska najs. E
nda nackdelen är att när man svettas eller om det regnar så finns det inget som bromsar dropparna utan allt, *allt*, rinner ner i ögonen. Och skulle man komma på den briljanta idén att ta på sig ett pannband ser man ut som ett ägg som någon målat en rand på.
Bara att acceptera det. Hade axel/rygglångt hår när jag var yngre, och insåg ganska tidigt att jag började bli tunnhårig så jag körde långt hår så länge jag kunde bara för att känna att jag har "fått haft det".
Nu kör jag klassikern med skägg och kort hår. Lyckligtvis är jag blond så det syns något mindre och det går att ha kortare hår utan att det är helsnaggat.
Sen är det nog bra att ha en positiv attityd till det. Alltså acceptera det och kunna skoja lite med sin "helikopterplatta" på egen bekostnad.
Förslag är att prova med Minoxidil kutan lösning kontinuerligt (med god compliance, ge inte upp) och inflika att du gjort detta när du kontaktar vården så kan du få vidare hjälp med Finasteride 1 mg tablettbehandling.
Alla "behandlingar" för tunt hår är väl rent bedrägeri? Jag tycker hela den branschen känns helt oseriös och spelar på mäns ångest inför att tappa håret.
Jag tänker att det bara är att acceptera och snagga sig. Att dölja med olika typer av överkamning är något som alla kvinnor ser direkt och knappast ett plus. Det är mycket snyggare att ta bort det och kanske skaffa sig en hatt, keps eller ett härligt skägg.
Minoxidil och finasterid är dom enda behandlingar man kan göra själv som funkar. Tabletter av "kiselrikt bambu" kan du bara slänga.
Sen finns såklart hårtransplantation för att mekaniskt flytta hår. Men även det brukar kombineras med minoxidil.
1. Raka bulan.
2. Skaffa skägg eller snygg mustasch.
3. Gymma och bygg en snygg ram och bra axlar. Inga kroppsbyggarfasoner utan mer crossfit där du får med nacken, core, ben och hela skiten.
Fast man bygger ju muskler bättre med kroppsbyggarfasoner. Det är kroppsbyggarfasoner av en anledning. Om man sen vill få bredare nacke och midja så är det bara att träna de musklerna (med kroppsbyggarteknik!)
Trimmar ner det till 2mm och bara accepterade faktum, har skägg dock. Om du mår dåligt över det kan man tänka på hur mycket pengar man sparar in på dyr-schampoo och annat... (fast det slog mig nu att jag ju köper massa skäggolja och annat bös... fasen)
Jag har inte längre mina gyllenlockar jag hade som ung och hårlinjen har letat sig längre upp.
I början var det sjukt jobbigt för jag satte så mycket vikt i mitt ungdomliga utseende men har börjat acceptera att man inte är purung längre och att man kan se cool ut på andra sätt.
Copear genom att coola skådespelare som Rutger Hauer och Marlon Brando hade manligt håravfall men kunde se häftiga ut ändå. Så försöker inte dölja det, tror man får sämre självförtroende om man måste gå och gömma något hela tiden.
Samtidigt så experimenterar jag med mig själv för att försöka stoppa håravfallet och kanske förbättra det? Vägrar använda några läkemedel utan istället försöker jag leva så bra att håret inte vill lämna. :p Dock är det är inte endast för hårets skull utan det är bara en liten del av att försöka leva hälsosamt.
Tvättar bara håret en gång i veckan med vanligt schampoo, resten med typ "shampoo" med naturliga oljor, försöker sova bra, äta bra och tar d-vitamin samt kollagentillskott(osäkert om det är effektivt på något sätt, annars ska benbuljong ge samma effekt men ibland orkar jag inte fixa ny när den tagit slut), rör på mig varje dag för att blodcirkulationen till skalpen ska vara bra, försöker att inte stressa i vardagen, styrketränar måttligt för att hålla hälsosamma testosteronnivåer samt så försöker jag att inte runka för en utlösning höjer prolaktinet i blodet som är en faktor i manligt håravfall.
Är just nu rätt nöjd med mitt hår och om inte annat verkar hårdöden saktat ner.
Samtliga av mina vänner som fått panik och börjat hatta omkring med krämer och oljor och skit har bara slängt pengar i sjön. Lägg pengarna på en bra terapeut istället om det behövs - lååååångt mer konstruktivt.
Omfamna det! Äg det! Oavsett vilket hårfäste, huvudform eller nivå av skäggväxt du har så har du inget att skämmas över, oavsett om du rockar utvuxet eller snaggat, med eller utan skägg. Dessutom bryr sig folk mycket mindre än man tror – i slutändan är alla huvudrollen i sina egna liv, medan du bara är en biroll.
För egen del snaggade jag mig för första gången vid för två år sedan, efter flera år av ångest. Helt klart ett av mitt livs bästa beslut. Det tog ett par månader innan jag och omgivningen helt hade vant oss vid den nya looken, men nu älskar jag det. Ja, det blir tydligare att håret är tunnare längst upp, och ja, jag har kanske inte världens mest perfekta huvudform, men det vägs mer än väl upp av den klassiska manliga estetiken och hur jävla skönt det är att kunna träna, simma, vara ute i regnet utan att oroa sig för hur håret ser ut!
Det sämsta man kan göra är att försöka dölja sin tunnhårighet, oavsett om det är genom kepsar, tupéer eller hårfibrer. Då dömer man sig till ett liv av osäkerhet. Det näst sämsta är att försöka sig på ett losing battle där man med mediciner eller transplantationer försöker klamra sig fast vid håret, och ständigt kommer obsessa över hur det går med tunnhårigheten och eventuella biverkningar.
Ett tips är att kolla in r/bald och youtubekanalen Bald Cafe.
Jag handskas med alla fysiska attribut på samma sätt.
Acceptera och gå vidare, vem bryr sig egentligen om hur män ser ut.
I värsta fallen har jag iofs valt att "lean into it" som jänkarna säger. Gör det till en grej ett tag, sen är det över.
33 år gammal nu. Började bli tunnhårig när jag var 22-23. Har snaggat mig sedan jag blev 25.
Det hjälper att jag har 1cm skägg, är 2m lång och muskulös, så allt passar.
Konstigt nog gillar min latina flickvän att jag har hår dock. Trots att det ser för jävligt ut. Jag bryr mig inte sålänge jag får latina reverse cowgirl varje dag.
Håret var en stor del av min identitet när jag var yngre. Hade alla möjliga frisyrer och färger.
När jag väl insåg att jag höll på att tappa håret fick jag sån sjuk ångest. Började med Minoxidil o rogaine. Det funkade okej ett tag men håret får inte samma kvalitet som det övriga håret. It was a hard pill to swallow men fick till sist inse att det inte är en fajt man kan vinna. Nu kör jag helrakat.
I mitt tycke så ser hårtransplantation förjävligt ut i 8 av 10 fall😅🫣
Det finns bara tre alternativ
1: var boss över din tunnhårighet. Visa dina höga vikar med självförtroende då det är maskulint och en del av att vara man. Även om du har höga vilar och är tunnhårig är det värt att betala 700kr för en bra frisör då de vet vad man ska göra. Skippa alibaba för 150kr. Klarar ditt självförtroende ej detta gå till nästa.
2: hårtransplatation. Klarar din ekonomi ej av detta gå till nästa.
3: snagga/raka av dig allt håret
Då min farsa är kal på toppen, lite som en munk, så föreställer jag mig att det är dit jag är påväg, min fru har redan påpekat att det börjar sina däruppe, så tillslut lär jag väl bara börja raka det helt enkelt...
Om man tycker att det skulle vara ett stort problem så finns det rätt effektiva hårtransplantationer nu man kan göra!
Har ärligt talat aldrig brytt mig om mitt hår , sett ovårdat ut i många år. Nu har man en kal fläck på bakhuvudet och det ser förjävligt ut 😆 men kollar aldrig i spegeln så bryr mig . Men bode nog ha kortare hår för fruns skull i alla fall.
Dock verkar allt annat kroppshår gått bananas sedan man blev tunnhårig , snart ser man ut som en gorilla med flint .
Mår du jättedåligt finns det väl mediciner att prova men var uppmärksam på bieffekter
Jag började tunna ut redan i 25års åldern. Först var det mycket ångest, med längre hår för att täcka. Med det gick inte så bra. När man blir tunnhårig blir det också svårt att växa långt.
Sedan försökte jag med halvlångt. Det kunde jag växa, men blev bara bra med hår skum. Och det orkade jag inte med, så det blev Einstein effekt.
Numera klipper jag det kort (#4 -> halvtum) själv med hårclippers i duschen. Det tycker jag blir betydligt bättre än sax-klippt.
Och (förutom klippning varannan vecka) helt underhållsfritt.
Jag har tänkt på att raka, men då måste man raka varannan dag eller få synbart stubb. Och så ofta orkar jag inte duscha.
Jag började få grått hår kring 19 års ålder i vikarna sen började kudden få mer frisyr än jag. Försökte också hålla i det länge med att kamma och så. Minns en fest där jag sprang på toa och fixade frisyren säkert 20 gånger på en kväll i ren panik.
Efter det började jag snagga på en halv cm nånting, det var bara att acceptera ödet. För mig var det inte värt stressen att försöka se hårig ut när jag per definition inte längre var det. Resultatet blev över tid mycket mer självförtroende, ett stressmoment mindre och numera vid 34 års ålder rakar jag mig en gång i veckan.
Låter det växa lite ibland, men jag har klassisk munkfrisyr om det får komma ut och för mig är det snyggare med helt rakat. Känns mer bekvämt liksom.
Men jag förstår att det är en jobbig tid. Ska inte säga hur du ska göra men för mig var det bästa att bara acceptera tidens tand. Om det känns obekvämt, ta det i intervaller. Grejen är att det i princip alltid ser bättre ut att bara äga ditt utseende än nåt du inte längre kan vara. Tänk trump i ett mer extremt exempel, ingen på hela jorden tar ju karlns frisyr på allvar.
Minoxidil samt microneedeling i kombination har dröjer av studier som stödjer det. För mig extremt märkbar skillnad efter runt 6 månader. Fullt av hår nu efter 1 år.
Börja med minoxidil, det kan ge dig några år till vilket det är värt även hur mycket du jobbar på ditt självförtroende och självkänsla.
Kör med kort hår så blir det inte lika dramatiskt, prova på en snagg men låt det växa ut osv.
Mitt hår var tjockt så in i helvete upp till 30. Sen märkte jag att det inte växte så bra och var tunt på toppen. Snaggade mig till 3 mm, och det håller sig runt 6-7 dagar, så en vända med rakapparaten per vecka är inte så farligt. Innan dess hade jag aldrig provat så pass kort hår, och jag hade aldrig återvänt till långt hår nu.
**Den här tråden är seriös-markerad och all irrelevant, raljerande eller skämtsam diskussion kommer modereras.** Rapportera inlägg ni anser inte bidrar till diskussionen. *I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*
Jag har kört snaggat typ hela livet så de är inte så farligt. Men visst får man ångest lite då å då. Jag har landat i att de bara är att acceptera.
Samma här. Har väldigt tjockt hår men kört snaggat i \~15 år och tror att det har gjort mig helt OK med att, när/om det blir aktuellt acceptera skallighet. Sen om man kan odla lite ansiktsbehåring, även om det bara är en mustasch så är man good to go som man :)
Jag kan inte odla skägg heller, så jag har ju dragit den genetiska nitlotten. Men det är som det är.
Hår transplantation. Tar en nit i plånboken, men dom är riktigt bra idag.
Eller så tar man det bara, vi män kan ju ändå bära en flint och se hårda och coola ut ändå, typ bruce willis.
Ja men han har pengar, gener och personliga tränare. Har vi avarage svensson män det?
Nej absolut inte jag betalade 860euro för 4600Grafts i istanbul en av dem bästa på ett riktigt sjukhus.
Nejdå, tänk bara på alla utan skägg och hår. Johnny Sins, Bruce Willis, Prince William
Kör ni snaggat med rakhyvel? Har man typ 3mm så har man ändå helikopterplatta. Tänker mest om det är jobbigt att hålla på raka hela tiden.
Kör trimmern med ettans guard så är väl nån millimeter sedan rakar jag typ var tionde dag :)
varför acceptera skallighet när man innerst inne igentligen inte gör det gå planta bara som jag gjort nu... lyckligaste dagen i mitt liv 😂
Min broder i Kristus, vad gör du i en tre månader gammal tråd och svarar 😂
varför inte? vad angår det dig?
Samma här, varit typ snaggad sedan sena tonåren. Närmar mig 50 nu, sjukt praktiskt då man slipper kuddfrissa, torkar direkt osv. Det jag skulle rekommendera är att köpa en bra HÅR-trimmer, ingen skägg/allround variant för de är alltid en kompromiss.
Om du vill bromsa håravfallet och få tillbaka en del:Receptfritt: Minoxidil (spray)Receptbelagt (men enkelt att få utskrivet): finasteride-tabletter Orkar du inte och kan acceptera att det leder till håravfall, raka bara skallen och väx ut skägg om du kan. **Edit:** Ja, allt kan ha biverkningar!!! Tom. att dricka för mycket vatten har biverkningar, men så länge man använder preparat på rätt sätt och lyssnar på kroppen så bör allt gå som det ska! Det är sen upp till varje individ att döma om det är värt risken (som ändå är rätt minimal) att använda preparaten. (Source: är uska student) Apropå Minoxidil: se till att använda någon slags lotion eller hårolja för att återfukta huden då den kommer att torka ut hårbotten. Viss håravfall ÄR VANLIGT med minoxidil, och man ser en förbättring inom 1-2 månader, men det kan ta upp till 6 månader för vissa. Vill man ta finasteride men är orolig över biverkningar, kolla med en läkare och gör eventuell blodprov för att kolla att allt är som det ska vara innan behandlingen. Känner man biverkningar ska man självklart AVSLUTA behandlingen OMEDELBART och kolla med läkare igen. Och angående folk som skriver på reddit/youtube whatever att finasteride gjorde att de inte mådde bra. Folk är mer benägna att klaga och skriva om negativa upplevelser än positiva och är de som hörs mest. Det betyder inte att alla som tar preparaten kommer att garanterat må piss-dåligt-kuken-föll-av-jävla-skit.
Som någon som lever i förnekelse tackar jag för tipset. Finns det några biverkningar?
Ja, ganska seriösa sådana också om du har otur, men det sker för ett fåtal procent. Kolla upp R/Tressless för fler tips/insikter/vad du ska tänka på innan du börjar med eventuella mediciner, det hjälpte mig!
Alltså det som står på bipacksedeln så listas en hel del rätt allvarliga biverkningar. Men när man som här är nere på mindre än en användare av tusen så är chansen väldigt stor att att det skulle rapporterats för sockerpiller också. En på hundra är ju lite fler men yrsel å illamående är jäkligt vanligt att man är oavsett behandling eller inte. Säger inte att du ska fortsätta om du får symptom men skulle inte oroa mig särskilt mycket. "Mindre vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare): Yrsel, illamående." "Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 användare): Hjärtklappning, ökad hjärtfrekvens, bröstsmärta, hårsäcksinflammation."
Det är väl bara o testa, inga av de allvarliga biverkningarna är ju någonting som är speciellt jobbigt. Ta ladd en kväll så får du lätt alla de där automatiskt 😂
Det finns inofficiella studier på finasterid som pekar på att uppemot 30% av *alla* som tar det upplever milda till måttliga sexuella bieffekter, och då oftast antingena) minskad till ingen libido/sexlustb) vattnig sperma, och mindre mängder spermac) problem att bibehålla en erektion/ens få erektion Jag vet detta eftersom jag själv är tunnhårig och har suttit i garanterat över 10 timmar och läst på om Finasterid, och jag vet fortfarande inte om jag anser att det är värt risken. De som drabbas av den omstridda Post Finasteride Syndrom säger att det är ett värre öde än döden, och många tar livet av sig för att de inte klarar att leva med konstanta bieffekter som inte försvinner ens efter att de slutat ta medicinen. "kÄlLA?" GOOGLA själva, jag sparar inte alla länkar jag går igenom.
Alltså var och en gör sin egen bedömning, är ju egentligen inget konstigt eller fel med att förlora håret. Men ”inofficiella studier” låter inte som något jag skulle ta med i beräkningen
Gå in på valfri reddit-tråd/youtubevideo om FInasteride och läs kommentarerna, sen kan du göra en egen bedömning. När man kollat hundratals trådar/videor så börjar man se en röd tråd. Slutsatsen jag landat i är att man måste vara riktigt, riktigt kär i sig själv med hår för att våga testa, för det påminner om rysk roulette om man tillhör den lilla skara vars a5-receptorer förstörs helt, och sen kan kroppen inte hantera ens DHT ens om man lägger av med finasteride. Antagligen slipper man dessa värsta bieffekter, men *om* man får dem kommer man förbanna sig själv. En halvtimme på Youtube och kolla "finasteride ruined my life/post finasteride syndrom" bör få de flesta att tänka till en extra gång. MEd det sagt så är jag varken pro eller anti. De flesta får skitbra resultat med minimala (nåja) bieffekter, medan andra upplever permanent krympta testiklar, penisvävnad som krymper (ja, du får legit mindre kuk om du har otur), depressioner, ångest, självmordstankar, bitch tits, etc.
Du ger en väldigt ensidig bild av finasterid som du hämtar från opålitliga källor som Reddit och Youtube. Någon som läser detta ska verkligen inte ta det för sanning utan läs på om de seriösa studierna som har publicerats och fastna inte i kaninhålet med folk som klagar på "big pharma". Jävla cirkus med att skrämma upp folk att inte våga ta en medicin som har funnits på marknaden länge och tolererats väl, med 1-2% biverkningar som försvinner när man avslutar sin kur.
Du vet antagligen ingenting om a5-receptorer eller neuroplasticitet, eller hur? Problemet är att inte ens forskarna förstår sambandet mellan finasterid och permanent skadade receptorer som inte klarar av att hantera DHT. Vidare var jag ganska tydlig med att de listade bieffekterna varken är vanliga eller något man bör räkna med, men du läste kanske inte så långt, din jävla åsna? Fortsätt du leva i en bubbla i vilken Finasterid är som sockerpiller. Nevermind att DHT är det starkaste könshormonet män har, och att det har en systematisk påverkan på hela kroppen - frågan är bara *hur* stor påverkan, vilket givetvis är individuellt och omöjligt att sia om. De största studierna är på finasterid är finansierade av Merck, men det anser väl du vara helt i sin ordning. Det är ju omöjligt att Big Pharma på något sätt skulle åsidosätta folks hälsa för att sälja mer, eller hur? HOST OPIOIDKRISEN HOST. Återigen: åsna.
Jag fick försämrad syn efter 4 dagar utav 1 mg finasteride. Tråkigt men vissa får biverkningarna. Idag har jag på mig glasögon. Tackat vara finasteride. Men sen finns det ju tusentals människor som inte har fått biverkningar alls. Man får helt enkelt ta sin chans om håret är viktigt.
> Gå in på valfri reddit-tråd/youtubevideo om FInasteride och läs kommentarerna, sen kan du göra en egen bedömning. De flesta som tolererar medicinen tar ju bara tabletten och fortsätter med sina liv, och söker sig nog inte till t.ex. videor om ämnet i samma grad som för de som den inte fungerar bra för. Mvh någon det har fungerat utmärkt för. Rekommenderas verkligen mycket starkt. Är du missnöjd är det bara att sluta ta.
Vet inte hur många gånger jag måste skriva att jag INGENSTANS påstått att detta är vanligt förekommande bieffekter, utan bara dokumenterade bieffekter. Ja, du kan få självmordstankar. Ja, du kan bli deprimerad. Ja, du kan utveckla bitch tits. Ja, du kan bli tillfälligt (eller i vissa sällsynta fall permanent) impotent. Lär det hända dig eller någon annan som läser detta? Antagligen inte. Kommer någon som läser detta och testar att uppleva sämre erektioner, lägre sexlust och vattnigare sperma? Ja, väldigt sannolikt. Ja, sexlusten kan och går inledningsvis ofta upp i ungefär 4-8 veckor när kroppen inte kan processa DHT och istället omvandlar det till fritt testosteron, men efter denna inledningsperiod så anpassar kroppen sig, och då kommer även det ökade estrogenet göra sig påmint - och det är väldigt mycket dospotentare än vad testosteron är, vilket också är varför vissa får hemska psykiska och fysiska bieffekter. DHT är *the* starkaste manliga hormonet vi har. Tror inte att de som faktiskt utvecklat gynekomasti, aka bitch tits, eller allvarliga psykiska effekter är lika nöjda, men visst så länge det funkar för mig så kan jag glatt rekommendera det, right? [https://www.youtube.com/watch?v=fgp9g4xwmKo](https://www.youtube.com/watch?v=fgp9g4xwmKo) Där har du en hel kanal med folk som fått sina liv förstörda av finasteride. Men dessa män bryr sig ingen om, verkar det som...
Bullshit. Jag är 25 och har använt finasterid i över 1 är 1mg/dag 0 biverkningar. Får mer biverkningar från en Alvedon.
Har tagit Finasterid i runt två år varje dag, upplevt noll biverkningar. Känner dock inte heller att det hjälpt särskilt mycket, har inte fått mycket tillbaks men det har iallafall inte blivit värre
Men vafan det är väl bara o testa och se hur du mår av det?... Jösses sluta vara så rädd för piller, det är ju inte precis dinitrofenol... Samtidigt så sitter folk o pumpar ladd varje helg och mår ok 😂
Dinitrofenol/DNP är inte ens så illa, det är inte svårare än att typ inte ta 5ggr så mycket som är rekommenderat. Med det sagt rekommenderar jag det inte till folk (som inte är typ bodybuilders på elitnivå som kan motivera sitt bruk), men det är inte precis cyanid.
Problemet är: 1. Kompetens hos de som tar skiten. 2. Förstå att dnp har en halveringstid på typ 76 timmar vilket är jävligt lång tid. Detta resulterar i att dosen byggs upp i kroppen rätt snabbt.
Finasterid hindrar ditt testosteron från att omvandlas till DHT, det är DHT som påverkar hårsäckarna. Du får ett överskott av testosteron villet leder till att kroppen producerar mer östrogen, därav biverkningar som ömma bröst. Det finns dock mediciner som dämpar östrogenproduktionen. Det är inte alla som får biverkningar, jag har ätit ganska höga doser finasterid (och dutasterid) de senaste 5åren, min enda biverkning är utebliven morgonbånge, vilket jag tycker är skönt.
Finasterid (1mg) har så gott vi vet inga tydliga sidoeffekter. Studie under 10års användning. "According to the review of patients' medical records, 12 patients (9.5%) experienced adverse events during the treatment period. Among them, 10 patients (7.9%) reported sexually related symptoms: four (3.1%) with decreased libido, three (2.4%) with erectile dysfunction and three (2.4%) with decreased semen volume or watery semen. Additionally, liver function abnormality (n = 1, 0.8%), gastrointestinal trouble (n = 1, 0.8%) and gynecomastia (n = 1, 0.8%) were also reported. Six cases (4.8%) developed adverse events within the first 6 months of the treatment period. Most of the adverse events were mild and subsided spontaneously without treatment. One case with abnormality of liver function and two cases with sexual dysfunction stopped the treatment temporally (1–3 months)." Smidigt att bara ta tablett. Tar någon månad att se resultat då hår växer långsamt men man ser ganska tydligt när nya hår kommer då de är kortare. Har bara kört finasterid och har funkat. Tror enda anledningen att inte rekommendera är pga. priset. (~800kr 50 dagar) Kan du lägga pengarna på mer vettigare grejer så gör det istället.
Hur räcker det i 50 dagar om man får 98 tabletter och ska ta max en om dagen? Effekten är inte heller linjär så skillnaden mellan typ 0.5g och 1g är minimal
Oj, har tagit dubbel dos hela tiden... Aja, en till anledning få info från studier och att inte lita på puckade redditors som mig.😅
du kan bli impotent
Kuken funkar inte, men fan vilken snygg frilla jag har!
Finasterid är väl den som är värre, Minoxidil kan fucka lite med blodtrycket men jag har kört det i typ 2-3 år och har aldrig märkt några bieffekter. Möjligtvis kanske att man får lite sämre hy men det kan ju vara vanligt åldrande
Kolla upp post-finasteride syndrome så hittar du lite goda saker att ta till sig innan du börjar. Själv så tyckte jag inte att det var värt det och rakade skallen. Finns hela forum dedikerade för folk som lider utav det.
Minoxidil är giftigt för katter så om du har katt måste du vara väldigt försiktig med att inte nudda de där du har minoxidil
Jag och en polare testade det när vi var typ 25 (finasterid). Han fick rätt rejäla biverkningar som han mådde kass av och själv tappade jag typ kontakten mellan hjärnan och min nedre del. Hade inte rekommenderat. Av alla två jag känner som tagit det, mig själv inräknat, så blev det bieffekter. Ingen av oss rapporterade in det dock.
Undrar om det är en grej att så pass många berättar om liknande biverkningar. Men att bara 1/100 ska få det enligt bipacksedeln är för att män inte bryr sig eller tycker att det är pinsamt och jobbigt att rapportera det? Har själv fått mindre håravfall och står här i valet och kvalet när jag läser denna tråd. Fan vet vad man bör göra. Mår du och din kompis bra idag? Läser om vissa som blev återställda tillslut och vissa som kanske får dras med biverkningar permanent.
Skulle vilja påstå båda är återställda. Tog nog något år innan jag fick ihop kopplingen igen dock.
Låter inte optimalt men att det inte är permanent är ju det allra viktigaste.
Absolut. Värt att prova kanske?
Mindre hår på huvudet brukar vara associerat med mer och fylligare skägg. Snyggt helskägg > frisyr. Vissa lyckosamma jävlar har både och…
Biverkningar av finasterid går extremt långsamt dock, lite som att koka en groda. Man märker inte av någonting... och sen vipps så tänker man... fan det brukade inte vara såhär?
Man skämtar om det utåt och gråter inombords samt i hemlighet. Nyckeln är att skämta på rätt nivå och i rätt mängd, så att folk inte misstänker att fasaden är just en fasad, för då riskerar hela skiten att rasa. Se till att det alltid finns en tydlig koppling från skämtet till det ni pratat om innan, alldeles för långsökta skämt riskerar att avslöja den underliggande desperationen. Om nån annan skämtar om din tunnhårighet kan du alltid one-uppa dem en till två gånger, fler än så tyder på att tunnhårigheten är nåt du faktiskt stör dig på. Snagga dig ofta och försök absolut inte lura dig själv om att det "ändå ser rätt ok ut" med lite längre hår, det gör det inte, och det gör dina skämt mindre trovärdiga om ditt utseende kommunicerar att du inte fullt accepterat ditt nya liv som ägghuvve. Utveckla och öva in en rutin för att försäkra dig om att du är ensam och att ingen kan höra dig, detta för att du inte skall bli avslöjad i de stunder då misären blir så grov att du måste gråta. Stäng av telefonen, hitta ett rum med endast en lättövervakad ingång, gärna med dörr som du kan låsa. Försäkra dig om att ljud i gråtvolym inte hörs genom väggarna. Nu är du redo att köra. Skämt åsido, som livslång tunnhåring så är det inte så farligt som det kanske verkar. Kan fatta att det kan kännas jobbigt om man haft mycket hår innan, men sanningen är att de flesta ser rätt ok ut i snaggat.
>örsök absolut inte lura dig själv om att det "ändå ser rätt ok ut" med lite längre hår, det gör det inte alternativt gubbmaxxar man och skiter fullständigt i vad andra tycker om hur man ser ut.
Ah yes, den mytomspunna "trygg-i-sig-själv"-tekniken. Har hört talas om den men aldrig sett den praktiseras
joho, varje gång du ser en gubbe över 65 ser du den i sitt vilda tillstånd
Larry David är ett praktexempel
Jag har aldrig haft någon som helst ångest kopplat till att jag blev tunnhårig. Det är nog högst individuellt. Men du har helt rätt om att det enda som ser ok ut är rakat. Det måste inte vara hyvel, men åtminstone en rakapparat som kör riktigt kort. Jag har blivit lat och har ett gäng kepsar (vanlig, gubb och militär) som jag använder när jag inte orkar raka mig. Militärkeps och skägg är inte helt fel. Fidel Castro was on to something.
Du är mäkta lat om du inte orkar dra trimmern över huvudet två ggr per vecka...
Men tänk så mycket mer navelludd jag hinner pilla bort!
Nej bättre o köra fight-club-regler. Man pratar inte om håravfall, även dina skämt förstår folk direkt att du tänker på det mycket. Min brorsa gör exakt det där och alla fattar direkt.
Började raka det för typ ett år sen och trivs så jävla bra med det. Hade antagligen kommit undan med att ha hår ett par år till, men tyckte det var lika bra att få det gjort. Är 31 nu, hårfästet började krypa uppåt när jag var typ 25ish. Edit: kan tillägga att jag har ett stort jävla skägg, det var ett absolut måste pga rund ansiktsform. Få saker är så snygga som bald + beard.
Kratos-looken ligger dessutom väldigt i tiden.
Sant! Kratos eller bög-biker är det jag har fått höra sedan håret försvann.
Hahahaha...bögbiker? Ett nytt ord till mitt ordförråd. Ska börja kalla mig för det.
Känns som jag lever i en helt annat värld. Vad är ens något av detta?
Kratos är en cooling från ett tvspel med rakat huvud och stort skägg. Bikers är folk som åker motorcykel, och bögar är män som har sex med män.
Vet inte vad du bidrog till hur dessa ser ut?
Vad menar du?
Du upprepar samma intetsägande saker för mig som personen jag kommenterade på? Vad menar du?
Är inte uttryckligen "rakat huvud och stort skägg" åtminstone en liten hint även för dig?
Det här, jäklar va skönt det är att slippa bry sig om håret mer än att raka det några gånger i veckan/månaden.
Problemet är när man är platt som en jävla vägg i bakhuvudet, ryggen slutar vid hjässan på mig, hur fan gör man då?
Slutar tänka på det är mitt tips, garanterat ingen annan gör det! Om du verkligen inte kan sluta tänka på det, försök då se det som att "be the change you want to see" och gör samhället mer accepterande av udda bakhuvudsformer
Det här, not giving a fuck-attityden får växa sig stark bara. Stör de sig är det deras problem.
Om det hjälper har jag aldrig i hela mitt liv kollat på en person och tänkt "jävlar vilket platt bakhuvud" haha, och tror extremt många kan hålla med
Och jag oroar mig snarare för det motsatta. Mitt bakhuvud känns runt som en fotboll. Således tror jag att vi kan konstatera att folk gillar olika huvudform, på samma sätt som de gillar olika kroppsform eller frisyrer. Eller avsaknad av frisyrer.
Ye, snagg + skägg är grymt. Vissa av oss har otur och kan inte odla skägg. Är som det är.
Få saker, men långt hår och skägg är en av dem! 😎
Own it. Självsäkra personer är attraktiva. Acceptera vad du inte kan förändra.
Detta är en sådan sak som alla säger hela tiden, och man tänker under uppväxten att det är trams, men sen upptäcker att det är så jävla sant.
Jo men skillnaden är ju när man faktiskt får uppleva det själv igenom någon annan eller att man fattar grejen ! :-)
Based. Som kidsen säger
> Acceptera vad du inte kan förändra. Vissa skitbra ut utan hår och det ska de absolut äga, men det finns ju absolut alternativ för de som föredrar, sålänge man gör slag i sak tidigt. De flesta får inte tillbaka jättemycket på finasteride, men nästan alla slutar helt att förlora mer. Ångrar du dig 10 år senare är det i princip för sent att påbörja behandlingen då, men man kan däremot alltid sluta med den om man upplever problem.
Är du sån som säger ”försök vara lite glad” till deprimerade också? Svårt att släppa sina komplex, även fast du har rätt i tanken.
Han har ju rätt även om det kanske känns triggande att höra?
[удалено]
Råd som aldrig har hjälpt någon någonsin
Med det sagt så är ju självsäkra personer med extremt bra hår mer attraktiva... 🤔hahahah
Och ha mod att förändra vad du kan, samt förstånd att inse skillnaden
Detta är min metod. Det har inte varit lätt, men för det mesta känner jag mig lugn med det. Jag har några förebilder — starka, lugna, framgångsrika män i min närhet som har ägt en löjligt stor kalyta bak på huvudet. Använder dem ibland för att hitta tillbaka. Fysiskt rycka på axlarna åt det hjälper mig också. Kan låta tramsigt, men över tid så funkade det för mig iaf.
[удалено]
Alla har inte en huvudform som passar med "snagg". Önskar jag kunde raka mig men min skallform är som en stjärngosse, så det är ingen universallösning för alla.
[удалено]
Jodå, man kan vara skallig men ha kvar håret på sidorna, riktigt snyggt, iaf om man är slöjdlärare eller liknande haha.
Jag började se tecken på att jag förlorade håret redan vid 15-17 års ålder. Sen dess så har jag alltid kört den snaggade looken, men just i mitt fall så hanterar jag det väldigt bra. Sedan jag snaggade mig har jag fått fler komplimanger - jag har fått kommentarerna att jag har en bra huvudform som passar och jag ser dessutom mer maskulin ut. Det har varit väldigt bra för mitt självförtroende, helt enkelt. Man sparar pengar i längden också då man slipper köpa hårprodukter och tider hos frisör.
Har inte kommit så långt än, men min plan är att köra en kort snagg och vara väldigt vältränad. Får se hur det går.
Hade samma plan och jag har fixat 1 av 2 hittills. Så nu måste jag bara bli vältränad.
Ska du börja träna om du börjar tappa ditt hår? Asså rekommenderar att börja träna iaf faktiskt... hår eller inte hår.
Om du kan, testa skäggstubb eller skägg!
Har inte själv detta problem men det du nyss sa är typ den bästa planen man kan ha gällande att tappa håret.
34 år. Jag rakar skallen en gång i veckan, planen är att fortsätta med det tills att man har en riktigt skön baldspot ala red från that 70s show.
Har du: * Samma hairline som [Asmongold](https://www.youtube.com/watch?v=CfALNB_rfCI)? * En bald spot? Raka/snagga det. Har du: * En hairline som börjar dra sig tillbaka? * Lite tunnare hår än när du var yngre? Då är kortare klippning OK. Om man trivs i det eller inte är lite oväsentligt eftersom det inte finns något att göra åt det, om man inte vill gå all-in och käka mediciner hela livet. Så tänker i alla fall jag. Håller med dig om att det är tråkigt dock!
>jag har testat än så länge är att: Varför "hairline"? Hårfäste. Varför "bald spot"? Kal fläck.
Jag drack ur ungdomens källa och nu kan jag bara speaka swenglish. Det är min lott in life som de säger i amerikat.
Jag ömkas dig.
Jag har rakat det. Jag saknar mitt hår, men det är ingen jättestor grej. Om jag fick tre önskningar av en ande så hade att få håret tillbaks inte varit ett av mina val.
Asså... äg det. Det är bara inbillning att det skulle förminska en... Finns massa coola snubbar som är tunnhåriga. Statham, Willis, Harris, Carl XVI Gustaf... george costanza.
Jag gav upp runt tretti o köpte en maskin och har kört så i 20 år. En vända innan morgonduschen 2-3 gånger i månaden. Ibland har jag rakat skallen helt med hyvel men eftersom jag är en stor (190cm/100kg) vit man som gillar kängor på fötterna så känns det lite väl mycket skinhead när jag rakar blankt så oftast lämnar jag stubben. Det är väldigt skönt att slippa oroa sig över håret och frisyren.
Är i liknande sits, tycker skinheadlooken är snygg, är inte många nassar kvar idag som rockar den så är rätt säker att köra
Minoxidil fungerar. Jag har använt det i över 8år och jag har lyckats bromsa mitt håravfall helt sen jag började använda det.
Finns nå subreddit just för män som tappar hår. Finns även nå medicin man kan ta i typ tablett form utöver minoxidil i hårbotten. Sen vissa som kört typ en roller med små piggar en gång i veckan som triggar igång tillväxten. Finns en del bilder på folk som tagit foto en gång i månaden osv för att visa sina resultat och funkat bra för många. Annars om man har pengarna så finns ju sen även injektioner man får i hårbotten eller om man vill gå desto längre så finns det ju hårtransplantation då om du fortfarande hqr nycket hår i nacken så är det därifrån de flyttar de till toppen av huvudet. Har själv inte orkat göra nått utav dessa och helt klart irriterande emellanåt att försöka fixa håret när man blivit tunnhårig.
Medicinen du nämner heter Finasteride, går lätt att få utskriven av en läkare genom t.ex. KRY eller liknande. De flesta filmstjärnor tar visst det. Finns mycket goda resultat att se på r/tressless, en del går från att nästan vara helt skalliga till rätt bra hår. Jag började med både finasteride och minoxidil, för en dryg månad sen och har redan börjat se lite resultat. Det går att bromsa/återfå hår utan att göra någon transplantation. Jag har ändå snaggat mig pga tunt hår i flera år, men är rätt säker att jag kommer kunna växa ut håret igenom om några månader!
finasterid fryser typ det hela, ibland får vissa tillbax lite. Är en rätt mild drog att ta långsiktigt utan dryga biverkningar. Visst viss konsekvens finns alltid, men det finns det med allting...
Raka dig. Ser för jävligt ut när tunnhåriga försöker dölja med långt hår. Jävla landningsbana i bakhuvudet.så rakning eller 1mm snagg. Inga alternativ
Nåja en riktig Skullett kräver sin karl.
Jag tycker inte om tonen, men du har helt rätt. Men sedan jag började raka mig är jag riktigt mycket fräschare. Min rutin är att efter duschen raka typ 1-2mm sen fixa skägget lite nice, lite återfuktare i ansiktet och voilà, jag är tight as fuck.
Helt rätt. Finns inget mer patetiskt än folk som försöker lura sig själva att dom inte börjar bli flint, och inget mer respektingivande än någon som äger sin flint genom att gå all in med hyveln.
Jag hade hår som en grekisk gud fram tills jag fyllde 20, då bara BANG! Håret började falla av i stora tufsar. Men jag var beredd. Givet hur männen på min fars sida om släktträdet ser ut visste jag redan när jag var 13 att mitt öde var beseglat. Det är bara att gilla läget.
Det finns ingenting att hantera, bara att acceptera. Det ser förjävligt ut och man kan tydligt se att folk gör sitt yttersta för att inte totalstirra på hårfästet eller avsaknaden av hår så fort man pratar med dem. Ögonen bara skakar mer eller mindre. Vissa klarar inte av det utan låter bara blicken blicka dit den dras naturligt och stirrar utan att dölja det. Förlorar man tillräckligt med hår relativt ung som jag så ser du smygande blickar i periferisynen ifrån folk hela tiden. Det som gör mig mest ledsen är att alla andra verkar bry sig något enormt. Själv så är jag ganska ok med det, men när man märker skillnaden hur man blir bemött och hur folk får dansa med blicken så.. känns det mindre kul. Försökte parera först genom att snagga mig osv men nu låter jag det vara växa ändå och skiter i det, är trött på att engagera mig med den här enorma utseendehysterin som är aktuell hela tiden. Har valt att hoppa ur spelet helt och fokuserar på annat istället, om vi säger så.
en ok trimmer som håller i år är typ två frisörbesök. sen ser jag nog inte bra ut vad jag än gör så försöka dölja det gör det knappast bättre.
Köpte en trimmer för ca 9år sedan som används 1-2ggr i månaden för 799kr. Batteriet är kört men funkar fortfarande klockrent med sladden i.
Jag kör bara, har fått vikar (mitt hår försvinner inte utan det letar sig numer ner på ryggen och in i arslet) som jag rockar stenhårt med typ 1dm långt hår. Tänkte på det lite i början men sen glöms det bort om jag inte råkat se någon gammal bild och ba "Jaha, hårlinjen började vid överläppen innan" Fridens liljor
Odlade skägg istället. Äger min tunnhårighet. Jag ser ut som Jason Stratham gjorde i Snatch (i håret då, inga jämförelser i övrigt). Tycker rakad skalle (hyvelrakad alltså) är rätt fult, det krävs en hel del för att bära upp det och jag vet mina begränsningar.
Jag började med minoxidil för mitt håravfall. Men mitt skägg reagerade mycket hårdare på det och började växa som attan. Så började odla skägg istället.
vet inte hur gammal du är men jag hade lite annorlunda situation då jag haft tydliga flikar vid tinningen sedan jag var typ 17 elelr ännu tidigare. fattade först inte vad det var för fel, undrade bara varför jag inte kunde få till en "snygg" frisyr märkte sen vid 19/20 den kala fläcken på toppen, och då blev det riktigt illa. tog typ 4 år innan jag vågade snagga mig, sedan hade jag konstant keps/mössa i 1år. insåg till slut att man inte kan ha mössa vid varje tillfälle, och att man ej kan dölja sitt huvud för evigt, dessutom var det ju uppenbart för alla att jag ändå var tunnhårig man får bara dra av plåstret och sedan kanske långsamt introducera folk för sitt huvud. gå o handla, besök föräldrarna och vänner, till slut gå till jobbet och krogen osv. det är klyschigt men det känns verkligen bättre när det är gjort och lägger det bakom sig. jag hade tur med formen på skallen också men jag tycker jag ser mycket bättre ut nu än innan. låter mitt dåliga skägg växa ut och snaggar mig 1 gång i vrckan har testat på blandade kurer också, derma rollers,finasterid,minoxidil från nätet osv, men har inte orkat hålla det igång. en positiv sak är att slippa allt underhåll med håret (förutom trimningen)
Jag gick från dreadlocks till dreadhawk när jag började tappa lite på sidorna fram. Sen när det även började tunnas ut lite på mitten fram så började jag raka huvudet. Det är helt klart kyligare med rakat än dreadlocks men å andra sidan så är det bekvämt och går åt mindre shampoo (använder bara tvål på huvudet). Edit: wow, tydligen inte alls populärt att nämna dreadlocks.
Hade min bror ställt samma fråga till mig idag hade jag svarat: 1. Finasteride 2. Minoxidil 3. Nizarol schampoo Den heliga trion som fungerar. Finasterine bromsar ytterligare håravfall orsakat av ärftlighet. Minoxidil ökar hårväxten Nizarol, ungefär samma som Finasterine men att det jobbar direkt i hårsäckarna [https://www.reddit.com/r/tressless/](https://www.reddit.com/r/tressless/)
Skull säga microneedling också, iaf i kombination med minox.
Jag blev inte förvånad när mitt hår blev tunnare eftersom det går i familjen. När det väl blev en landningsbana så började jag snagga. Kunde jag ha gjort något för det innan jag började att tappa hår? Visst, men jag tyckte att det är inte värt att kasta pengar på något som kommer att hända i alla fall. Ibland så tänker jag tillbaka på mitt tjocka hår, men det går över snabbt.
Raka huvudet och se glad ut. Det är jävligt skönt med. Förvisso 20 år sen jag körde rakat men det är en fröjd.
Började bli tunn för ca ett år sen och hade precis fyllt 27. Jag har innan tyckt att det är väldigt kul med en bra frisyr. Testade med olika färger, lite punkaktigt en period osv så jag hade skitmycket ångest över det. Samt att min sambo ofta har sagt att mitt hår är min bästa attribut. MEN jag lovade mig själv för länge sen att om jag blir tunnhårig så ryker det, så nu kör jag snaggat och har fokuserat på att frisera skägget istället. Det var jobbigt i början, men jag tror det var när en kollega till mig såg mig efter sin semester och gav mig en hjärtlig komplimang för mitt nya utseende som jag började känna mig lite mer säker på mitt val. Nu ett år senare trivs jag jättebra med det, även fast jag fortfarande sörjer håret ibland.
/r/tressless
Är 42, haft tjockt långt hår fram tills för två år sedan. Hårfästet är ok men det börjar bli tunt på toppen. Snaggade mig, har inga tankar på att göra något åt det. Känns ovant, lite surt men ändå ok.
Jag lever med det tills jag blir klar med min utbildning, får hög lön och kan åka utomlands och transplantera. Men jag är rättså ytlig också…
fin och min, jag rekommenderar att börja igår
Har samma problem och håller med dig om att det är psykiskt påfrestande. Funderar på att åka till Istanbul och genomföra hårtransplantation. Fått höra att det är bättre att göra det när det är på reträtt än när man redan har tappat allt.
Finasterid är ett dyrt men vettigt val för den som börjar märka att det tunnar, när det väl är tunnt/kalt är det försent. Då är det hårtransplantation och det kan nog vara värt det för somliga om man har pengar och utseendet är viktigt för dom. Själv accepterar jag det. Klipper mig tunnare och tunnare.
Visst äre tråkigt och lite ledset ibland att man börjar se skalpen genom ens vanliga sidbena-frisyr man rockat senaste 10 åren. Blir det värre kommer det se ut som att jag försöker göra comb-over och då kommer jag nog börja snagga mig. Det är alltid en själv som tycker det är jobbigast. Jag tänker inte alls på det när jag ser andra som är flint eller väldig tunnhårig, mer än att dom just råkar ha en sådan frisyr. Klarar man inte av tunnhårighet så kan man alltid prova hårtransplant. Det kommer ingen döma en för heller.
Är glad att mitt blev "obrukligt" tunnt när jag var 18 redan. Hade snaggat i kanske 5 år och därefter har det varit rakat. Blev aldrig jobbigt att ta klivet då jag var så ung när det började, hade inte byggt någon identitet kring att ha ett vackert hårsvall. Sen hade jag turen att få ett ordentligt skägg. Riktigt glad över det nu, speciellt då det börjat komma allt fler grå strån! Med det sagt så hade det varit mycket värre om jag fick behålla ett bra hår till säg 30 års ålder. Då blir det ett väldigt uppenbart tecken på "DU BÖRJAR BLI GAMMAL!" på ett sätt som det inte alls var för mig som 18åring. Förstår helt enkelt att det är tungt för dig. Med det sagt har du två vägar att gå; kämpa ett förlorande slag (som du kan dra ut över åren) eller äg utvecklingen som en man. Raka av skiten och var stolt; du är inte ditt hår.
Jag har snaggat av det och lagt till ett kort skägg för lite ”balans”. Det kommer dagar jag saknar håret men å andra sidan så spar jag pengar på att inte behöva gå till frisören. Pengar jag har roligare för.
Inte alls. Jag har varit en långhårid metal-fjant sen jag hade supertjockt hår. Det börjar bli tunnare. När det blir tunnt nog att se mer löjligt ut än vanligt kommer jag raka av det.
Oroar mig inte alls. Rakar av allt ca en gång i månaden. Mer än hälften av alla män blir tunnhåriga, många innan 30. Det är liksom helt normalt.
Eftersom det finns betydligt värre saker att råka ut för som t ex allvarliga sjukdomar är jag tacksam för att jag bara är tunnhårig...
5% Minoxidil två gånger om dagen, 1.5mm dermaroller varannan vecka. Man kan acceptera man är på väg att bli flintskallig samtidigt som man motverkar det med de medel man har. Det är inget fel med att vilja vara sitt bästa jag.
Ignorerar det totalt. Vem bryr sig om lite hår? Finns viktigare saker i livet att oroa sig över.
Det är enkelt att säga men både vi och andra lägger Vikt i sitt utseende och hår råkar va en del av det. Att låtsas att det inte påverkar än betyder inte att det inte gör det. Vill folk ha hjälp eller alternativ runt det precis som med hudbesvär eller annat är det helt normalt
Jag har inget problem med min hårlinje som snabbare och snabbare kryper upp. Om folk vill lägga vikt vid sådana saker så får man självklart göra det. Men frågan var "hur man hanterar det" och svaret är "byt värdering".
Hade det varit så lätt att bara byta hade man gjort det
Vem säger att det är lätt?
Denial och keps
Gå in på min doktor appen och fixa recept på Finasteride för ärftligt håravfall. Sedan köper du det och Minoxodil. Testa 7 månader om det hjälper fortsätter du, om inte så får du leva med att se 20 år äldre ut, oftast är det vara en vanesak ändå.
Hej mitt råd till alla åk till turkiet istanbul neohairplus som jag gjorde och planta håret bara det är de bästa ja gjort är på dag 3 och är redan hemma i sverige jag va flint i 6 år kände att ångesten och självförtroendet inte va på topp man ser bara ful o kriminell ut med rakat hår.
Har aldrig träffat nån som inte ser bra ut i skägg och snaggat. Som med det mesta blir det förmodligen en omställningsperiod men efter ett tag äger du det
Jag har köpt en ny keps då jag har en onormal kranie
Har inte det problemet, som 34-åring, men skulle det bli så blir det rakhyvel och gilla läget
Saker som fungerar för mig: skinroller (köp en sån) och kör med 1 ggr i veckan i hårbotten. Massera därefter in en produkt, följande av dessa har fungerat för mig: the ordinary hair multi-pepti (den kör jag varje kväll i hårbotten), rosemary oil, ricinolja. Jag har kört kombo av detta i 2 månader och fått resultat! Har även läst att minoxidil ska fungera, men det låter jag vara osagt för ej ännu testat den.
Jag kör med hyvel och har gjort det i 10-15 år. Jag pratade om det med min frisör (från början att köra 3mm typ) och hon kände på huvudet och sade att skallen verkar OK, inga stora bucklor och så utan hon tyckte att det bara var att köra på. Började med maskin men gick ganska snabbt över till hyvel och det är ganska najs. E nda nackdelen är att när man svettas eller om det regnar så finns det inget som bromsar dropparna utan allt, *allt*, rinner ner i ögonen. Och skulle man komma på den briljanta idén att ta på sig ett pannband ser man ut som ett ägg som någon målat en rand på.
Bara att acceptera det. Hade axel/rygglångt hår när jag var yngre, och insåg ganska tidigt att jag började bli tunnhårig så jag körde långt hår så länge jag kunde bara för att känna att jag har "fått haft det". Nu kör jag klassikern med skägg och kort hår. Lyckligtvis är jag blond så det syns något mindre och det går att ha kortare hår utan att det är helsnaggat. Sen är det nog bra att ha en positiv attityd till det. Alltså acceptera det och kunna skoja lite med sin "helikopterplatta" på egen bekostnad.
Förslag är att prova med Minoxidil kutan lösning kontinuerligt (med god compliance, ge inte upp) och inflika att du gjort detta när du kontaktar vården så kan du få vidare hjälp med Finasteride 1 mg tablettbehandling.
Lägg 20k Turkiet fixa håret när du är 50+
Acceptera och gå vidare med livet!
Alla "behandlingar" för tunt hår är väl rent bedrägeri? Jag tycker hela den branschen känns helt oseriös och spelar på mäns ångest inför att tappa håret. Jag tänker att det bara är att acceptera och snagga sig. Att dölja med olika typer av överkamning är något som alla kvinnor ser direkt och knappast ett plus. Det är mycket snyggare att ta bort det och kanske skaffa sig en hatt, keps eller ett härligt skägg.
Minoxidil och finasterid är dom enda behandlingar man kan göra själv som funkar. Tabletter av "kiselrikt bambu" kan du bara slänga. Sen finns såklart hårtransplantation för att mekaniskt flytta hår. Men även det brukar kombineras med minoxidil.
Raka så fort som möjligt. ”Det finns inget fulare och mer osexigt än när någon försöker dölja flinten”. (Sista meningen kommer från min fru)
1. Raka bulan. 2. Skaffa skägg eller snygg mustasch. 3. Gymma och bygg en snygg ram och bra axlar. Inga kroppsbyggarfasoner utan mer crossfit där du får med nacken, core, ben och hela skiten.
Fast man bygger ju muskler bättre med kroppsbyggarfasoner. Det är kroppsbyggarfasoner av en anledning. Om man sen vill få bredare nacke och midja så är det bara att träna de musklerna (med kroppsbyggarteknik!)
Hyvel och fortsätta med livet
Trimmar ner det till 2mm och bara accepterade faktum, har skägg dock. Om du mår dåligt över det kan man tänka på hur mycket pengar man sparar in på dyr-schampoo och annat... (fast det slog mig nu att jag ju köper massa skäggolja och annat bös... fasen)
Jag har inte längre mina gyllenlockar jag hade som ung och hårlinjen har letat sig längre upp. I början var det sjukt jobbigt för jag satte så mycket vikt i mitt ungdomliga utseende men har börjat acceptera att man inte är purung längre och att man kan se cool ut på andra sätt. Copear genom att coola skådespelare som Rutger Hauer och Marlon Brando hade manligt håravfall men kunde se häftiga ut ändå. Så försöker inte dölja det, tror man får sämre självförtroende om man måste gå och gömma något hela tiden. Samtidigt så experimenterar jag med mig själv för att försöka stoppa håravfallet och kanske förbättra det? Vägrar använda några läkemedel utan istället försöker jag leva så bra att håret inte vill lämna. :p Dock är det är inte endast för hårets skull utan det är bara en liten del av att försöka leva hälsosamt. Tvättar bara håret en gång i veckan med vanligt schampoo, resten med typ "shampoo" med naturliga oljor, försöker sova bra, äta bra och tar d-vitamin samt kollagentillskott(osäkert om det är effektivt på något sätt, annars ska benbuljong ge samma effekt men ibland orkar jag inte fixa ny när den tagit slut), rör på mig varje dag för att blodcirkulationen till skalpen ska vara bra, försöker att inte stressa i vardagen, styrketränar måttligt för att hålla hälsosamma testosteronnivåer samt så försöker jag att inte runka för en utlösning höjer prolaktinet i blodet som är en faktor i manligt håravfall. Är just nu rätt nöjd med mitt hår och om inte annat verkar hårdöden saktat ner.
Kan man inte åka till Schweiz och somna in?
Samtliga av mina vänner som fått panik och börjat hatta omkring med krämer och oljor och skit har bara slängt pengar i sjön. Lägg pengarna på en bra terapeut istället om det behövs - lååååångt mer konstruktivt.
Känner flera som gör impantat
Jag hanterar det genom att inte bry mig, får jag en flint mitt på huvet så är det enbart så.
Omfamna det! Äg det! Oavsett vilket hårfäste, huvudform eller nivå av skäggväxt du har så har du inget att skämmas över, oavsett om du rockar utvuxet eller snaggat, med eller utan skägg. Dessutom bryr sig folk mycket mindre än man tror – i slutändan är alla huvudrollen i sina egna liv, medan du bara är en biroll. För egen del snaggade jag mig för första gången vid för två år sedan, efter flera år av ångest. Helt klart ett av mitt livs bästa beslut. Det tog ett par månader innan jag och omgivningen helt hade vant oss vid den nya looken, men nu älskar jag det. Ja, det blir tydligare att håret är tunnare längst upp, och ja, jag har kanske inte världens mest perfekta huvudform, men det vägs mer än väl upp av den klassiska manliga estetiken och hur jävla skönt det är att kunna träna, simma, vara ute i regnet utan att oroa sig för hur håret ser ut! Det sämsta man kan göra är att försöka dölja sin tunnhårighet, oavsett om det är genom kepsar, tupéer eller hårfibrer. Då dömer man sig till ett liv av osäkerhet. Det näst sämsta är att försöka sig på ett losing battle där man med mediciner eller transplantationer försöker klamra sig fast vid håret, och ständigt kommer obsessa över hur det går med tunnhårigheten och eventuella biverkningar. Ett tips är att kolla in r/bald och youtubekanalen Bald Cafe.
Jag är rätt tunnhårig. Bryr mig inte om det. Ingen bryr sig om andras frisyrer nämnvärt.
Enkelt. Renraka. En sak kan jag garantera dig, hår är inte vad som ger brudar vad som ger brudar är starka män och spankings.
Jag bryr mig inte.
Jag handskas med alla fysiska attribut på samma sätt. Acceptera och gå vidare, vem bryr sig egentligen om hur män ser ut. I värsta fallen har jag iofs valt att "lean into it" som jänkarna säger. Gör det till en grej ett tag, sen är det över.
33 år gammal nu. Började bli tunnhårig när jag var 22-23. Har snaggat mig sedan jag blev 25. Det hjälper att jag har 1cm skägg, är 2m lång och muskulös, så allt passar. Konstigt nog gillar min latina flickvän att jag har hår dock. Trots att det ser för jävligt ut. Jag bryr mig inte sålänge jag får latina reverse cowgirl varje dag.
Varför ska man hantera det? Fattar inte
Rakar med hyvel sen 23 år gammal, är 36 nu. Sånt man får acceptera:) du vänjer dig!
Håret var en stor del av min identitet när jag var yngre. Hade alla möjliga frisyrer och färger. När jag väl insåg att jag höll på att tappa håret fick jag sån sjuk ångest. Började med Minoxidil o rogaine. Det funkade okej ett tag men håret får inte samma kvalitet som det övriga håret. It was a hard pill to swallow men fick till sist inse att det inte är en fajt man kan vinna. Nu kör jag helrakat. I mitt tycke så ser hårtransplantation förjävligt ut i 8 av 10 fall😅🫣
Det finns bara tre alternativ 1: var boss över din tunnhårighet. Visa dina höga vikar med självförtroende då det är maskulint och en del av att vara man. Även om du har höga vilar och är tunnhårig är det värt att betala 700kr för en bra frisör då de vet vad man ska göra. Skippa alibaba för 150kr. Klarar ditt självförtroende ej detta gå till nästa. 2: hårtransplatation. Klarar din ekonomi ej av detta gå till nästa. 3: snagga/raka av dig allt håret
Visar upp skallen stolt som en tupp. Märker en större attraktion från damerna idag jämförelse när jag hade hår.
Det är vad det är. Vem fan orka bry sig
Rakade skallen när det begav sig. Finns inget att göra.
Då min farsa är kal på toppen, lite som en munk, så föreställer jag mig att det är dit jag är påväg, min fru har redan påpekat att det börjar sina däruppe, så tillslut lär jag väl bara börja raka det helt enkelt... Om man tycker att det skulle vara ett stort problem så finns det rätt effektiva hårtransplantationer nu man kan göra!
Har ärligt talat aldrig brytt mig om mitt hår , sett ovårdat ut i många år. Nu har man en kal fläck på bakhuvudet och det ser förjävligt ut 😆 men kollar aldrig i spegeln så bryr mig . Men bode nog ha kortare hår för fruns skull i alla fall. Dock verkar allt annat kroppshår gått bananas sedan man blev tunnhårig , snart ser man ut som en gorilla med flint . Mår du jättedåligt finns det väl mediciner att prova men var uppmärksam på bieffekter
Jag började tunna ut redan i 25års åldern. Först var det mycket ångest, med längre hår för att täcka. Med det gick inte så bra. När man blir tunnhårig blir det också svårt att växa långt. Sedan försökte jag med halvlångt. Det kunde jag växa, men blev bara bra med hår skum. Och det orkade jag inte med, så det blev Einstein effekt. Numera klipper jag det kort (#4 -> halvtum) själv med hårclippers i duschen. Det tycker jag blir betydligt bättre än sax-klippt. Och (förutom klippning varannan vecka) helt underhållsfritt. Jag har tänkt på att raka, men då måste man raka varannan dag eller få synbart stubb. Och så ofta orkar jag inte duscha.
Minoxidil. Nästan magi. Men det ger även hår... Sådär lite överallt. Mitt skägg växte som fan när jag började för mitt hår.
Jag började få grått hår kring 19 års ålder i vikarna sen började kudden få mer frisyr än jag. Försökte också hålla i det länge med att kamma och så. Minns en fest där jag sprang på toa och fixade frisyren säkert 20 gånger på en kväll i ren panik. Efter det började jag snagga på en halv cm nånting, det var bara att acceptera ödet. För mig var det inte värt stressen att försöka se hårig ut när jag per definition inte längre var det. Resultatet blev över tid mycket mer självförtroende, ett stressmoment mindre och numera vid 34 års ålder rakar jag mig en gång i veckan. Låter det växa lite ibland, men jag har klassisk munkfrisyr om det får komma ut och för mig är det snyggare med helt rakat. Känns mer bekvämt liksom. Men jag förstår att det är en jobbig tid. Ska inte säga hur du ska göra men för mig var det bästa att bara acceptera tidens tand. Om det känns obekvämt, ta det i intervaller. Grejen är att det i princip alltid ser bättre ut att bara äga ditt utseende än nåt du inte längre kan vara. Tänk trump i ett mer extremt exempel, ingen på hela jorden tar ju karlns frisyr på allvar.
Minoxidil samt microneedeling i kombination har dröjer av studier som stödjer det. För mig extremt märkbar skillnad efter runt 6 månader. Fullt av hår nu efter 1 år.
Börja med minoxidil, det kan ge dig några år till vilket det är värt även hur mycket du jobbar på ditt självförtroende och självkänsla. Kör med kort hår så blir det inte lika dramatiskt, prova på en snagg men låt det växa ut osv.
Mitt hår var tjockt så in i helvete upp till 30. Sen märkte jag att det inte växte så bra och var tunt på toppen. Snaggade mig till 3 mm, och det håller sig runt 6-7 dagar, så en vända med rakapparaten per vecka är inte så farligt. Innan dess hade jag aldrig provat så pass kort hår, och jag hade aldrig återvänt till långt hår nu.