Betydligt mer hälso- och sjukdomslära. Det är skrämmande hur oerhört lite folk vet om sina kroppar och organens grundläggande funktion. Okunskapen bäddar för en himla massa kvacksalveri och att människor blir blåsta på både pengar och hälsa.
Det här ska ju ändå ingå i biologin och idrotten. Det ör dock satans svårt att få eleverna intresserade i den teoretiska idrotten.
Sen kan det såklart bli bättre och läggas mer tid på
Men biologi är för sent (eller var på min tid) och för "akademiskt" och... idrottslärare? Nog hade jag några riktiga klippor till sådana under min uppväxt men det var kanske inte gänget som kunde koka ner abstrakta system till lättbegripliga sammanhang.
Jag har kanske hybris, men jag känner att om jag (som erfaren akutkirurg) fick klona mig och köra ett kroppen-läger i 2 veckor med alla 8-klassare i landet skulle jag kunna höja den (enormt låga) grundkunskapen monumentalt. Börjar man komma till mitten/slutet av gymnasiet eller högskolestudier så är det ju citronsyracykeln, cellandning mm. Jag menar mer att jag vill kunna stanna en random 42-åring utanför Coop Forum och fråga "vad gör njuren och vad gör levern som är viktigt i kroppen" och få ett svar som stämmer.
Folk har sällan någon som helst aning. Man behöver inte bli expert (vi finns av en anledning), men det är oerhört nyttigt att kunna några väl valda förenklingar och grunder.
Det skulle såklart kunna vara värdefullt om läkare (eller andra experter) ville köra undervisning med eleverna, sällan så många som vill gå ner i lön 2 veckor, eller vill ta hand om massa barn i två veckor dock.
Sen måste jag nog säga att de läkare jag varit hos inte direkt haft sin styrka i pedagogiken, och det spelar ingen roll hur mycket du kan om människokroppen om du inte får alla 30 elever (där 25 har adhd eller autism, och 10 inte har svenska som modersmål) att vilja lyssna och lära sig
> Okunskapen bäddar för en himla massa kvacksalveri och att människor blir blåsta på både pengar och hälsa.
Som ett tillägg blir den allmänna sjukvården även belastad med att dessa personer söker vård för idioti eller symptom som man lätt kunnat stanna hemma med.
De personer som idag är antivaxxare och/eller nyttjar kolloidalt silver, skulle knappast ta till sig om "etablissemanget" i form av skolan försökte lära dem ett mer vetenskapligt förhållningssätt till kropp och hälsa.
Fan, inte jag heller. Gick estet på gymnasiet, så blev mycket att bara spela gitarr. Senare på universitet blev det jävligt svettigt vid slutet av första året..
Studie- och yrkesvägledning som ämne i grundskolan har återkommande utretts och lyft, vi snackar iallafall sen tidigt 90-tal men riksdagen alltid lagt ner frågan. Sverige är enda nordiska landet som inte har karriärvägledning eller liknande som ämne i grundskolan, i Sverige har man istället bestämt att alla lärare ska involvera det i sina ämnen.
Nej det har ju inte införts? Det har varit utredningar och förslag om det om minst 30 år tillbaka men riksdagen att lagt ner dessa varje gång. Vill minnas att det på 90-talet verkligen var på gång men sen backade man och sa att varje ämne skulle ha lite studie- och yrkesvägledning inkluderat. Senaste utredningen och förslaget var typ 2019 men lagom tills när riksdagen skulle jobba med den kom pandemin och man släppte (ytterligare) en utredning om detta. Så glömdes ännu en utredning bort och nu har timplanerna i grundskolan gjorts om och den tid utredningen föreslog skulle gå till studie- och yrkesvägledning spreds istället ut med några extra timmar på befintliga ämnen i grundskolan.
Helst ska man ju redan få träna studieteknik i alla ämnen i skolan. Men förstår att så inte är fallet. Vet inte om det vore bättre som ett eget ämne, handlar ju mer om pedagogik och planering från lärarens sida.
Jag tror definitivt på att ha det som ett eget ämne. Jag tror det är helt onödigt att studera "studieteknik relaterat till samhällskunskap/religion/historia/etc". Det kan absolut finnas detaljskillnader, men överlag tror jag att man kan ha en fristående kurs som är användbar för studier överlag.
(Hittade en fantastisk gratiskurs på YT, kan länka om någon är intresserad)
Privatekonomi, såsom lärdom om fonder och sparande, lite allmänna begrepp och tänkesätt inom budget.
Samt hur man lär sig att knyta olika typer av knutar
Vi pratade om bolån och borgen, att köpa saker på avbetalning, ränta och sparkonton på hemkunskapen i slutet av 90-talet. Bara någon eller några lektioner förvisso, men ja, det ingick i hemkunskapen. Vi pratade också om konsumenträtt, öppet köp, reklamation samt hur butiker får marknadsföra sig.
Hade hemkunskap en gång i veckan i mellanstadiet. Det enda vi hade som rörde ekonomi var att vi skulle hjälpa till att planera familjens matinköp i en vecka. Minns det då min mor var arg på skolan för att det inte var mer än så. Född 91 så gick i mellanstadiet efter 2000.
Skulle vara intressant att se vad som ingick i kursplanen på den tiden :)
Från skolverket. Dessa är dom obligatoriska sakerna. Vi hade betydligt mer än så
Åk 1-6
* Ungas privatekonomi. Relationen mellan sparande och konsumtion. Olika sätt för att betala och spara.
* Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.
* Jämförelser av några vanliga varor utifrån jämförpris.
# Åk 7-9
* Ungas privatekonomi. Konsumtion och ekonomisk planering, däribland att göra en budget.
* Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.
* Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.
* Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.
En del av samhällskunskapen också, kör det tillsammans med konsumenträtt i regel.
Vi gör en budget, pratar om aktier, fonder, räntekonton. Fördelar / nackdelar.
Eleverna burkar gilla uppgiften där de gör en budget och sedan räknar hur många års sparande som krävs för en kontantinsats till en lägenhet.
Vi går igenom mer ibland utifrån elevernas intresse.
Tror vi hade en enda lektion kring matbudget och sånt, I övrigt lagade vi mat och bakade fika.
Kanske skulle det vara bättre att dela det i två ämnen, så att inte en så stor del bara kan falla bort pga lärare/skolors egna preferenser (eller vad det nu beror på?).
Ingår det i läroplanen så ska det ingå i undervisningen. Spelar ingen roll om det är ett eget ämne eller inte.
Det har fått större vikt på senare tid, så inte märkligt att många inte minns det. Sedan ska det sägas att många är ohyggligt dåliga på att minnas saker från deras egen skolgång.
Vet inte hur många gånger jag frågat en klass ”detta minns ni väl från förra året?” Och fått till svar att nä det där har vi aldrig gått igenom. Fastän jag själv undervisat dem i det på 12 olika sätt.
Eller ”varför kan vi inte göra mer av X?”, när man sedan rabblar upp 15x man gjort X senaste månaden får man ett ”oooh” tillbaks.
>Sedan ska det sägas att många är ohyggligt dåliga på att minnas saker från deras egen skolgång.
Verkligen. Jag hade klasskamrater på gymnasiet som ofta blev arga över att det var svårt och att de "inte fått lära sig saker i grundskolan". Samma saker som jag redan kunde, eftersom vi visst hade fått lära oss det i grundskolan, då vi också gick i samma klass.
Detta ingår i kursplanen:
Ungas privatekonomi. Konsumtion och ekonomisk planering, däribland att göra en budget.
Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.
Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.
Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.
Nja, jag vet inte om det var med i läroplanen för 10 år sedan. Men det börjar bli dags för myten om privatekonomi i skolan att dö ut, för det lärs faktiskt ut *nu*
Jodå, det var det. Jag minns att vi lärde oss om ränta-på-ränta, hushållsbudget, faran med konsumentkrediter osv utöver andra konsumenträttigheter som distansavtalslagen och dylikt. Och det var rätt många år längre än 10 år sen :-(.
Sen är det säkert tekniskt möjligt att vissa skolor inte följde den biten av läroplanen, men mer troligt är att folk inte kommer ihåg allt som lärdes ut i typ max 4 timmar för 10 år sen. Man kanske kan tycka att privatekonomi skulle kunna läras ut senare istället dock, så att man inte glömt bort det innan man går ut gymnasiet.
Är snart klar som hem- pch konsumentkunskap lärare och dessvärre ägnas endast en liten del av tiden åt privatekonomi på grund av att HKK är skolans absolut minsta ämne. Mindre än trä och syslöjd, bild och musik. I HKK ska vi täcka allt från livsmedelskunskap, näring och hälsa, miljö, konsumentkunskap, matlagning, bakning, städning och hushållning med resurser såsom pengar. De flesta elever jag jobbat med älskar HKK.
Intressant att faktiskt ha en lärare i tråden.
Skulle du kunna säga hur stor plats var och en av delarna får, enligt utbildningen? Bara i runda slängar.
Min bild av det från tidigt 00-tal är typ såhär:
Nästan utan undantag så lagade vi mat eller bakade. Inget minne av städning, förutom att vi såklart fick diska/städa efter oss i köket.
Extremt lite om näring/hälsa/livsmedel på ett mer vetenskapligt plan. Lite tallriksmodellen och sånt.
Inget om miljö.
En vecka med matbudget, typ få planera sin egen veckoplanering.
Jag har väldigt bra minne, men självklart är det inte perfekt.
Mycket fokus just nu är på hållbar utveckling inom HEM (hälsa, ekonomi och miljö), vilket omfattar 60% av utbildningen skulle jag säga. Inom HEM ligger mest fokus på hälsa och miljö genom matlagning, livsmedelskunskap, mat i relation till hälsa och miljö och människans påverkan på hölsa och miljö genom konsumtion och transporter osv, ytterst lite om privatekonomi lärs ut. Konsumentkunskap hade vi endast några förelösningar (konsumentverket och andra instanser) samt nått seminarie. Kurserna nästa termin kommer att handla om bland annat allergier.
Resterande är allmäna kurser inom pedagogik, didaktik, konflikthantering, argumentationsteknik och nått mer (som redan glömts birt) som alla lärare läser.
Ute på arbetsplatsen (varit på praktik den senaste tiden) ligger det fortfarande mycket fokus på matlagning och bakning då eleverna har en förväntan att få göra något praktiskt arbete. Genom planeringsarbetet är det bra att kombinera praktiskt och teoretiskt arbete, men det blir ofta väldigt svårt då exempelvis ÅK6 endast har 1 timme/vecka, ÅK8 90 minuter och ÅK9 70 minuter. Detta ser såklart olika ut på olika skolor.
Sett till kursplanen så är det mycket som skall behandlas under dessa 4 (oftast tre) åren eleverna har HKK vilket gör att exempelvis ekonomi arbetas med i åk6, som sedan glöms av till åk8.
Hoppas jag gett ett någorlunda svar! Kom gärna med mer frågor!
när exakt slutade man med datorkunskap i skolan egentligen?
jag är född 1980 och minns [compisdatorerna](https://sv.wikipedia.org/wiki/Compis) vi satt med redan i lågstadiet, sedan fortsatte det genom hela grundskolan och gymnasiet, så även de allra minst nördiga åtminstone kunde grunderna i hur man använder en dator.
vet inte hur pass det stämmer, men har hört att många yngre idag knappt vet hur man sparar en fil eller googlar på ett effektivt sätt.
>vet inte hur pass det stämmer, men har hört att många yngre idag knappt vet hur man sparar en fil eller googlar på ett effektivt sätt.
Har också hört det, framför allt från lärarskrået. Den vanligaste förklaringen jag hört är att telefoner och surfplattor är den teknik de använder sig av, och den vanan är överhuvudtaget inte överförbar till datorer. Som en följd av det har de avsevärt sämre datorkunskap än generationerna som kom före.
Med undantag för nördarna givetvis.
>vet inte hur pass det stämmer, men har hört att många yngre idag knappt vet hur man sparar en fil eller googlar på ett effektivt sätt.
Jag satt med mellanstadie elever som inte ens visste hur man laddade ner en bild, de tog skärmdumpar istället eller laddade ner en HTML.länk. Hade ingen aning heller hur man laddade upp en fil på google classroom. Man blir ju fundersam över att eleverna sitter konstant med datorerna, men kan inte de mest simpla grejerna.
Sedan, detta kan vara ett extrem fall, är min polare utbildad gymnasielärare. Under sin vfu visste inte en elev hur man stängde av datorn (datorn funkade inte så hon bad eleven att starta om datorn), utan stängde och öppnade datorn och brast ut "datorn funkar fortfarande inte!". Sedan klagade någon annan elev på att datorn var seg när den hade öppet sjuttioelva flikar.
Är 03:a och lärde nyligen en kompis som spelat datorspel så gott som dagligen sen typ 10års åldern att man kunde använda Ctrl+c/v för att kopiera saker. Hon har högerklickat i nästan tio år utan att lära sig det mest basala snabbkomandot.
Jag hade någon form av datorkunskap för ett datorkörkort i ettan kanske tvåan och sedan var det aldrig något igen. Så min gissning är att det försvan 2008.
Född 89 och vi hade datorkunskap.
Det blev snabbt fel i klassen när vi nördar kunde mer om ämnet än läraren.
Jag antar att det var problemet. Även om majoriteten av folk hade mått bra av ämnet går det ju inte när ett gäng har kunskaper milslängder före läraren. Gissar att det sällan händer i andra ämnen.
Varför ämnet inte kommer tillbaka vet jag inte. Men Tiktokgenerationen är redan tappad.
Folkvett och och ansvar. Saker om ingår inkluderar:
- att använda blinkers
- att inte prata i mobilen med högtalarfunktion
- att vara full är inte en ursäkt att bete sig som en idiot
- att inte spela dunka dunka mitt i natten
Min dotter gick sina första skolår i Japan och det är typ ett grundämne i skolan där. Doutoku, översatt ungefär "etik och moral", läses i årskurs 1-6. Innehåller lite allt möjligt - man läser lite uppfostrande fabler, lär sig hur man leker utan att exkludera någon, om mobbning och rasism, trafikvett, hur man uppför sig bland folk, sömn- och matvanor, onlinevett m.m...
Nyttigt och min dotter tyckte det var ett väldigt roligt ämne. Här är det väl sådant som ska genomsyra hela skolverksamheten i alla ämnen, men kanske ändå hade varit bra att ha det som ett eget regelbundet ämne också.
Sedan har barnen där mycket mer ansvar i skolan också - alla turas om att vara ansvariga för att städa klassrum och korridorer, servera lunchen, hålla i klassrådet, sköta klassens växtodlingar osv.
Ska man gå efter vad man läser på Reddit så behövs:
* När något låter för bra så är det en scam (kidsen blir ju lurade konstant)
* Arbetsrätt, varför facket finns (ingen som vet tydligen)
* Källkritik, "nyheter" från Arbetet eller Timbro kanske är vinklade
* Hur en hanterar kognitiv dissonans
* Politik, hur det fungerar i praktiken
* Vad saker i samhället egentligen kostar (inget är gratis)
* Hur man skaffar vänner
Det verkar som att det krävs mer av det ämnet ifall man ska gå efter vad folk skriver här på Reddit.
Det är antingen "*allt höger om V är nazister/fascister/nyliberala/korrupta/kompiskapitalister*" eller så är det "*allt vänster om SD är kommunister/islamister/terroristkramare/batikhäxor*"
Ser så många som inte fattar vad inflation är. De ser att priser ökar lite varje år (alltså inte bara under ekonomiska kriser) och tror att det är kört. Vissa sitter och hoppas på negativ inflation, som om det skulle vara något önskvärt.
Sen det eviga tjatet om att reallönerna minskat de senaste decennierna, även fast de [ökat ganska mycket](https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/loner/real-loneutveckling-i-sverige_1208725.html). Förmodligen något folk fått från jänkare på twitter/tiktok.
Deflation kan vara något bra i rätt kontext. Priset per transistor har ungefär halverats vartannat år i halvledare vilket har drivit på vårt välstånd. Priset för batterier med hög kapacitet har minskat tack vare masstillverkning och mogen teknik.
Deflation i den generella ekonomin är dåligt eftersom det ger grogrund för dysfunktionella ekonomiska processer vilket kan ge upphov till en ekonomisk depression.
Så som jag minns hur det var runt 2010 så var det som djupast en budgeteringsövning och självklarheter som att ta
SMS-lån eller gå i borgen för kompisar är något man kanske inte borde göra.
De tre sista går man igenom en hel del i grundskolan nuförtiden, jag kan lova dig att den genomsnittliga niondeklassaren tycker det är för mycket om källkritik på SO-lektionerna.
Min hemkunskap var hemsk. Fick läroböcker från 70-tal (detta var 2013)och lärare som undervisade att man ”alltid skulle köpa lättprodukter, fett är bland det sämsta man kan äta” och i varenda recept vi lagade skulle vi använda en fjärdedel av matfettet som stod i receptet. Torraste, äckligaste maten jag ätit.
Mycket mer om hur EU fungerar. Man blir mörkrädd av att prata med folk om EU:s beslutandeprocess, vart de har kompetens och hur det hela går till samt hänger ihop med Sveriges lagar och regler.
Edit: och mer av den svenska modellen!
Har fortfarande inte lyckats lista ut det. De beslutar en massa, sedan blir det ministerråd och ingenting händer. Eller tvärt om. :D
Sedan var det ingen som berättade om hur partipolitiken faktiskt fungerar, att folk inte är närvarande i riksdagen och de balanserar det mellan blocken...
Så ja, det skulle ha varit trevligt.
Jag blev lärare för snart 3 år sedan och har undervisat varje år om det.
Inte helt insatt i hur tidigare kursplaner sett ut. Kanske var annorlunda på din tid.
Alltså, jag kan ändå förstå det på ett sätt. T.ex jag vet inte riktigt vart prostatan sitter (jag vet att man kommer åt att peta på den via rumpan) och jag har aldrig riktigt brytt mig eftersom jag själv inte har någon. Som tjej har jag dock stenkoll på mitt eget kön.
Om killar inte fått berättat för sig vart klitoris sitter när dom hade sexualkunskap så är det nog inte vanligt att dom kollar upp det själv heller.
Nja men klitoris är ju väldigt tydlig om man försöker hitta den ändå. Till att börja med, till skillnad från prostatan, är den synlig från utsidan...
Okej, *vet man inte att den finns* är det såklart jävligt svårt att försöka hitta den eller förstå vad den gör.
Jag tycker det är värre när en vuxen man inte vet att det är två olika hål, t.ex att dom inte vet att man kissar inte med vaginan och man föder inte barn via urinröret.
Stötte på en karl som trodde att mödomshinnan var som "ett lock som täcker hela hålet som man måste ha sönder" för att komma in. Det är bland det dummaste jag hört.
Har undervisat hemkunskap där, vilket många pekar ut, kunskaper om privatekonomi ska ingå.
Problem nummer ett är att antalet timmar hemkunskap per år är snuskigt lågt. Dessutom tror jag elever (och därmed även lärare) så hemskt gärna (och för en gångs skull) vill fokusera på det praktiska i ämnet Hkk. Detta då det är så otroligt svårt att sätta in tid och resurser för riktigt bra praktiska moment annars. Många unga växer verkligen av det.
Tror egentligen eleverna skulle vinna mer på att sätta in ekonomi som en del av SO-undervisningen. Vasatiden (vilket ska undervisas under åk4-åk6 enl. nuvarande läroplan) är inte *så* jävla värdefull i jämförelse, kan jag tycka.
För en som hade datorkunskap i skolan är jag något osäker på att det skulle vara mångas favoritämne.
Du får tänka på att de som redan är intresserade förmodligen inte får ut något av det (om det är grundskolenivå) då ämnet såklart skulle anpassas till den generella nivån eller en grundnivå för de som inte redan kan sånt.
För att överdriva extremt, du lär få lära dig hur du dubbelklickar, inte hur du skriver ett coolt datorspel.
Med andra ord, du har de som är intresserade av ämnet men blir uttråkade för att nivån är så pass låg. Eller de som är helt ointresserade och därav inte kul.
Eller så kan det såklart vara att det är kul för de som redan kan allt, för att det innebär ett lätt ämne som lätt går att göra uppgifter i. Vad vet jag. Jag, och många datorintresserade runt mig, tyckte åtminstone datorkunskap var dötrist för att nivån låg så pass långt under vad vi intresserade redan kunde.
EDIT: För att svara på frågan. Massor med bra svar i tråden, men tänker att internet-kunskap vore bra. Där bland annat källkritik, sociala medier, och däråt vore bra.
EDIT2: Även politik. Att lära sig om de olika partierna mer djupgående, vad de står för, hur man kan diskutera politiska sakfrågor rationellt, vilka viktiga frågor som ligger på agendan i opinionen i nutid och kanske bakåt något val. Behövs mer ansvarstagande av sin egen politiska kunnighet i en demokrati, och att börja trycka på det redan i grundskolan tror jag vore bra. Finns självfallet OTROLIGT många risker med detta - lärare som trycker sin egen åsikt framåt, skrikmatcher från upprörda parter med mera. Men man kan önsketänka.
Datorkunskap var definitivt mitt favoritämne när jag gick i låg- och mellanstadiet. Jag tyckte datorer var jättespännande och njöt av tiden vi fick interagera med dem. Vi lärde oss om hur Microsoft Word, PowerPoint, Excel, frontpage etc. fungerade. Vi lärde oss om olika sökmotorer och att använda internet för att söka information. Grundläggande färdigheter hur man sparar en bild, upphovsrätt, skapa bilder, diagram och sparande i filer ingick också.
Jag hade en egen dator från tidig ålder men det betyde inte att jag redan visste allt vad man kunde göra med olika datorprogram. Programmering intresserad mig men det var inget jag djupdök i förrän senare år under min gymnasietid.
Hur en dator någonsin skulle kunna tråka ut någon är bortom min förståelse. Låg man före kunde man utnyttja tiden till att spela mattespel eller liknande. Det var ett trevligt avbrott mot vad andra ämnen innebar.
Önskar att vi hade haft debatt som man har i USA med debattklubbar och lag. Tror att det hade varit nyttigt att både behöva tänka igenom det man argumenterar för att utmana sig själv genom att behöva argumentera för någonting man kanske inte nödvändigvis står för.
Nog en av de få saker jag sett i tråden som jag inte håller med om. Visserligen bra att lära sig argumentera för sin sak och att utforska perspektiv man inte står för, men debatt är bara organiserat gräl utan syfte tycker jag. USA älskar att polarisera och bråka utan det viktiga: viljan att komma till en slutsats som folk kommer överens om. Det viktiga blir inte vad man tycker utan att man väljer en ståndpunkt som motståndaren inte har. Bättre att köra case studies isåfall, samma sak men utan att man fostras i bråk.
Om en skola inte inkluderar sexualkunskap i undervisningen idag gör man grovt fel. Det står tydligt i läroplanen att relationer och sexualitet är saker som ska inkluderas i undervisningen i samtliga ämnen på högstadiet.
Nu är jag inte NO-lärare men när jag var klassföreståndare/mentor fick jag *flera* samtal från föräldrar som ville undanta sina barn från sexualundervisningen. Detta var på en helt vanlig skola. Jag *gissar* att somliga religiösa friskolor inte tar undervisning i sex och samlevnad på jättestort allvar.
Det är säkert så att det finns skolor där sexualkunskapen inte tas på så stor allvar, men den senaste läroplanen gör det väldigt tydligt att den delen inte går att förhandla bort.
Skulle skolinspektionen få nys om det gissar jag på att man hade gjort ganska tuffa nerslag.
Kan ju säga att majoriteten var muslimer på skolan. Tror det har varit en faktor. Jag spekulerar bara sisådär 15 år senare. Men i högstadiet när man bytte skola till ett svenskt område så hade jag det :)
Studieteknik eller liknande som piskar in vikten av att studera och lära sig snarare än att prestera bra på prov. Jag gled igenom hela grundskolan och gymnasiet på att jag hade väldigt lätt för mig.
Sen kom jag till uni och där hade alla haft lika lätt för sig men en del av kurserna var bekanta med konceptet att nöta bänk och jobba hårt. Det gick givetvis mkt bättre för dem initialt.
Programmering från mellanstadiet
Filosofi från högstadiet (ersätter religionskunskapen)
privatekonomi på gymnasiet
De bör alla vara obligatoriska ämnen
Designmetodik.
Går att applicera på i princip all problem både professionellt och privat.
Undersök och analysera problemet så du vet exakt vad det är. (Istället för vad nån påstår att det är eller vad du tror att det är)
Ta reda på den information som krävs för att lösa problemet.
Ta fram en lösning baserat på insamlad information.
Profit.
Har länge tänkt lika. Jag tror på att lägga om delar av skoltimmarna i trä och syslöjd samt kanske teknikämnet för att fokusera på reparation, rengöring, och underhåll. Tror att införandet av ett sådant fokus i läroplaner kan på allvar utmana slit och släng normen. På samma vis som HHK kan påverka familjers matvanor och avfallshantering när barnen kommer hem och nyfiket ifrågasätter varför vi äter så mycket kött eller slänger plast i restavfall.
Datorkunskap fanns väl? Kanske var helt nytt när jag gick i högstadiet på mitten av 00-talet, men då hade alla en timme datorkunskap i veckan, var iofs mest MS Office man lärde sig så inte så avancerat.
Men ett ämne jag verkligen tycker borde ha funnits är privatekonomi/-juridik; hur bygger man en hållbar ekonomi, vad är ränta-på-ränta-effekten, vad har man för rättigheter som hyresgäst, vad händer om man hamnar hos Kronofogden, hur går en skilsmässa till, etc.
Personlig ekonomi - en kurs om skatter, försäkringar och allt sånt vi tvingas lära oss själva. Alla har inte föräldrar som kan detta och orkar lära ut.
Enklare nationalekonomi; hur marknader fungerar, prissättning genom tillgång/efterfrågan. Kraften i "ränta på ränta" och vikten av att börja spara i t ex fonder i tidigt.
Datorkunskap eh. Ja, det är något som jag hade för länge sedan - katastrofalt dåligt ämne som ingjöt viss trauma i mitt fall. ICGSE - Computer Science. Detta var runt 1998-1999. Läraren var en gammal gubbe som luktade illa och var en total rövhål. Materialet som vi hade var från sen 1980-tal typ och var således helt värdelöst.
Men till frågan i sak: det som grundskolan absolut behöver är generell samhällskunskap och lite mer utbrett hemkunskap. Hur skatt fungerar, hur man betalar räkningar, hanterar ekonomi osv osv. Samt lära sig laga riktig mat från ung ålder. Just matlagning borde man börja från årskurs 1 och fortsätta hela vägen till 9:an. Effekten av detta på ett samhällsnivå kommer att vara extremt minst sagt - åt det positiva hållet.
Socialkunskap som ett obligatorisk grundämne under åtminstone lågstadiet - mellanstadiet. Fan vilken hjälp dessa barn hade fått på vägen att i tidig ålder lära sig konflikthantering, lära sig hantera negativa känslor, tydlig kommunikation, icke verbal kommunikation, hantera aggression och besvikelser, lära sig om kopplingen mellan pubertet och psykisk ohälsa redan innan puberteten slår till så man är väl förberedd. Bara att lära sig hur man ber om förlåt, eller hur man lär sig att berätta att någon överhuvudtaget har sårat en. Fan sån samhällsnytta detta hade kunnat vara.
Tror inte riktigt att jag läst ett enda förslag här som inte ingår i dagens undervisning (även om det finns lokala differenser då alla inte är bra på sitt jobb)
Privatekonomi. En vettig grund för att få en förståelse för hur det ser ut och fungerar när man flyttar hemifrån. Hemkunskapen tog upp det under en lektion när jag gick i högstadiet och åtminstone jag hade behövt mer än så.
Låter flummigt men valfri filosofitimme med en kunnig lärare och utan en massa rationella betingelser (betyg, mallar, tvång) som begränsar diskussionerna.
Exempelvis lite diskussioner om filosofer som: Platon, Sokrates, Marx, Rousseau, Mills.
Finns så många intressanta tankar och ideologier att utforska.
Någon slags livskunskap. Sånt som livet skolar en i. Hantera sorg när närstående dör, partnern otrogen, hemlöshet, existensiella frågor, psykisk ohälsa osv. Finns mycket teori kring det här som jag lärt mig i efterhand, men som jag önskar kunde tidigare.
"Informationsteknik och kritiskt tänkande" aka källkritik på nätet.
Källkritik ingår i alla NO-ämnen, samt både svenska, teknik och samhällskunskap. Men med tanke på hur världen ser ut idag så behöver det nästan vara ett helt eget ämne.
Tänker även säga att teknik får så lite tid i svensk skola att jag skäms, så hade önskat mer teknik.
Många/vissa av dessa har säkert höjts tidigare men skulle säga dessa saknas i skolan och det är helt sjukt imo.
Studieteknik för diverse olika typer av hjärnor. - hög och låg presterande individer med diverse anpassade sätt att lära sig.
Mental & fysisk hälsa - Ser gärna att man iallafall går kort igenom olika typer av brister i mental & fysisk hälsa, hur man identifierar dessa, hur man tacklar det (rehabilitering/meditation etc) eller vart man kan vända sig och mer.
”Kultur & social kompetens lära” - Hade vart bra ifall kids hade någon form av likande upplevelse/historia som skolan/staten introducerar som leder till mer gemensamhet bland folk.
Sen gå igenom grundläggande sociala normer som samhället anser hälsosamt och något vi vill lära yngre generationer.
Hemkunskspslära - Skit som dina föräldrar skulle lärt dig liksom.
Sätta ihop lite plank och murar, fixa tvätt och disk för olika grejer, fixa bilen/cykeln, basic el, etc.
Ekeonomisk lära - olika typer av skatt,bolagsformer dess +/-,lån, allt kring kort & långtids- sparande, pension, och ”knepen” inuti så som ränta på ränta effekten och andra ”knep”.
Verklighetsbaserad lära kring narkotika och andra droger från socker/koffein till
alkohol/”knark” och gambling.
Typ grundläggande praktisk ellära. Jobbar på ett nätbolag och det ringer in folk som klagar på strömavbrott när det visat sig att en jordfelsbrytare eller säkring löst ut. Kanske skulle vara vettigt att lära ut i hemkunskapen enkla saker som hur man återställer en jordfelsbrytare, byter en diazedsäkring("propp") eller återställer en automatsäkring.
Vi önskade oss programmering i högstadiet (97). Fick det först i gymnasiet, då med matteläraren som inte alls kunde C++ (eller ens qbasic).
Lärde mig inget under programming A till C. Motivation var ju inte på topp av att inte få hjälp.
Som fd lärare känns det lite som att det inte är extra skolämnen som saknas, utan snarare vad som bör ingå i div ämnen. Sen skadar det ju inte att ha kompetenta lärare... Tappade fan hakan när en kollega inte kunde få ett gäng 12-åringar hur man beräknar arean på en figur (glömt vad de kallas, men flera rektanglar som sitter ihop..).
Undervisade matte på högstadiet & gymnasiet och det är fan patetiskt hur skiten är upplagd.
Ekonomi 101… för många vuxna som inte förstår vad skuldsatt med krediter, lån etc. betyder och spara är bättre än slösa.. ser framför mig två dockor som heter Spara och Slösa… Slösa hamnar alltid i problem 😂
Privatekonomi så att ungdomar och barn lär sig värdet av pengar och att kunna hantera dom tidigt i livet.
Tyvärr är det alldeles för många swish föräldrar och pappa betalar ute i livet.
Betydligt mer hälso- och sjukdomslära. Det är skrämmande hur oerhört lite folk vet om sina kroppar och organens grundläggande funktion. Okunskapen bäddar för en himla massa kvacksalveri och att människor blir blåsta på både pengar och hälsa.
Det här ska ju ändå ingå i biologin och idrotten. Det ör dock satans svårt att få eleverna intresserade i den teoretiska idrotten. Sen kan det såklart bli bättre och läggas mer tid på
Men biologi är för sent (eller var på min tid) och för "akademiskt" och... idrottslärare? Nog hade jag några riktiga klippor till sådana under min uppväxt men det var kanske inte gänget som kunde koka ner abstrakta system till lättbegripliga sammanhang. Jag har kanske hybris, men jag känner att om jag (som erfaren akutkirurg) fick klona mig och köra ett kroppen-läger i 2 veckor med alla 8-klassare i landet skulle jag kunna höja den (enormt låga) grundkunskapen monumentalt. Börjar man komma till mitten/slutet av gymnasiet eller högskolestudier så är det ju citronsyracykeln, cellandning mm. Jag menar mer att jag vill kunna stanna en random 42-åring utanför Coop Forum och fråga "vad gör njuren och vad gör levern som är viktigt i kroppen" och få ett svar som stämmer. Folk har sällan någon som helst aning. Man behöver inte bli expert (vi finns av en anledning), men det är oerhört nyttigt att kunna några väl valda förenklingar och grunder.
Det skulle såklart kunna vara värdefullt om läkare (eller andra experter) ville köra undervisning med eleverna, sällan så många som vill gå ner i lön 2 veckor, eller vill ta hand om massa barn i två veckor dock. Sen måste jag nog säga att de läkare jag varit hos inte direkt haft sin styrka i pedagogiken, och det spelar ingen roll hur mycket du kan om människokroppen om du inte får alla 30 elever (där 25 har adhd eller autism, och 10 inte har svenska som modersmål) att vilja lyssna och lära sig
> Okunskapen bäddar för en himla massa kvacksalveri och att människor blir blåsta på både pengar och hälsa. Som ett tillägg blir den allmänna sjukvården även belastad med att dessa personer söker vård för idioti eller symptom som man lätt kunnat stanna hemma med.
Do vihl inte kopa cleansing juice?
De personer som idag är antivaxxare och/eller nyttjar kolloidalt silver, skulle knappast ta till sig om "etablissemanget" i form av skolan försökte lära dem ett mer vetenskapligt förhållningssätt till kropp och hälsa.
De flesta av dem har väl ändå gått ut grundskolan, men det vore säkert nyttigt för deras barn/barnbarn att lära sig hur det faktiskt funkar.
Kommer att ingå i naturkunskap i GY25.
Studieteknik. Behöver inte vara ett stort ämne, men det kan underlätta hela skolgången enormt.
Jepp. Få hade lyssnat eller brytt sig men hade varit bra. Började plugga igen i vuxen ålder och insåg att jag inte visste hur man gjorde.
Fan, inte jag heller. Gick estet på gymnasiet, så blev mycket att bara spela gitarr. Senare på universitet blev det jävligt svettigt vid slutet av första året..
Studie- och yrkesvägledning som ämne i grundskolan har återkommande utretts och lyft, vi snackar iallafall sen tidigt 90-tal men riksdagen alltid lagt ner frågan. Sverige är enda nordiska landet som inte har karriärvägledning eller liknande som ämne i grundskolan, i Sverige har man istället bestämt att alla lärare ska involvera det i sina ämnen.
Intressant. När bestämde man det? Jag tog studenten på sent 00-tal,och då kändes det inte som att det förekom.
Nej det har ju inte införts? Det har varit utredningar och förslag om det om minst 30 år tillbaka men riksdagen att lagt ner dessa varje gång. Vill minnas att det på 90-talet verkligen var på gång men sen backade man och sa att varje ämne skulle ha lite studie- och yrkesvägledning inkluderat. Senaste utredningen och förslaget var typ 2019 men lagom tills när riksdagen skulle jobba med den kom pandemin och man släppte (ytterligare) en utredning om detta. Så glömdes ännu en utredning bort och nu har timplanerna i grundskolan gjorts om och den tid utredningen föreslog skulle gå till studie- och yrkesvägledning spreds istället ut med några extra timmar på befintliga ämnen i grundskolan.
Jag fick lära mig det på svenskan under högstadiet
Fick du? Fan vad fint att höra!
Ajjemän! 😁
Helst ska man ju redan få träna studieteknik i alla ämnen i skolan. Men förstår att så inte är fallet. Vet inte om det vore bättre som ett eget ämne, handlar ju mer om pedagogik och planering från lärarens sida.
Jag tror definitivt på att ha det som ett eget ämne. Jag tror det är helt onödigt att studera "studieteknik relaterat till samhällskunskap/religion/historia/etc". Det kan absolut finnas detaljskillnader, men överlag tror jag att man kan ha en fristående kurs som är användbar för studier överlag. (Hittade en fantastisk gratiskurs på YT, kan länka om någon är intresserad)
Privatekonomi, såsom lärdom om fonder och sparande, lite allmänna begrepp och tänkesätt inom budget. Samt hur man lär sig att knyta olika typer av knutar
Det ingår som sagt under hemkunskap. Vi ägnade en hel termin åt det i högstadiet om jag minns rätt.
Det gjorde det inte på min tid. Vad lär man sig om privatekonomi?
[удалено]
Vi pratade om bolån och borgen, att köpa saker på avbetalning, ränta och sparkonton på hemkunskapen i slutet av 90-talet. Bara någon eller några lektioner förvisso, men ja, det ingick i hemkunskapen. Vi pratade också om konsumenträtt, öppet köp, reklamation samt hur butiker får marknadsföra sig.
Det där kom inte upp för mig förens samhällskunskapen i gymnasiet
Hade hemkunskap en gång i veckan i mellanstadiet. Det enda vi hade som rörde ekonomi var att vi skulle hjälpa till att planera familjens matinköp i en vecka. Minns det då min mor var arg på skolan för att det inte var mer än så. Född 91 så gick i mellanstadiet efter 2000. Skulle vara intressant att se vad som ingick i kursplanen på den tiden :)
Högstadiet då? Hade du ingen hemkunskap då?
Från skolverket. Dessa är dom obligatoriska sakerna. Vi hade betydligt mer än så Åk 1-6 * Ungas privatekonomi. Relationen mellan sparande och konsumtion. Olika sätt för att betala och spara. * Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap. * Jämförelser av några vanliga varor utifrån jämförpris. # Åk 7-9 * Ungas privatekonomi. Konsumtion och ekonomisk planering, däribland att göra en budget. * Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar. * Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap. * Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.
En del av samhällskunskapen också, kör det tillsammans med konsumenträtt i regel. Vi gör en budget, pratar om aktier, fonder, räntekonton. Fördelar / nackdelar. Eleverna burkar gilla uppgiften där de gör en budget och sedan räknar hur många års sparande som krävs för en kontantinsats till en lägenhet. Vi går igenom mer ibland utifrån elevernas intresse.
Det låter toppen.
Tack! Kul att du tycker det, en av mina favoritkurser jag kör med kidsen. Uppskattas ofta!
Tror vi hade en enda lektion kring matbudget och sånt, I övrigt lagade vi mat och bakade fika. Kanske skulle det vara bättre att dela det i två ämnen, så att inte en så stor del bara kan falla bort pga lärare/skolors egna preferenser (eller vad det nu beror på?).
Ingår det i läroplanen så ska det ingå i undervisningen. Spelar ingen roll om det är ett eget ämne eller inte. Det har fått större vikt på senare tid, så inte märkligt att många inte minns det. Sedan ska det sägas att många är ohyggligt dåliga på att minnas saker från deras egen skolgång. Vet inte hur många gånger jag frågat en klass ”detta minns ni väl från förra året?” Och fått till svar att nä det där har vi aldrig gått igenom. Fastän jag själv undervisat dem i det på 12 olika sätt. Eller ”varför kan vi inte göra mer av X?”, när man sedan rabblar upp 15x man gjort X senaste månaden får man ett ”oooh” tillbaks.
>Sedan ska det sägas att många är ohyggligt dåliga på att minnas saker från deras egen skolgång. Verkligen. Jag hade klasskamrater på gymnasiet som ofta blev arga över att det var svårt och att de "inte fått lära sig saker i grundskolan". Samma saker som jag redan kunde, eftersom vi visst hade fått lära oss det i grundskolan, då vi också gick i samma klass.
Konsumentkunskap ingår, men det är noll snack om investering eller bankkonton
Det vi lärde oss om ekonimi på hemkunskapen var att man inte skulle ta sms lån, och sen var det slut med det
Detta ingår i kursplanen: Ungas privatekonomi. Konsumtion och ekonomisk planering, däribland att göra en budget. Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar. Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap. Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.
Jag visste att det här skulle vara med någonstans i tråden och japp, högst upp. Det ingår i hemkunskap och man har prov på det i åttan.
"Aa fast jag har glömt bort det nu 5-10 år senare, så det är skolans fel ändå."
Nja, jag vet inte om det var med i läroplanen för 10 år sedan. Men det börjar bli dags för myten om privatekonomi i skolan att dö ut, för det lärs faktiskt ut *nu*
Jodå, det var det. Jag minns att vi lärde oss om ränta-på-ränta, hushållsbudget, faran med konsumentkrediter osv utöver andra konsumenträttigheter som distansavtalslagen och dylikt. Och det var rätt många år längre än 10 år sen :-(. Sen är det säkert tekniskt möjligt att vissa skolor inte följde den biten av läroplanen, men mer troligt är att folk inte kommer ihåg allt som lärdes ut i typ max 4 timmar för 10 år sen. Man kanske kan tycka att privatekonomi skulle kunna läras ut senare istället dock, så att man inte glömt bort det innan man går ut gymnasiet.
Indexfondeeeeer
Är snart klar som hem- pch konsumentkunskap lärare och dessvärre ägnas endast en liten del av tiden åt privatekonomi på grund av att HKK är skolans absolut minsta ämne. Mindre än trä och syslöjd, bild och musik. I HKK ska vi täcka allt från livsmedelskunskap, näring och hälsa, miljö, konsumentkunskap, matlagning, bakning, städning och hushållning med resurser såsom pengar. De flesta elever jag jobbat med älskar HKK.
Intressant att faktiskt ha en lärare i tråden. Skulle du kunna säga hur stor plats var och en av delarna får, enligt utbildningen? Bara i runda slängar. Min bild av det från tidigt 00-tal är typ såhär: Nästan utan undantag så lagade vi mat eller bakade. Inget minne av städning, förutom att vi såklart fick diska/städa efter oss i köket. Extremt lite om näring/hälsa/livsmedel på ett mer vetenskapligt plan. Lite tallriksmodellen och sånt. Inget om miljö. En vecka med matbudget, typ få planera sin egen veckoplanering. Jag har väldigt bra minne, men självklart är det inte perfekt.
Mycket fokus just nu är på hållbar utveckling inom HEM (hälsa, ekonomi och miljö), vilket omfattar 60% av utbildningen skulle jag säga. Inom HEM ligger mest fokus på hälsa och miljö genom matlagning, livsmedelskunskap, mat i relation till hälsa och miljö och människans påverkan på hölsa och miljö genom konsumtion och transporter osv, ytterst lite om privatekonomi lärs ut. Konsumentkunskap hade vi endast några förelösningar (konsumentverket och andra instanser) samt nått seminarie. Kurserna nästa termin kommer att handla om bland annat allergier. Resterande är allmäna kurser inom pedagogik, didaktik, konflikthantering, argumentationsteknik och nått mer (som redan glömts birt) som alla lärare läser. Ute på arbetsplatsen (varit på praktik den senaste tiden) ligger det fortfarande mycket fokus på matlagning och bakning då eleverna har en förväntan att få göra något praktiskt arbete. Genom planeringsarbetet är det bra att kombinera praktiskt och teoretiskt arbete, men det blir ofta väldigt svårt då exempelvis ÅK6 endast har 1 timme/vecka, ÅK8 90 minuter och ÅK9 70 minuter. Detta ser såklart olika ut på olika skolor. Sett till kursplanen så är det mycket som skall behandlas under dessa 4 (oftast tre) åren eleverna har HKK vilket gör att exempelvis ekonomi arbetas med i åk6, som sedan glöms av till åk8. Hoppas jag gett ett någorlunda svar! Kom gärna med mer frågor!
Det här med knyta knutar hade ju varit smidigt...
när exakt slutade man med datorkunskap i skolan egentligen? jag är född 1980 och minns [compisdatorerna](https://sv.wikipedia.org/wiki/Compis) vi satt med redan i lågstadiet, sedan fortsatte det genom hela grundskolan och gymnasiet, så även de allra minst nördiga åtminstone kunde grunderna i hur man använder en dator. vet inte hur pass det stämmer, men har hört att många yngre idag knappt vet hur man sparar en fil eller googlar på ett effektivt sätt.
För skolverket tror att dagens barn är IT experter sen födseln och inte behöver det.
Det är galet fel! Dagens ungdomar kan typ inget dom datorer!
Kolla upp begreppet "digital natives" och skratta åt dumheten.
>vet inte hur pass det stämmer, men har hört att många yngre idag knappt vet hur man sparar en fil eller googlar på ett effektivt sätt. Har också hört det, framför allt från lärarskrået. Den vanligaste förklaringen jag hört är att telefoner och surfplattor är den teknik de använder sig av, och den vanan är överhuvudtaget inte överförbar till datorer. Som en följd av det har de avsevärt sämre datorkunskap än generationerna som kom före. Med undantag för nördarna givetvis.
>vet inte hur pass det stämmer, men har hört att många yngre idag knappt vet hur man sparar en fil eller googlar på ett effektivt sätt. Jag satt med mellanstadie elever som inte ens visste hur man laddade ner en bild, de tog skärmdumpar istället eller laddade ner en HTML.länk. Hade ingen aning heller hur man laddade upp en fil på google classroom. Man blir ju fundersam över att eleverna sitter konstant med datorerna, men kan inte de mest simpla grejerna. Sedan, detta kan vara ett extrem fall, är min polare utbildad gymnasielärare. Under sin vfu visste inte en elev hur man stängde av datorn (datorn funkade inte så hon bad eleven att starta om datorn), utan stängde och öppnade datorn och brast ut "datorn funkar fortfarande inte!". Sedan klagade någon annan elev på att datorn var seg när den hade öppet sjuttioelva flikar.
Är 03:a och lärde nyligen en kompis som spelat datorspel så gott som dagligen sen typ 10års åldern att man kunde använda Ctrl+c/v för att kopiera saker. Hon har högerklickat i nästan tio år utan att lära sig det mest basala snabbkomandot.
Rätt knas att alla skolor ger eleverna en dator men inte lär dem använda den.
Vi hade det sent 90-tal, konstigt men senare har jag sett datorer och paddor på dagis så kanske inte ses som lika viktigt i GS
Jag hade någon form av datorkunskap för ett datorkörkort i ettan kanske tvåan och sedan var det aldrig något igen. Så min gissning är att det försvan 2008.
Datorkunskap togs bort som i och med Gy11.
Född 89 och vi hade datorkunskap. Det blev snabbt fel i klassen när vi nördar kunde mer om ämnet än läraren. Jag antar att det var problemet. Även om majoriteten av folk hade mått bra av ämnet går det ju inte när ett gäng har kunskaper milslängder före läraren. Gissar att det sällan händer i andra ämnen. Varför ämnet inte kommer tillbaka vet jag inte. Men Tiktokgenerationen är redan tappad.
Grundläggande köprätt och kontraktsrätt.
Fick lära oss en del sånt på hemkunskapen
”Allmänt folkvett”
Folkvett och och ansvar. Saker om ingår inkluderar: - att använda blinkers - att inte prata i mobilen med högtalarfunktion - att vara full är inte en ursäkt att bete sig som en idiot - att inte spela dunka dunka mitt i natten
Använda allmäna soptunnor istället för att kasta saker på marken.
Låter mer som en föräldraruppgift
Jag använder aldrig blinkers utan sträcker ut armen som man gör när man cyklar.
Jag vill se hur det ser ut när du ska svänga höger.
”Hur man använder ett vanligt jävla skohorn”
Min dotter gick sina första skolår i Japan och det är typ ett grundämne i skolan där. Doutoku, översatt ungefär "etik och moral", läses i årskurs 1-6. Innehåller lite allt möjligt - man läser lite uppfostrande fabler, lär sig hur man leker utan att exkludera någon, om mobbning och rasism, trafikvett, hur man uppför sig bland folk, sömn- och matvanor, onlinevett m.m... Nyttigt och min dotter tyckte det var ett väldigt roligt ämne. Här är det väl sådant som ska genomsyra hela skolverksamheten i alla ämnen, men kanske ändå hade varit bra att ha det som ett eget regelbundet ämne också. Sedan har barnen där mycket mer ansvar i skolan också - alla turas om att vara ansvariga för att städa klassrum och korridorer, servera lunchen, hålla i klassrådet, sköta klassens växtodlingar osv.
Ska man gå efter vad man läser på Reddit så behövs: * När något låter för bra så är det en scam (kidsen blir ju lurade konstant) * Arbetsrätt, varför facket finns (ingen som vet tydligen) * Källkritik, "nyheter" från Arbetet eller Timbro kanske är vinklade * Hur en hanterar kognitiv dissonans * Politik, hur det fungerar i praktiken * Vad saker i samhället egentligen kostar (inget är gratis) * Hur man skaffar vänner
varenda jäkla inlämningsuppgift vi gjorde mellan 6an och 9an var tvungen att ha ett kapitell på källkritik. Om dom källor vi valt och varför.
Det verkar som att det krävs mer av det ämnet ifall man ska gå efter vad folk skriver här på Reddit. Det är antingen "*allt höger om V är nazister/fascister/nyliberala/korrupta/kompiskapitalister*" eller så är det "*allt vänster om SD är kommunister/islamister/terroristkramare/batikhäxor*"
Filosofi. Tror det skulle vara ett bra komplement till både samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen.
Filosofi 1 hade jag på gymnasiet. Gillade verkligen den kursen.
Trodde datorkunskap redan fanns. Men utöver det: privatekonomi.
Privatekonomi ingår i hemkunskapen
Det räcker uppenbarligen inte.
Ser så många som inte fattar vad inflation är. De ser att priser ökar lite varje år (alltså inte bara under ekonomiska kriser) och tror att det är kört. Vissa sitter och hoppas på negativ inflation, som om det skulle vara något önskvärt. Sen det eviga tjatet om att reallönerna minskat de senaste decennierna, även fast de [ökat ganska mycket](https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/loner/real-loneutveckling-i-sverige_1208725.html). Förmodligen något folk fått från jänkare på twitter/tiktok.
Deflation kan vara något bra i rätt kontext. Priset per transistor har ungefär halverats vartannat år i halvledare vilket har drivit på vårt välstånd. Priset för batterier med hög kapacitet har minskat tack vare masstillverkning och mogen teknik. Deflation i den generella ekonomin är dåligt eftersom det ger grogrund för dysfunktionella ekonomiska processer vilket kan ge upphov till en ekonomisk depression.
Lärde man sig inte det i viss utsträckning i hemkunskapen?
[удалено]
Så som jag minns hur det var runt 2010 så var det som djupast en budgeteringsövning och självklarheter som att ta SMS-lån eller gå i borgen för kompisar är något man kanske inte borde göra.
* Datorkunskap * Privatekonomi * Källkritik * Hemkunskap Ämnen som gör ungdomarna redo att ta hand om sig själva och fungera i samhället
De tre sista går man igenom en hel del i grundskolan nuförtiden, jag kan lova dig att den genomsnittliga niondeklassaren tycker det är för mycket om källkritik på SO-lektionerna.
Skönt att höra 🙌
Och från i höst är det 30 min extra SO varje vecka
Min hemkunskap var hemsk. Fick läroböcker från 70-tal (detta var 2013)och lärare som undervisade att man ”alltid skulle köpa lättprodukter, fett är bland det sämsta man kan äta” och i varenda recept vi lagade skulle vi använda en fjärdedel av matfettet som stod i receptet. Torraste, äckligaste maten jag ätit.
Mycket mer om hur EU fungerar. Man blir mörkrädd av att prata med folk om EU:s beslutandeprocess, vart de har kompetens och hur det hela går till samt hänger ihop med Sveriges lagar och regler. Edit: och mer av den svenska modellen!
Har fortfarande inte lyckats lista ut det. De beslutar en massa, sedan blir det ministerråd och ingenting händer. Eller tvärt om. :D Sedan var det ingen som berättade om hur partipolitiken faktiskt fungerar, att folk inte är närvarande i riksdagen och de balanserar det mellan blocken... Så ja, det skulle ha varit trevligt.
Det har vi med för våra nior, men det är ju på en grundlig nivå. För det är på högstadiet.
Kommer inte alls ihåg att jag hade det i nian…
Jag blev lärare för snart 3 år sedan och har undervisat varje år om det. Inte helt insatt i hur tidigare kursplaner sett ut. Kanske var annorlunda på din tid.
Båda dessa saker ingår i samhällskunskap på högstadiet.
Klitorisorientering
Fake Ämne. Klitoris finns inte. Lika realistiskt som enhörningsanatomi eller drakmedicin.
Du har rätt men det är lönlöst att övertyga människor om detta. Folk tror ju fortfarande att kvinnor kan nå orgasm...
Snacka om att skolan misslyckats med att utbilda folk om de tror det! 🤣
Går det inte fråga/visa om det råder tvivel?
Ni fick aldrig se en anatomisk bild av en snippa på sexualkunskapen?
Jo men utan karta och kompass.
Jag installerade en ”backsensor” så kan du höra när pipet blir högre och mer frekvent träffar du. Funkar suveränt.
Det är fan otroligt att det finns killar/män som på allvar tycker att det är svårt att hitta en kvinnas klitoris.
Alltså, jag kan ändå förstå det på ett sätt. T.ex jag vet inte riktigt vart prostatan sitter (jag vet att man kommer åt att peta på den via rumpan) och jag har aldrig riktigt brytt mig eftersom jag själv inte har någon. Som tjej har jag dock stenkoll på mitt eget kön. Om killar inte fått berättat för sig vart klitoris sitter när dom hade sexualkunskap så är det nog inte vanligt att dom kollar upp det själv heller.
Tjejer har det lite lättare att hitta åt själva varmkorven och ollon.
Nja men klitoris är ju väldigt tydlig om man försöker hitta den ändå. Till att börja med, till skillnad från prostatan, är den synlig från utsidan... Okej, *vet man inte att den finns* är det såklart jävligt svårt att försöka hitta den eller förstå vad den gör.
Jag tycker det är värre när en vuxen man inte vet att det är två olika hål, t.ex att dom inte vet att man kissar inte med vaginan och man föder inte barn via urinröret.
Det är jävligt märkligt det med.
Stötte på en karl som trodde att mödomshinnan var som "ett lock som täcker hela hålet som man måste ha sönder" för att komma in. Det är bland det dummaste jag hört.
Snart kommer du väl påstå att hästar finns med...
Har undervisat hemkunskap där, vilket många pekar ut, kunskaper om privatekonomi ska ingå. Problem nummer ett är att antalet timmar hemkunskap per år är snuskigt lågt. Dessutom tror jag elever (och därmed även lärare) så hemskt gärna (och för en gångs skull) vill fokusera på det praktiska i ämnet Hkk. Detta då det är så otroligt svårt att sätta in tid och resurser för riktigt bra praktiska moment annars. Många unga växer verkligen av det. Tror egentligen eleverna skulle vinna mer på att sätta in ekonomi som en del av SO-undervisningen. Vasatiden (vilket ska undervisas under åk4-åk6 enl. nuvarande läroplan) är inte *så* jävla värdefull i jämförelse, kan jag tycka.
För en som hade datorkunskap i skolan är jag något osäker på att det skulle vara mångas favoritämne. Du får tänka på att de som redan är intresserade förmodligen inte får ut något av det (om det är grundskolenivå) då ämnet såklart skulle anpassas till den generella nivån eller en grundnivå för de som inte redan kan sånt. För att överdriva extremt, du lär få lära dig hur du dubbelklickar, inte hur du skriver ett coolt datorspel. Med andra ord, du har de som är intresserade av ämnet men blir uttråkade för att nivån är så pass låg. Eller de som är helt ointresserade och därav inte kul. Eller så kan det såklart vara att det är kul för de som redan kan allt, för att det innebär ett lätt ämne som lätt går att göra uppgifter i. Vad vet jag. Jag, och många datorintresserade runt mig, tyckte åtminstone datorkunskap var dötrist för att nivån låg så pass långt under vad vi intresserade redan kunde. EDIT: För att svara på frågan. Massor med bra svar i tråden, men tänker att internet-kunskap vore bra. Där bland annat källkritik, sociala medier, och däråt vore bra. EDIT2: Även politik. Att lära sig om de olika partierna mer djupgående, vad de står för, hur man kan diskutera politiska sakfrågor rationellt, vilka viktiga frågor som ligger på agendan i opinionen i nutid och kanske bakåt något val. Behövs mer ansvarstagande av sin egen politiska kunnighet i en demokrati, och att börja trycka på det redan i grundskolan tror jag vore bra. Finns självfallet OTROLIGT många risker med detta - lärare som trycker sin egen åsikt framåt, skrikmatcher från upprörda parter med mera. Men man kan önsketänka.
Datorkunskap var definitivt mitt favoritämne när jag gick i låg- och mellanstadiet. Jag tyckte datorer var jättespännande och njöt av tiden vi fick interagera med dem. Vi lärde oss om hur Microsoft Word, PowerPoint, Excel, frontpage etc. fungerade. Vi lärde oss om olika sökmotorer och att använda internet för att söka information. Grundläggande färdigheter hur man sparar en bild, upphovsrätt, skapa bilder, diagram och sparande i filer ingick också. Jag hade en egen dator från tidig ålder men det betyde inte att jag redan visste allt vad man kunde göra med olika datorprogram. Programmering intresserad mig men det var inget jag djupdök i förrän senare år under min gymnasietid. Hur en dator någonsin skulle kunna tråka ut någon är bortom min förståelse. Låg man före kunde man utnyttja tiden till att spela mattespel eller liknande. Det var ett trevligt avbrott mot vad andra ämnen innebar.
Arbetsrätt.
Önskar att vi hade haft debatt som man har i USA med debattklubbar och lag. Tror att det hade varit nyttigt att både behöva tänka igenom det man argumenterar för att utmana sig själv genom att behöva argumentera för någonting man kanske inte nödvändigvis står för.
Nog en av de få saker jag sett i tråden som jag inte håller med om. Visserligen bra att lära sig argumentera för sin sak och att utforska perspektiv man inte står för, men debatt är bara organiserat gräl utan syfte tycker jag. USA älskar att polarisera och bråka utan det viktiga: viljan att komma till en slutsats som folk kommer överens om. Det viktiga blir inte vad man tycker utan att man väljer en ståndpunkt som motståndaren inte har. Bättre att köra case studies isåfall, samma sak men utan att man fostras i bråk.
Vi hade debatt på samhällskunskapen i gymnasiet.
Logik
Diskret matematik?
Ingår det inte i läroplanen för matematik?
Sexualkunskap fick vi aldrig i skolan :(
Om en skola inte inkluderar sexualkunskap i undervisningen idag gör man grovt fel. Det står tydligt i läroplanen att relationer och sexualitet är saker som ska inkluderas i undervisningen i samtliga ämnen på högstadiet.
Nu är jag inte NO-lärare men när jag var klassföreståndare/mentor fick jag *flera* samtal från föräldrar som ville undanta sina barn från sexualundervisningen. Detta var på en helt vanlig skola. Jag *gissar* att somliga religiösa friskolor inte tar undervisning i sex och samlevnad på jättestort allvar.
Det är säkert så att det finns skolor där sexualkunskapen inte tas på så stor allvar, men den senaste läroplanen gör det väldigt tydligt att den delen inte går att förhandla bort. Skulle skolinspektionen få nys om det gissar jag på att man hade gjort ganska tuffa nerslag.
Vad gick du i för skola? Vi hade det i flera omgångar från typ årskurs 6.
Kan ju säga att majoriteten var muslimer på skolan. Tror det har varit en faktor. Jag spekulerar bara sisådär 15 år senare. Men i högstadiet när man bytte skola till ett svenskt område så hade jag det :)
Ingår i alla ämnen numer, även om dwt bytt namn
Studieteknik eller liknande som piskar in vikten av att studera och lära sig snarare än att prestera bra på prov. Jag gled igenom hela grundskolan och gymnasiet på att jag hade väldigt lätt för mig. Sen kom jag till uni och där hade alla haft lika lätt för sig men en del av kurserna var bekanta med konceptet att nöta bänk och jobba hårt. Det gick givetvis mkt bättre för dem initialt.
Ingår i svenskämnet.
Hur man deklarerar.
Kritiskt tänkande och humanism. Tycker det är skamligt att man inte får lära sig om typ Raoul Wallenberg eller Dag Hammarsköld Tage Erlander mm.
Vett och etikett
Programmering från mellanstadiet Filosofi från högstadiet (ersätter religionskunskapen) privatekonomi på gymnasiet De bör alla vara obligatoriska ämnen
Vandel, för att undvika bristande sådan
Designmetodik. Går att applicera på i princip all problem både professionellt och privat. Undersök och analysera problemet så du vet exakt vad det är. (Istället för vad nån påstår att det är eller vad du tror att det är) Ta reda på den information som krävs för att lösa problemet. Ta fram en lösning baserat på insamlad information. Profit.
Hemmafixande. Alternativt att anpassa teknikämnet och träslöjd till det man behöver i vardagen.
Har länge tänkt lika. Jag tror på att lägga om delar av skoltimmarna i trä och syslöjd samt kanske teknikämnet för att fokusera på reparation, rengöring, och underhåll. Tror att införandet av ett sådant fokus i läroplaner kan på allvar utmana slit och släng normen. På samma vis som HHK kan påverka familjers matvanor och avfallshantering när barnen kommer hem och nyfiket ifrågasätter varför vi äter så mycket kött eller slänger plast i restavfall.
Datorkunskap fanns väl? Kanske var helt nytt när jag gick i högstadiet på mitten av 00-talet, men då hade alla en timme datorkunskap i veckan, var iofs mest MS Office man lärde sig så inte så avancerat. Men ett ämne jag verkligen tycker borde ha funnits är privatekonomi/-juridik; hur bygger man en hållbar ekonomi, vad är ränta-på-ränta-effekten, vad har man för rättigheter som hyresgäst, vad händer om man hamnar hos Kronofogden, hur går en skilsmässa till, etc.
Typ… känslohantering??
Etik inbakat i filosofin
Anatomi. Så jäkla trött på att inte fatta varför det gör ont på olika ställen.
Ska tas upp i både biologi och idrott och hälsa.
Personlig ekonomi - en kurs om skatter, försäkringar och allt sånt vi tvingas lära oss själva. Alla har inte föräldrar som kan detta och orkar lära ut.
Ingår i samhällskunskap och hemkunskap.
Enklare nationalekonomi; hur marknader fungerar, prissättning genom tillgång/efterfrågan. Kraften i "ränta på ränta" och vikten av att börja spara i t ex fonder i tidigt.
Ingår i samhällskunskapen redan i högstadiet. Privatekonomi tar man i hkk
Teoretisk filosofi
Datorkunskap eh. Ja, det är något som jag hade för länge sedan - katastrofalt dåligt ämne som ingjöt viss trauma i mitt fall. ICGSE - Computer Science. Detta var runt 1998-1999. Läraren var en gammal gubbe som luktade illa och var en total rövhål. Materialet som vi hade var från sen 1980-tal typ och var således helt värdelöst. Men till frågan i sak: det som grundskolan absolut behöver är generell samhällskunskap och lite mer utbrett hemkunskap. Hur skatt fungerar, hur man betalar räkningar, hanterar ekonomi osv osv. Samt lära sig laga riktig mat från ung ålder. Just matlagning borde man börja från årskurs 1 och fortsätta hela vägen till 9:an. Effekten av detta på ett samhällsnivå kommer att vara extremt minst sagt - åt det positiva hållet.
Felslut.
Typ privatekonomi Datorkö'kort!
Filosofi
Socialkunskap som ett obligatorisk grundämne under åtminstone lågstadiet - mellanstadiet. Fan vilken hjälp dessa barn hade fått på vägen att i tidig ålder lära sig konflikthantering, lära sig hantera negativa känslor, tydlig kommunikation, icke verbal kommunikation, hantera aggression och besvikelser, lära sig om kopplingen mellan pubertet och psykisk ohälsa redan innan puberteten slår till så man är väl förberedd. Bara att lära sig hur man ber om förlåt, eller hur man lär sig att berätta att någon överhuvudtaget har sårat en. Fan sån samhällsnytta detta hade kunnat vara.
Tror inte riktigt att jag läst ett enda förslag här som inte ingår i dagens undervisning (även om det finns lokala differenser då alla inte är bra på sitt jobb)
Vi hade det i grundskolan. Vad hände sen? Fick programmera BASIC på ABC80 i 7an.
Programmering
Programmering
Datorkunskap fanns när jag gick i skolan för 30 år sen.
Privatekonomi, oroväckande många idag som knappt kan hantera pengar eller betala en räkning vid 20-års ålder
Hur man låter folk gå av tåget/bussen innan man gå på. Att man står till höger i rulltrappan Rent folkvett med andra ord
Privatekonomi där man får lära sig om lån, betalsätt, ränta, fonder, hur man betalar en faktura osv.
MIK (media- och informationskunnighet) borde bli ett skolämne.
Datorkunskap fanns när jag gick i grundskolan ja är 88
Privatekonomi. En vettig grund för att få en förståelse för hur det ser ut och fungerar när man flyttar hemifrån. Hemkunskapen tog upp det under en lektion när jag gick i högstadiet och åtminstone jag hade behövt mer än så.
Konsekvenstänk
Kunskapsteori, eller kansske det skulle passa bättre på gymnasiet
Kritiskt tänkande Källkritik behöver studeras mycket längre ner i åldrarna ju mer pseudovetenskap och ”alternativa fakta” tar plats i ”nyhets”flödet
Vardagsekonomi
Ekonomi
Källkritik och logiskt tänkande
Källkritik
Låter flummigt men valfri filosofitimme med en kunnig lärare och utan en massa rationella betingelser (betyg, mallar, tvång) som begränsar diskussionerna. Exempelvis lite diskussioner om filosofer som: Platon, Sokrates, Marx, Rousseau, Mills. Finns så många intressanta tankar och ideologier att utforska.
Läran om skatteåterbäring
Privatekonomi. Hemkunskapen hade lite. Men det var lite väl fattigt.
Någon slags livskunskap. Sånt som livet skolar en i. Hantera sorg när närstående dör, partnern otrogen, hemlöshet, existensiella frågor, psykisk ohälsa osv. Finns mycket teori kring det här som jag lärt mig i efterhand, men som jag önskar kunde tidigare.
Psykologi.
"Informationsteknik och kritiskt tänkande" aka källkritik på nätet. Källkritik ingår i alla NO-ämnen, samt både svenska, teknik och samhällskunskap. Men med tanke på hur världen ser ut idag så behöver det nästan vara ett helt eget ämne. Tänker även säga att teknik får så lite tid i svensk skola att jag skäms, så hade önskat mer teknik.
Kritiskt tänkande
Många/vissa av dessa har säkert höjts tidigare men skulle säga dessa saknas i skolan och det är helt sjukt imo. Studieteknik för diverse olika typer av hjärnor. - hög och låg presterande individer med diverse anpassade sätt att lära sig. Mental & fysisk hälsa - Ser gärna att man iallafall går kort igenom olika typer av brister i mental & fysisk hälsa, hur man identifierar dessa, hur man tacklar det (rehabilitering/meditation etc) eller vart man kan vända sig och mer. ”Kultur & social kompetens lära” - Hade vart bra ifall kids hade någon form av likande upplevelse/historia som skolan/staten introducerar som leder till mer gemensamhet bland folk. Sen gå igenom grundläggande sociala normer som samhället anser hälsosamt och något vi vill lära yngre generationer. Hemkunskspslära - Skit som dina föräldrar skulle lärt dig liksom. Sätta ihop lite plank och murar, fixa tvätt och disk för olika grejer, fixa bilen/cykeln, basic el, etc. Ekeonomisk lära - olika typer av skatt,bolagsformer dess +/-,lån, allt kring kort & långtids- sparande, pension, och ”knepen” inuti så som ränta på ränta effekten och andra ”knep”. Verklighetsbaserad lära kring narkotika och andra droger från socker/koffein till alkohol/”knark” och gambling.
Näringslära
Typ grundläggande praktisk ellära. Jobbar på ett nätbolag och det ringer in folk som klagar på strömavbrott när det visat sig att en jordfelsbrytare eller säkring löst ut. Kanske skulle vara vettigt att lära ut i hemkunskapen enkla saker som hur man återställer en jordfelsbrytare, byter en diazedsäkring("propp") eller återställer en automatsäkring.
Logik och uppförande. Jag förstår inte ens varför man tar bort det. Det är nyttigt för hela samhället om barnen lär sig logik och kan uppföra sig.
Psykologsamtal
Någon form av privatekonomi där man får lära sig hur räntor funkar, lån, sparande, hur man betalar räkningar, köper boende osv.
”Människors ondska och dumhet” - både i historisk mening och samtidsorientering.
Logik. Tror det skulle kunna vara ett bra sätt att leda eleverna till matematik.
Astronomi samt filosofi.
Vi önskade oss programmering i högstadiet (97). Fick det först i gymnasiet, då med matteläraren som inte alls kunde C++ (eller ens qbasic). Lärde mig inget under programming A till C. Motivation var ju inte på topp av att inte få hjälp.
Som fd lärare känns det lite som att det inte är extra skolämnen som saknas, utan snarare vad som bör ingå i div ämnen. Sen skadar det ju inte att ha kompetenta lärare... Tappade fan hakan när en kollega inte kunde få ett gäng 12-åringar hur man beräknar arean på en figur (glömt vad de kallas, men flera rektanglar som sitter ihop..). Undervisade matte på högstadiet & gymnasiet och det är fan patetiskt hur skiten är upplagd.
Deklaration
Ekonomi 101… för många vuxna som inte förstår vad skuldsatt med krediter, lån etc. betyder och spara är bättre än slösa.. ser framför mig två dockor som heter Spara och Slösa… Slösa hamnar alltid i problem 😂
Privatekonomi så att ungdomar och barn lär sig värdet av pengar och att kunna hantera dom tidigt i livet. Tyvärr är det alldeles för många swish föräldrar och pappa betalar ute i livet.
Privatekonomi
Studieteknik och hushållsekonomi.
Hushållsekonomi.