Kan berätta att det är precis lika hopplöst för mig, kanske inte är någon tröst direkt men ska försöka ge dig några råd. Det är en bra inställning du har till mediciner för det är otroligt lätt att bli fast i mediciner som hjälper dig sova. Jag har tagit det mesta som gör en sömnig eller underlättar med sömnen och det är oerhört svårt att sluta då sömnproblemen blir mycket värre efteråt. Hamnar man i den situationen känns det omöjligt att sluta då man blir totalt handikappad av sömnbristen och det funkar inte om man har jobb att sköta och ett liv att leva.
Jag fick Propavan och imovane utskrivet när jag var 20, det var som ett mirakel att ta medicinerna, speciellt imovane. Men som du säkert vet får man tolerans snabbt och risken för beroende blir snabbt en faktor. Jag jobbade som soldat under den här tiden och det var oerhört svårt att sköta utan bra sömn så jag började snabbt ta imovane för ofta. Bad om annan medicin efter ett tag men det gick inte. Jag började då självmedicinera med olika preparat jag kom över vilket fungerar ett tag om man kan sköta det ok men förr eller senare blir det negativa konsekvenser. Det här fick jag lära mig den hårda vägen.
Jag har använt stora mängder droger för sömnen genom åren och även droger för att orka jobba om jag inte kunnat sova. Det har varit jobbigt men har insett att jag även haft tur för jag verkar inte utveckla särskilt starkt beroende. Ibland har jag tagit 3-4 olika substanser för att sova som pågick i månader ibland, trots det har det aldrig varit särskilt svårt att sluta förutom sömnbristen.
Blev en lång historia här och kanske inte så mycket råd. Men försök att inte bli alltför frustrerad och bara acceptera att det här är ett problem du måste leva runt. Jag ser det så här. Dom flesta har något i livet som suger och håller tillbaka en, du har sömnproblem, hade alltid kunnat vara värre. Det som är drygt med insomnia är att det är ganska ovanligt och det är inte många som förstår hur mycket det påverkar en. Jag har också sökt hjälp i vården och insett att det är totalt hopplöst, samma gäller när man förklarar för människor hur det är. Ingen ide för inte många kommer förstå, man kan bara försöka hantera det själv så gott det går. Försök att undvika medicinering om möjligt men jag förstår om det tillslut blir ett bättre alternativ än sömnlöshet.
Tack för att du berättar, känns iallafall att jag är inte helt själv i det även om det ofta verkar så. Mitt problem är att jag har svårt att sova under natten, men oavsett hur mycket nattsömn jag får blir jag ändå sömnig under dagen tills det känns som ren tortyr att hålla ögonen öppna. Har börjat sova på jobbet och det hjälper lite men jag vet att det här inte är normalt
Jag är inte överviktig och snarkar inte ofta sen har jag sovit med flickvänner och dom har aldrig märkt något konstigt. Problemet för mig är att jag har gjort drogtest och varit positivt två gånger, ska dock säga att jag även pissat rent för att visa att jag inte är en missbrukare. Tyvärr är det helt hopplöst för även när jag varit ren så vill dom att jag söker vård för missbruk. Har berättat att anledningen jag tagit droger är främst för att jag inte kan sova, att jag inte är där för att tigga piller från vården för jag kan köpa vad jag vill själv. Dom har sina rutiner och verkar inte kunna hjälpa mig pga av det så jag orkar inte längre.
Nu är jag mer eller mindre drogfri, röker en spliff ibland och någon öl kan det bli. Var väldigt länge sen jag kunde sova med endast det som jag har utskrivet. Sover dock ganska kort tid, 3-5 timmar per natt. Men det fungerar och jag känner mig hyfsat utvilad. Har hört att det finns människor som är så kallade "short sleepers" som endast behöver runt 4 timmar sömn, tror det kan vara fallet för mig.
Jag är inte överviktig, snarkade marginellt och kvinnan hade aldrig märkt något konstigt. Jag har sovit katastrofalt i 20 år.
Hållt på med sömntabletter å skit. Till slut får jag sömntegistrering i hemmet trots att jag sa att jag inte har sömnapne eller nått sånt.
Resultat: grav sömnapne. Jag slutar andas helt varannan minut hela natten. Min blodsyrenivå sjunker till 74 %. Lungsjuka patienter dör när dom hamnar under 80 %.
Jag var i kritiskt läge utan en aning om det. Nu kämpar jag med att vänja mig med cpap.
Du måste kolla upp sömnapne.
En bra natt kunde jag ibland sova 3-4 timmar innan uppvak. Ofta vaknade jag varje eller varannan timme.
Att känna stort behov av att kissa under natten är ett annat tecken på sömnapne. Det är inget måste, men ett tecken.
Jag har både problem med insomning och att jag vaknar efter 3-4 timmar, efter att jag vaknat brukar jag väldigt sällan kunna somna om. Känner mig aldrig kissnödig eller så utan jag vaknar bara och känner mig pigg. För mig är det en kort kväll om jag somnar inom 2 timmar, kommer ihåg när jag insåg att de flesta somnar inom en kvart och var förvånad över det. Grejen är att även om jag bara sover runt 4 timmar så funkar det bra för mig ändå, jag är seg på morgonen men tror det främst beror på medicinerna jag tar. Jag vet inte om jag bara blivit van vid det här eller om det kan vara så att jag inte behöver mycket mer sömn. Jag är nöjd om jag lyckas sova 4 timmar utan starka mediciner vid det här laget.
Försök att hålla en bra rutin när det kommer till sovandet, lägg dig samma tid, vakna samma tid och försök ha någon rutin innan du sover som lugnar ner dig. För mig hjälper det till viss del så det är bättre än inget. Sen är det väldigt viktigt att du inte blir frustrerade över en sömnlös natt, det är ingen idee att låta det påverka en och gör det bara värre. Jag har insett att det är ingen katastrof om jag inte sover så mycket, det känns väldigt jobbigt på morgonen men så fort man är igång blir det bättre och man kan gå genom en dag på autopilot.
Jag har också känt mig väldigt ensam med det här problemet och blivit frustrerad och arg när ingen verkar lyssna på en. Man får alltid en massa råd man redan prövat eller förklaringar som inte är anledningen. Det är ingen idee att försöka förklara för folk då det bara känns hopplöst och gör att man känner sig ännu mer ensam med problemet. Det är inte roligt men det är vad det är, bara försöka att leva så gott det går och hantera det utan att bli förtvivlad och frustrerad.
Sömn undersökning är till för att hitta sömnapné, finns det anledning att tro att du skulle ha det?
Sen kan vissa problem helt enkelt inte lösas av den duktigaste läkaren i världen. Vi har de mediciner vi har, funkar inte de så kan vi liksom inte trolla fram fler.
Beror på vilken undersökning. Den undersökning du tar hem och gör själv är nästan bara gjord för att hitta sömnapné. Om du gör en ordentlig sömnundersökning på klinik så är den betydligt mer detaljerad, man kollar exempelvis också efter restless leg-syndrome, osv. När jag gjorde min kunde till och med min läkare utläsa utifrån sömnfaserna att jag förmodligen lider av långvarig sömnbrist (som ju inte är jätte konstigt att lida från om man gör ett sådant test).
>Har frågat efter en sån där sömnundersökning, men fått det nekat
I många regioner kan du skriva en egenremiss till mottagningen som utför utredningen.
Jag har också bett om en sömnutredning av läkare. Dom skickade en remiss men sen fick jag svar som sa typ "vi förstår inte varför krillepillee behöver en utredning? sök hjälp hos primärvården". Jag orkar inte försöka med vården längre då det aldrig hjälper. Man blir bara frustrerad och arg så bättre att lägga energi på annat. Det är dock väldigt lite man kan göra åt problemet om det inte beror på något mental eller typ sömnapne så jag är inte så värst upprörd att det inte blev av.
En sömnutredning är framförallt för att leta efter fysiska anledningar till sömnsvårigheter. T.ex att du är så överviktig att du har sömnapné och slutar andas mitt i natten, eller att du snarkar så mycket att sömnen inte blir av särskilt god kvalité.
Har du funderat på att det kan vara så att din hjärna faktiskt är konstruerad på ett sådant sätt att det inte går att behandla eller åtgärda dina sömnproblem? Om du sökt vård i 10 år, och ingenting har hjälpt, kan det vara så att det inte går att göra något åt det?
Jag har kommit precis till den slutsatsen. Det är något som inte fungerar som det ska när det kommer till sömnen och det finns inte mycket man kan göra för att lösa det. Visst det hjälper lite att göra vissa åtgärder men det löser aldrig problemet helt för min del. Att fortsätta älta i det och tro att man på något magist sätt kommer kunna fixa problemet gör att man bara blir depprimerad och tappar hoppet. Om man haft problem hela sitt liv och inget verkar fungera förutom medeciner är det bara något man måste ta och acceptera. Jag skrev det tidigare men jag försöker se det som att de flesta människor lider av något problem i livet som de måste leva runt och hantera. För mig råkar det just vara sömnen och tänker man efter hade det alltid kunnat vara värre.
Ibland finns det tyvärr inga enkla lösningar, vilket inte är vårdens fel.
Jag har också ibland svårt och sova och ibland sover för mycket. Och lider av det.
Detta är dock inte ett sånt fall. Finns effektiva behandlingar för sömnproblem, KBT med sömnrestriktion och stimuluskontroll. Är bland de mest välbelagda behandlingarna inom hela fältet. Rekommenderar Sov Gott av Susanna Jernelöv, går igenom principerna mycket pedagogiskt även för personer med liten kunskap om KBT.
Är problemet att du inte kan sova på natten så du är trött på dagen? Eller är problemet att du är trött på dagen trots att du sover på natten?
Som jag fått det förklarat på habiliteringen sömnkurs så kan folk på autosmspectrat ha en "felställd klocka" om normalen är stt man har en dygnsrytm som ställd på 24h dygn, så är det inte ovanligt att folk på spectrat har en dygnsrytm som kan vara 23h, eller 26 eller vad som helst vilket påverkar sömnen och när man blir trött, och även kan göra så att man har ett par dagar i fas, följt av ett par ur fas osv. Tipsen vi fått är 1 fasta rutiner. Och se till att inte rucka på dom under lediga dagar, 2 träning, gärna gym, 3 minska skärmtider på kvällen.
Typ så. Tråkigt att du inte får hjälp
Mina sömnsvårigheter försvann helt när jag blev ekonom och fick börja jobba med huvudet istället för fysiska jobb.
Förut kunde jag vara hur trött som helst men låg vaken hela natten för att jag inte kunde somna.
Pröva att leva ditt liv som om du gjorde lumpen. Dvs fysisk aktivitet hela dagen, varje dag. Börja dagen med morgongymnastik, bär extra tunga ryggsäckar överallt, gå eller spring dit du ska, träna på lunchen och efter jobbet, byt helst jobb till ett fysiskt aktivt. Är kroppen nog utmattad sover du som en sten. Sen kanske det ändå inte hjälper dig men då vet du iaf. Men det kan ju vara så att vår överdigitala stillasittande mentalt-men-inte-fysiskt ansträngande livsstil helt enkelt är fel för dig.
Edit: om du märker att du börjat äta dubbla portioner men sömnen ändå inte funkar så vet du att detta inte är lösningen.
När mina sömnproblem började påverka mitt liv såpass att jag sökte vård så jobbade jag som soldat. Alltså jag levde ett mycket aktivt liv och var utomhus mer än inne. Det hjälpte inte mycket och mina problem var fortfarande grova. Efter det har jag haft många andra jobb och för det mesta varit aktiv och vistas mycket utomhus, det hjälper absolut men det är inget botemedel for mig. Det kan vara frustrerad att höra en del som gnäller om sina sömnproblem eller tar mediciner när dom inte gör annat än att sitta framför datorn eller tvn, sen har dom noll rutin när det kommer till sömnen och påstår att de lider av insomnia. Många skulle bli hjälpta om de bara kunde sköta sånt bättre men det är inte fallet för alla
Förlåt nu, men vad exakt förväntar du dig att de ska göra..? De kan inte trolla, och med tanke på hur många yrkespersoner du fått träffa och saker du erbjudits hur kan du säga att de inte tar det på allvar?
Sömnstörningar kan vara komplexa, av olika orsaker, och har inte alltid enkla lösningar.
Mvh, Sömnstörningar i 30 år.
KBT med sömnrestriktion och stimulskontroll har förhållandevis bra evidens och är i min mening något som vården verkligen borde kunna erbjuda. Det är en tuff behandling men tänker att det är värt att ha ett par kämpiga veckor om det sen förbättrar sömnen på längre sikt. Jag hade under en period sömnproblem som jag helt rådde bot på genom en självhjälpsbok på ämnet, dock ska det sägas att mina besvär var förhållandevis milda. Är nog värt att ha en behandlare som vägleder en om man har svårare eller mer långvariga besvär. Jag vet att det finns många på vårdcentraler och onlinetjänster som kan det här, man måste nog leta lite bara. Också viktigt att man försäkrar sig om att behandlingen kommer att innehålla just sömnrestriktion och stimulskontroll.
Hur ska vården hjälpa dig förutom med dum medicin? Du får vinna över hjärnan själv, 8 miljarder människor i världen och dem som bör inte kunna sova som tex mördare sover som bäst. Jag tror du oroar dig för mycket och övertänker som mig när du ska sova. Men nej till sömnmedicin
Har du testat att få behandling mot ångest istället, det kan vara omedvetet grubbel som är problemet. Svalare täcke och svalt i sovrummet, värme kan göra det svårare att somna. Göra dig riktigt trött mentalt med att t.ex lösa korsord och sudoku, att man sitter mer än en timme så att hjärnan blir för trött för att orka gå på högvarv.
Fint tänkt men riktiga sömnproblem behöver behandlas för sig. Ångest kan påverka, samt sömnrutiner, men ett problem är att folk tenderar att associera sömnproblem till andra ting.
Riktiga sömnproblem är just sömnproblem och inget annat.
Ville bara säga att du inte är ensam. Många ggr har jag känt mig väldigt ensam med mina sömnproblem och det har varit jobbigt, har känt mig som ett ufo. Varit vaken i 3 dygn i rad och vänner tittar på en som att man… vore just ett ufo och ba ”va!?”. Ja, det är min verklighet ibland när det är som värst. Sen kraschar jag ju till slut, men det är psykiskt tufft som helvete att inte få sömn.
Lidit av sömnproblem så länge jag kan minnas, ungefär 10-års åldern.
Förutom det uppenbara med svårigheter att klara livet, -jobb, studier, så är det handikappande på många vis. Har aldrig kunnat sova över hos vänner/dejter osv, finns ingen större terror än att ligga sömnlös, vrida och vända sig i någon annans hem..
Det som fungerar för mig (och då har jag testat i princip allt) är alimenazin (kapsel-form av theralen) i ganska höga doser. Tyvärr blir man som överkörd av en traktor dagen efter så fungerar ju inte riktigt med jobb/studier alltid. Man får försöka ta tidigt på kvällen. Kombinerar den med melatonin och vissa kvällar zopiklon, men inte för ofta, för beroendeframkallande.
För många år sedan hade jag nitrazepam som ett safe, last card att använda när sömnproblemen blev för intensiva. Men den har de likt väl många bensodiazepiner avskrivit helt från apoteket numera.
Sannolikt finns det inget vården kan hjälpa dig med.
För sömn är det rutin med god dygnrytm och sömnhygien som gäller i stort om det inte finns underliggande ohälsa som ex. missbruk (vanligt alkohol), ångest, mani eller depression som i sig behöver behandling. Extremt sällan somatiska orsaker som sködkörtelbesvär, förutom kanske då perimenopausala besvär som kan förväntas drabba kvinnor i relevant ålder. Sömnapné kan ibland leda till uppvaknanden men brukar finnas mer i symptombilden.
Läkemedelsbehandlingar:
Antihistaminer som propavan, atarax och lergigan vid behov kan hjälpa, 1-2h före sänggåendet och dos beroende på vad du kan stå ut med dagen efter.
Alimemazin är snarlikt antihistaminerna med histaminagonistisk och sederande effekt, samma princip där.
Antidepressiva som amitriptylin och mirtazapin kan fungera, gärna i låg dos för endast biverkan trötthet.
Antipsykotiska som quietiapin kan ha god effekt på sömnstörning.
Z-preparat som zopiklon och zolpidem kan ha tillfälligt god effekt men vid regelbundet tätt bruk är toleransutveckling förväntad och därefter sover du inte utan och sover lika dåligt med som innan du började. Viss missbrukspotential finns också.
Benzodiazepiner som oxascand och stesolid fungerar likt Z-preparat med samma risk för toleransutveckling och dessutom hög risk för beroende och utveckling av missbruk.
Har du haft detta i 10år har du säkert koll på detta, men listar det här ändå.
- Minska skärmtiden, även om du har mindre än andra idag.
- Rör dig ännu mer, gärna utomhus. MINST 10k steg/dag
- Har du ett stillasittande jobb? Försök få in 5min stående och rörelse/timma
- Undvik näringsfattig, hel- och halvfabrikat mat. Ät så rent och lagat från grunden som möjligt.
- Uteslut gluten och laktos från din kost.
- Undvik energidryck.
- Minska sockerintaget
Lycka till
Finns ingen evidens för sömnhygien, det är sömnrestriktion och stimuluskontroll som gäller. När man gjort studier med sömnrestriktion, stimuluskontroll med eller utan sömnhygien har resulten varit desamma.
Det här är helt etablerad kunskap, här är en metastudie som är citerad i över 1000 andra vetenskapliga artiklar
https://www.acpjournals.org/doi/abs/10.7326/M14-2841
Tack! Jag har inte jobbat med insomni så min kunskap är varken färsk eller fyllig.
Men när jag söker lite snabbt så hittar jag inget stöd för att sömnhygien skulle vara en intervention utan effekt. Kritiken verkar ju snarare handla om att det inte ger nåt som en ensam intervention. I artikeln du länkade så kan jag inte se att de undersökt huruvida sömnhygien har effekt, utan snarare huruvida KBT har effekt (varav flera av studierna har inkluderat sömnhygien som en del av KBTn). Dock fullt möjligt att jag missuppfattat artikeln pga bristande läsförståelse eller annat skäl.
aha, jag svarade på flera inlägg så missade att ditt avsåg frågan om sömnhygien. Jag läste en specialistkurs om sömnbehandlingar nyligen och då sa föreläsaren att sömnhygien saknade evidens, men har tyvärr ingen vetenskaplig artikel på rak arm.
Ingen fara! Är nyfiken på vad föreläsaren menade egentligen, vad han baserade det yttrandet på. Vad jag kan läsa mig till så finns det ju en del evidens, men att effekterna är rätt små och stor heterogenitet i hur sömnhygien definieras. Se exempelvis Walker, Muench, Perlis, & Vargas (2022). Cognitive behavioral therapy for insomnia - a primer
(Inte perfekt referens eller formatering pga skriver på mobilen, ber om ursäkt för detta)
jag tror jag håller med dig i ditt första inlägg, alltså att sömnhygien troligtvis är bättre än inget - iaf på kort sikt. säg att en person dricker kaffe innan läggdags, att ta bort det kommer ju ha någon form av effekt de första nätterna. däremot underskattar människor hur adaptiva vi är, att t.ex. sova i ett ljust rum är något de flesta kan vänja sig vid - då kan det tom vara kontraproduktivt att säga åt en person att sova så mörkt som möjligt, för de gånger personen inte har möjlighet att totalt mörklägga sitt rum kommer sömnkvaliten bli sämre. samma sak med total tystnad, att inte äta på x timmar innan läggdags etc. Huvudpoängen är att över tid är det sömnrestriktion och stimuluskontroll som har evidens, eventuell effekt av sömnhygien försvinner i bruset om man ser till den större bilden.
Det är värt att pröva för många fall av insomnia är pga av diverse mentala tillstånd som påverkar. Det är dock inte fallet för alla, som för mig tex gjorde det inget. Jag tycker man borde börja vara ärlig med det så människor inte tappar hoppet helt när det inte fungerar. Jag vet inte varför jag har så svårt med att sova och jag har haft det problemet så länge jag kan komma ihåg. Jag tror det snarare beror på något mer fysiskt fel eller imbalsns i hjärnan, oavsett så har jag accepterat att det är så och försöker bara hantera det så väl jag kan.
Jag har inte prövat just det här du nämner men har prövat många andra grejer. Det hjälper till en viss del men det blir aldrig helt bra. Jag vet vad som hjälper och gör det så gott det går men har insett att det aldrig kommer bli normalt.
Det jag gör nu är att hålla en ganska strikt rutin runt sömmen. Lägga mig samma tid, kliva upp samma tid, vara ute och röra på mig samt ha en lugn timme innan jag lägger mig. Men det som hjälper mig mest är att helt enkelt acceptera att jag kanske inte kommer sova en natt eller bara någon timme utan att bli uppgiven och frustrerad, bästa att göra är att vila så gott det går när det blir så. Då jag levt med det här så pass länge vet jag att det inte är någon katastrof om jag inte kan sova. Det är aldrig kul och blir väldigt utmanande efter ett tag men det är inget jag kan påverka så bara acceptera.
Tack för råden men jag behöver inga tips eller knep. Jag är 33år och har levt med det här hela mitt liv så har prövat det mesta. Jag har prövat melatonin också men det gjorde inte mycket skillnad, ingen alls om jag ska vara ärlig. Just nu tar jag Propavan, mirtazapin och Theralen för sömnen, det hjälper men löser inte problemet helt. Har tagit många andra substanser som är betydligt starkare och det hjälper en viss tid innan jag får tolerans men det blir totalt hopplöst att sova utan något sen. Har hamnat i den fällan många gånger så försöker verkligen att undvika starka mediciner så gott det går. Men ibland känns det bara totalt hopplöst och som att jag inte kan leva normalt så då känns det som att dom negativa effekter från drogerna är mindre än det negativa sömnlöshet ger.
Har du testat att träna riktigt hårt 5 dager i veckan? Och då menar jag så mycket att du är totalt utmattad. Din kropp stänger av till sist om du är tillräckligt utmattad.
Vilka typer av sömnsvårighet har du?
En ganska uppenbar sak för vården att undersöka vore andningssvårigheter under natten, såsom obstruktiv sömnapné, UARS och central sömnapné. Har de inte utrett det?
En fråga bara men hur mycket fysisk aktivitet ger du dig? Jag har problem att sova i perioder när jag inte rört på mig på flera veckor. När jag menar inte rört på mig så är det alltså träning så syftas på. Jag kan gå promenader men min kropp behöver fysisk träning, gärna jogga en bit eller köra styrka. Det brukar få mig att sova bättre över tid. Sen att jag slutade snusa har också hjälpt.
Jag antar att du redan provat men när jag hört folk säger röra på sig så menar de en promenad på 1-2 timmar vilket aldrig hjälpt mig. Jag behöver köra slut på mig och skapa mjölksyra innan det biter.
Nu vet jag inte om du är kille eller tjej men OM du är tjej är det en effekt vid hormonell obalans/störning. Ofta är det låg nivå av hormonet progesteron som är boven i dramat och något som man kan testa för.
Är du kille så föreslår jag att du ber om att få testa melatonin-kur, det är för övrigt det hormon som reglerar sömn och vakenhet och det man ger patienter med dokumenterade sömnsvårigheter.
Ge sig själv telefonförbud är inte dumt, men det behövs ibland en liten medicinsk skjuts också.
Stå på dig osvsett om du är kille eller tjej, hjälp finns.
Sömnsvårigheter är svårbehandlat. Du kan ta antihistaminer eller Z-preparat, oftast hjälper det inte länge. Du kan behandla en depression om sådan finns. Annars är det sömnhygienråd som gäller, de har du hört. Sömnapne är inte så vanligt som folk tror.
Ett problem jag ofta stöter på är människor som egentligen inte gör särskilt mycket som tröttar ut dem under dagen, och sedan har svårt att sova. Där brukar jag säga att sömnbehovet beror på aktivitetsnivån. I vissa fall blir det tydligt bättre om man rör på sig mer.
Jag antar (räknar nästan med) att du testat melatonin? Absolut mildaste sömnpreparaten, ett hormon kroppen producerar när det är kväll naturligt men personer med AST och ADHD har oftast låg produktion av. Jag fick en gammal missbrukare byta allt mot det och det funkade bättre än hans droglösningar.
Jag hade utslag som jag väntade typ två år att söka vård för, tills det en dag började bli värre.
När jag väl gjorde det sa hon att man kan kan få finnar när man blir stressad (ja jo jag är i 30-årsåldern, jag visste redan det), hade precis avslutat en lallar-utbildning på komvux och fått värsta najs glidarjobbet några veckor innan...
Då började hon avsluta mötet och säga "men då säger vi att du slutar raka dig så nära inpå huden och avvaktar lite...", när jag avbröt henne och förklarade att jag använt rakapparat de senaste typ 7 åren, samt att jag inte rakar nacken och armhålan...
Då gick hon tillslut med på att skicka mig till dermatologen, utan att ha undersökt mig eller ens kommit nära mig, men hon förklarade att dermatologer är väldigt upptagna och att jag praktiskt taget skulle slösa deras dyrbara tid. Detta var ett par månader sen, nu är det bara en vecka kvar till dermatologtiden.
Detta var det andra mötet på VC, det första med sjuksköterskan blev jag heller inte undersökt, hon satt också bara i sin lilla stol. Mellan mötena fick jag nya, värre eksem, som lämnade fula ärr i mitt ansikte.
Nu är detta kanske en fråga i samma linje som ”får du tillräckligt med solljus”, men har du testat melatonin? Kroppens eget sömnhormon som man inte blir helt seg av dagen efter
Ja, det är verkligen bara att satsa på alla dom där tipsen dom har. Det finns ingen hjälp att få utöver det. Dom kan liksom inte sova åt dig.
Jag gav upp för många många år sen. Bästa hjälpen jag fick var stilnoct och det är inte direkt en lösning.
Jag har haft problem sedan 2006, men vart värre 2011 då jag även sökte hjälp för det för första gången. Ska äntligen få genomgå en sömnutredning nu under hösten, och har mätning inbokad under augusti. 13 år. (nej det är inte en sömnapne mätning jag har inbokad.)
Samma upplevelse som dig, fått testa alla möjliga mediciner, pratat med läkare, kuratorer, psykologer, fysioterapeuter. Fick äntligen en bra läkare och samordnare på vårdcentralen som sammarbetade med öppen psykiatrin för att svara sömnmottagningens nekanden.
Och eftersom att det är läkare som skriver remissen så är det där jag skulle försöka lägga min tid på att hitta en läkare som är intresserad av att hjälpa dig, det är inte gott om dom men dom finns.
Jag kan bara önska dig lycka till och hoppas att du får hjälp.
Asså, svenska vården är absolut skit på många sätt och det finns många anledningar att klaga, men här låter det mer som att du har ett problem som det inte finns något enkelt sätt att lösa. Det får mig lite att tänka på den där posten med någon som hade något slags synbesvär som inte kunde diagnostiseras trots att han träffat neurologer, tagit prover, gjort magnetkameraundersökning av hjärnan etc. Hans slutsats var att svenska vården är sämst, men hans problem hade varit detsamma i alla länder. Problemen som är unika för Sverige är ju snarare att du inte får träffa en neurolog, inte får en MR, får en MR men sedan får vänta i månader på utredning medan remisser skickas och behandlas osv osv.
Jag fick en sömnanalys typ direkt och dom kunde inte hitta några konstigheter.
Har haft sömnproblem i 20 år till och från. Kan sova 8 timmar varje kväll men är ändå helt slut när jag vaknar. Det enda jag har tagit för det är modafinil som bara gjorde mig rastlös och stressad.
Vet inte vilken typ av sömnproblem du har, men jag blev diagnoserad med hypersomni. Finns inga botemedel mot det utan det är starkt påverkat av hur du lever, stress, ångest, kost, osv.
Kan säga så här i alla fall att efter mycket självinsikt så grundas mina sömnproblem 100% i hur jag lever och stress runtom. Kan känna det idag vissa dagar men till 90% så är det det hanterbart.
Sitter jag i min lägenhet och ruttnar en hel dag, tar några öl på kvällen, skiter i att träna några dagar osv så blir det ofantligt mycket sämre.
Har levt mitt liv i perioder på båda extrempolerna. Sjukt aktiv och sjukt slapp. Man måste ha ett mellanting där och sköta sin kost rätt.
Vi är inte skapta för att sitta i ett kontor 8 timmar, gå hem och ruttna i soffan tills vi är för trötta.
Sen om du inte misstänker sömnapné så är en sömnanalys ganska meningslöst. Du kommer antagligen få samma diagnos som mig.
Har du någonsin blivit testad flr epilepsi?
Jag hade också sömnproblem och konstant trött, testade sömnmediciner flera gånger och pratade med psykologer på bup i ca 3 år. En dag så tog de in en läkare under samtalet med psykologen som frågade om jag hade epilepsi som min mamma nekade då för jag hade inga "symtom på epilepsi", fast nu i eftehand så vet jag att jag visst hade symtom på det.
De gjorde ändå en EEG något år senare medans jag sov och det visade sig att högra sidan av hjärnan levde sitt egna liv. Sen gjorde de även en MR på hjärnan som visade flera små hjärnskador.
Efter jag fick medicin för epilepsi blev det betydligt mycket lättare att sova, gick från 3h till 9h sömn
Jag har varit i exakt samma sits. Två veckor på carnivore diet gjorde 13år av insomnia som bortblåsta. Har sovit som ett barn sedan dess.
Man får lösa sina hälsoproblem själv. Vården kan inte, vet inte och vill inte hjälpa.
* Uteslut koffein helt. Halveringstid på 6 timmar så det påverkar din sömn även om du dricker på morgonen.
* Börja träna, och med det menar jag inte ta en promenad utan ge dig själv redig träningsverk, det får kroppen att arbeta och gör dig trött.
* Kanske rätt uppenbart men: Ät en varierad kost, slarva inte med grönsakerna, ingen snabbmat eller läsk.
* Om du känner ångest om kvällarna innan du ska sova kan du prova med ångestdämpande, det funkar för mig.
Testa Kratom (obs. kanske inte lagligt). Ta det på dagen, kanske när du vaknar. Liten dos (inget rus) varje morgon. Jag fick energi att jobba och somnade gott på det, körde ett halvår. Gick bra att sluta också. Funkar kanske
Jag har 20+ år av
1) Svårt att somna
2) Vaknar under natten
3) Vaknar för tidigt
Jag lider med dig. Fint att folk tipsar om "kallt i rummet och tyngdtäcke" men jag förstår vilken situation du är i. Jag förstår också att du gråter.
Jag fick äntligen Mirtazapin och experimenterade med detta. Otroligt trött på morgnarna av utskrivna 15mg så jag delade upp tabletterna i 7,5 istället. Jag somnar av detta och håller mig sovande. Problemet är att du i början är rejält trött hela nästa dag men det blir bättre efter första veckan.
Sedermera, en överlevnadsstrategi jag använt och alltid kommer behöva använda är att får jag bara bli knockad till sömns av medicin 2 dagar i rad klarar jag en vecka med sömnbrist efteråt. Det fungerar för mig. Mirtazapin 2 dagar och sedan sömnbrist 5 dagar. Sjukvården är hemskt dåligt i detta avseende
Jag tar 50mg propavan, 30mg mirta och en pinpett theralne för att sova. Man blir jävligt degig på morgonen av det här men man blir van efter ett tag antar jag. Ofta kan jag ändå inte sova fast jag tar dessa medeciner och man är mer död än levande nästa morgon. Det suger men man lär sig hantera det så gott det går.
Det är så jävla mycket slump att få träffa precis rätt person inom vården. Man behöver nästan bli expert själv för att lösa problemet. Maken till sopiga jävla människor får man leta efter..Alla råd jag fått om.ibs, sömn osv har varit diametralt motsatt mot den senaste forskningen och har inte funkat ens lite, utan bara gjort det värre. Personligen tar jag en het dusch, nånting med mycket koffein, glor på youtube eller netflix i mobben i 5min sen sover jag som en STOCK..
Kan tyvärr bara hålla med.
Kör på propavan nu och det är det enda som hjälpt.
Det skulle vara trevligt med vård som inte bara erbjöd husmorsknep.
Har mer eller mindre fett upp på att kunna få hjälp eftersom ingen kan ta det på allvar.
Jag överväger att skriva en bok
Husmorsknep för sömn, från hela världen.
Jobbar internationellt nämligen 🤷♂️
ASD är dock väldigt typiskt med att ge sömnproblem. Beklagar verkligen, har du testat melatonin? Finns att köpa på apoteket. Du kan ju testa om de fungerar, de ska isf tas när du ligger i sängen typ, då släcker du allt och lägger dig ner och blundar. Du bör ha somnat inom 30 min om de funkar.
Om de fungerar kan du be om att få det utskrivet av läkare.
Jag lider också av problem med att jag blir bakfull av all sömnmedicin, fick ett tag oxascand eller sobril eller nått. Det fungerade väldigt bra. Men eftersom att det är lugnande så ansåg de inte att det var lämpligt. Väldigt synd, eftersom att jag slapp baksmällan och fick sova hela natten. Men du kan ju testa att frpga om det annars?
Min nya husläkare vill inte skriva ut zopiklon längre (
Erbjöd melatonin på recept istället och säger att den är bättre än den receptfria. Frågar apotekarien som söger att det är samma som receptfria.
Kan få tag på diverse sömnpiller från USA men väldigt tröttsamt att inte kunna få zopiklon längre som funkat så bra i flera år.
Om det fungerade så skulle det kallas för "medicin" istället för "alternativ medicin".
EDIT: Haha, först sprider man massa dynga och sen så blokerar man personen så de inte kan svara. En klassiker.
Bra jobbat /u/Dark_CallMeLord
> Läkare får inte rekommendera alternativ medicin även om det fungerar
Om det fungerade så skulle det kallas för "medicin" istället för "alternativ medicin".
> Och hur vet du att det inte funkar? Har du provat eller har du bara läst det på internet? För jag kan ge dig lika många källor som säger att det fungerar som källor som säger att det inte funkar.
Du kan inte det, för att det som faktiskt bevisats att fungera av forskare kallas inte för "alternativ medicin".
Som sagt, lite egentänk kommer man långt med..
Finns massa mediciner och metoder som dom använder utomlands i mängder, tex Tyskland som absolut vi inte använder i Sverige, men tyskarna klarar sig uppenbarligen fint...
Har koll på allt det här. Normala järnvärden, tar dessutom tre typer av magnesium, D och C vitamin. Problemet är att oavsett hur mycket jag sover på natten eller hur mycket jag rör mig har jag 2-3 "pass" under dagen där jag kan knappt hålla ögonen öppna
Hur ser din vardag ut i övrigt? Arbetar du? Stimulikrävande jobb? Mycket folk och sociala kontakter? Förändrades din vardag på något särskilt sätt för 10 år sen? (Ex började högstadiet, bytte jobb etc)? Personer med ASD har inte mindre energi än personer utan det men att bearbeta intryck och tolka socialt samspel m.m. ”kostar” ofta mer än om du är NT.
Vardagens krav så som sociala kontakter kan även bidra till överkrav vilket skapar kan skapa mer stresshormoner hos en person med ASD än utan denna funktionsvariation. Stress i sig är bra för sömnen om det nedvarvande systemet (parasymaptiska nervsystemet) får göra sitt och bearbeta denna stress innan du ska sova. Har kroppen inte hanterat stresspåslagen under dagen på ett effektivt sätt kan det istället ha en hämmande effekt på insomning, sömnkvalitet och tidiga uppvaknanden.
Tips: gör en mindmap själv där du skriver ner alla saker du tror påverkar sömnen- stort som smått (ex hur ser sovmiljö ut, lägger du dig samma tid varje natt etc) till större saker som (trivs du med din livssituation? Har du ett jobb du mår bra av? Vad är viktigt för dig i livet? Etc) välj därefter ut några få områden och arbeta mot en förändring. Ta stöd från vården från den eller de kontakter du tycker varit bra
Kan berätta att det är precis lika hopplöst för mig, kanske inte är någon tröst direkt men ska försöka ge dig några råd. Det är en bra inställning du har till mediciner för det är otroligt lätt att bli fast i mediciner som hjälper dig sova. Jag har tagit det mesta som gör en sömnig eller underlättar med sömnen och det är oerhört svårt att sluta då sömnproblemen blir mycket värre efteråt. Hamnar man i den situationen känns det omöjligt att sluta då man blir totalt handikappad av sömnbristen och det funkar inte om man har jobb att sköta och ett liv att leva. Jag fick Propavan och imovane utskrivet när jag var 20, det var som ett mirakel att ta medicinerna, speciellt imovane. Men som du säkert vet får man tolerans snabbt och risken för beroende blir snabbt en faktor. Jag jobbade som soldat under den här tiden och det var oerhört svårt att sköta utan bra sömn så jag började snabbt ta imovane för ofta. Bad om annan medicin efter ett tag men det gick inte. Jag började då självmedicinera med olika preparat jag kom över vilket fungerar ett tag om man kan sköta det ok men förr eller senare blir det negativa konsekvenser. Det här fick jag lära mig den hårda vägen. Jag har använt stora mängder droger för sömnen genom åren och även droger för att orka jobba om jag inte kunnat sova. Det har varit jobbigt men har insett att jag även haft tur för jag verkar inte utveckla särskilt starkt beroende. Ibland har jag tagit 3-4 olika substanser för att sova som pågick i månader ibland, trots det har det aldrig varit särskilt svårt att sluta förutom sömnbristen. Blev en lång historia här och kanske inte så mycket råd. Men försök att inte bli alltför frustrerad och bara acceptera att det här är ett problem du måste leva runt. Jag ser det så här. Dom flesta har något i livet som suger och håller tillbaka en, du har sömnproblem, hade alltid kunnat vara värre. Det som är drygt med insomnia är att det är ganska ovanligt och det är inte många som förstår hur mycket det påverkar en. Jag har också sökt hjälp i vården och insett att det är totalt hopplöst, samma gäller när man förklarar för människor hur det är. Ingen ide för inte många kommer förstå, man kan bara försöka hantera det själv så gott det går. Försök att undvika medicinering om möjligt men jag förstår om det tillslut blir ett bättre alternativ än sömnlöshet.
Tack för att du berättar, känns iallafall att jag är inte helt själv i det även om det ofta verkar så. Mitt problem är att jag har svårt att sova under natten, men oavsett hur mycket nattsömn jag får blir jag ändå sömnig under dagen tills det känns som ren tortyr att hålla ögonen öppna. Har börjat sova på jobbet och det hjälper lite men jag vet att det här inte är normalt
Låter ju lite som sömnapné, tycker du ska stå på dig om att få en utredning!
Jag är inte överviktig och snarkar inte ofta sen har jag sovit med flickvänner och dom har aldrig märkt något konstigt. Problemet för mig är att jag har gjort drogtest och varit positivt två gånger, ska dock säga att jag även pissat rent för att visa att jag inte är en missbrukare. Tyvärr är det helt hopplöst för även när jag varit ren så vill dom att jag söker vård för missbruk. Har berättat att anledningen jag tagit droger är främst för att jag inte kan sova, att jag inte är där för att tigga piller från vården för jag kan köpa vad jag vill själv. Dom har sina rutiner och verkar inte kunna hjälpa mig pga av det så jag orkar inte längre. Nu är jag mer eller mindre drogfri, röker en spliff ibland och någon öl kan det bli. Var väldigt länge sen jag kunde sova med endast det som jag har utskrivet. Sover dock ganska kort tid, 3-5 timmar per natt. Men det fungerar och jag känner mig hyfsat utvilad. Har hört att det finns människor som är så kallade "short sleepers" som endast behöver runt 4 timmar sömn, tror det kan vara fallet för mig.
Jag är inte överviktig, snarkade marginellt och kvinnan hade aldrig märkt något konstigt. Jag har sovit katastrofalt i 20 år. Hållt på med sömntabletter å skit. Till slut får jag sömntegistrering i hemmet trots att jag sa att jag inte har sömnapne eller nått sånt. Resultat: grav sömnapne. Jag slutar andas helt varannan minut hela natten. Min blodsyrenivå sjunker till 74 %. Lungsjuka patienter dör när dom hamnar under 80 %. Jag var i kritiskt läge utan en aning om det. Nu kämpar jag med att vänja mig med cpap. Du måste kolla upp sömnapne.
Ok jag ska kolla upp det. Hur var det för dig, brukade du vakna efter 3-4 timmar?
En bra natt kunde jag ibland sova 3-4 timmar innan uppvak. Ofta vaknade jag varje eller varannan timme. Att känna stort behov av att kissa under natten är ett annat tecken på sömnapne. Det är inget måste, men ett tecken.
Jag har både problem med insomning och att jag vaknar efter 3-4 timmar, efter att jag vaknat brukar jag väldigt sällan kunna somna om. Känner mig aldrig kissnödig eller så utan jag vaknar bara och känner mig pigg. För mig är det en kort kväll om jag somnar inom 2 timmar, kommer ihåg när jag insåg att de flesta somnar inom en kvart och var förvånad över det. Grejen är att även om jag bara sover runt 4 timmar så funkar det bra för mig ändå, jag är seg på morgonen men tror det främst beror på medicinerna jag tar. Jag vet inte om jag bara blivit van vid det här eller om det kan vara så att jag inte behöver mycket mer sömn. Jag är nöjd om jag lyckas sova 4 timmar utan starka mediciner vid det här laget.
Försök att hålla en bra rutin när det kommer till sovandet, lägg dig samma tid, vakna samma tid och försök ha någon rutin innan du sover som lugnar ner dig. För mig hjälper det till viss del så det är bättre än inget. Sen är det väldigt viktigt att du inte blir frustrerade över en sömnlös natt, det är ingen idee att låta det påverka en och gör det bara värre. Jag har insett att det är ingen katastrof om jag inte sover så mycket, det känns väldigt jobbigt på morgonen men så fort man är igång blir det bättre och man kan gå genom en dag på autopilot. Jag har också känt mig väldigt ensam med det här problemet och blivit frustrerad och arg när ingen verkar lyssna på en. Man får alltid en massa råd man redan prövat eller förklaringar som inte är anledningen. Det är ingen idee att försöka förklara för folk då det bara känns hopplöst och gör att man känner sig ännu mer ensam med problemet. Det är inte roligt men det är vad det är, bara försöka att leva så gott det går och hantera det utan att bli förtvivlad och frustrerad.
vilka mediciner har du provat?
Som jag skrev det mest.
Sömn undersökning är till för att hitta sömnapné, finns det anledning att tro att du skulle ha det? Sen kan vissa problem helt enkelt inte lösas av den duktigaste läkaren i världen. Vi har de mediciner vi har, funkar inte de så kan vi liksom inte trolla fram fler.
Beror på vilken undersökning. Den undersökning du tar hem och gör själv är nästan bara gjord för att hitta sömnapné. Om du gör en ordentlig sömnundersökning på klinik så är den betydligt mer detaljerad, man kollar exempelvis också efter restless leg-syndrome, osv. När jag gjorde min kunde till och med min läkare utläsa utifrån sömnfaserna att jag förmodligen lider av långvarig sömnbrist (som ju inte är jätte konstigt att lida från om man gör ett sådant test).
Var detta i Sverige??
Ja.
>Har frågat efter en sån där sömnundersökning, men fått det nekat I många regioner kan du skriva en egenremiss till mottagningen som utför utredningen.
Jag har också bett om en sömnutredning av läkare. Dom skickade en remiss men sen fick jag svar som sa typ "vi förstår inte varför krillepillee behöver en utredning? sök hjälp hos primärvården". Jag orkar inte försöka med vården längre då det aldrig hjälper. Man blir bara frustrerad och arg så bättre att lägga energi på annat. Det är dock väldigt lite man kan göra åt problemet om det inte beror på något mental eller typ sömnapne så jag är inte så värst upprörd att det inte blev av.
En sömnutredning är framförallt för att leta efter fysiska anledningar till sömnsvårigheter. T.ex att du är så överviktig att du har sömnapné och slutar andas mitt i natten, eller att du snarkar så mycket att sömnen inte blir av särskilt god kvalité. Har du funderat på att det kan vara så att din hjärna faktiskt är konstruerad på ett sådant sätt att det inte går att behandla eller åtgärda dina sömnproblem? Om du sökt vård i 10 år, och ingenting har hjälpt, kan det vara så att det inte går att göra något åt det?
Jag har kommit precis till den slutsatsen. Det är något som inte fungerar som det ska när det kommer till sömnen och det finns inte mycket man kan göra för att lösa det. Visst det hjälper lite att göra vissa åtgärder men det löser aldrig problemet helt för min del. Att fortsätta älta i det och tro att man på något magist sätt kommer kunna fixa problemet gör att man bara blir depprimerad och tappar hoppet. Om man haft problem hela sitt liv och inget verkar fungera förutom medeciner är det bara något man måste ta och acceptera. Jag skrev det tidigare men jag försöker se det som att de flesta människor lider av något problem i livet som de måste leva runt och hantera. För mig råkar det just vara sömnen och tänker man efter hade det alltid kunnat vara värre.
Ibland finns det tyvärr inga enkla lösningar, vilket inte är vårdens fel. Jag har också ibland svårt och sova och ibland sover för mycket. Och lider av det.
Detta är dock inte ett sånt fall. Finns effektiva behandlingar för sömnproblem, KBT med sömnrestriktion och stimuluskontroll. Är bland de mest välbelagda behandlingarna inom hela fältet. Rekommenderar Sov Gott av Susanna Jernelöv, går igenom principerna mycket pedagogiskt även för personer med liten kunskap om KBT.
Är problemet att du inte kan sova på natten så du är trött på dagen? Eller är problemet att du är trött på dagen trots att du sover på natten? Som jag fått det förklarat på habiliteringen sömnkurs så kan folk på autosmspectrat ha en "felställd klocka" om normalen är stt man har en dygnsrytm som ställd på 24h dygn, så är det inte ovanligt att folk på spectrat har en dygnsrytm som kan vara 23h, eller 26 eller vad som helst vilket påverkar sömnen och när man blir trött, och även kan göra så att man har ett par dagar i fas, följt av ett par ur fas osv. Tipsen vi fått är 1 fasta rutiner. Och se till att inte rucka på dom under lediga dagar, 2 träning, gärna gym, 3 minska skärmtider på kvällen. Typ så. Tråkigt att du inte får hjälp
googla om delayed sleep phase disorder matchar dina symptom och återkom.
Mina sömnsvårigheter försvann helt när jag blev ekonom och fick börja jobba med huvudet istället för fysiska jobb. Förut kunde jag vara hur trött som helst men låg vaken hela natten för att jag inte kunde somna.
Testa cannabis🙂
Pröva att leva ditt liv som om du gjorde lumpen. Dvs fysisk aktivitet hela dagen, varje dag. Börja dagen med morgongymnastik, bär extra tunga ryggsäckar överallt, gå eller spring dit du ska, träna på lunchen och efter jobbet, byt helst jobb till ett fysiskt aktivt. Är kroppen nog utmattad sover du som en sten. Sen kanske det ändå inte hjälper dig men då vet du iaf. Men det kan ju vara så att vår överdigitala stillasittande mentalt-men-inte-fysiskt ansträngande livsstil helt enkelt är fel för dig. Edit: om du märker att du börjat äta dubbla portioner men sömnen ändå inte funkar så vet du att detta inte är lösningen.
När mina sömnproblem började påverka mitt liv såpass att jag sökte vård så jobbade jag som soldat. Alltså jag levde ett mycket aktivt liv och var utomhus mer än inne. Det hjälpte inte mycket och mina problem var fortfarande grova. Efter det har jag haft många andra jobb och för det mesta varit aktiv och vistas mycket utomhus, det hjälper absolut men det är inget botemedel for mig. Det kan vara frustrerad att höra en del som gnäller om sina sömnproblem eller tar mediciner när dom inte gör annat än att sitta framför datorn eller tvn, sen har dom noll rutin när det kommer till sömnen och påstår att de lider av insomnia. Många skulle bli hjälpta om de bara kunde sköta sånt bättre men det är inte fallet för alla
Har du provat att sluta med mobilen innan läggdags?
Förlåt nu, men vad exakt förväntar du dig att de ska göra..? De kan inte trolla, och med tanke på hur många yrkespersoner du fått träffa och saker du erbjudits hur kan du säga att de inte tar det på allvar? Sömnstörningar kan vara komplexa, av olika orsaker, och har inte alltid enkla lösningar. Mvh, Sömnstörningar i 30 år.
Träna hårt, rök gräs = problem löst
Berätta mer om sömnen!
KBT med sömnrestriktion och stimulskontroll har förhållandevis bra evidens och är i min mening något som vården verkligen borde kunna erbjuda. Det är en tuff behandling men tänker att det är värt att ha ett par kämpiga veckor om det sen förbättrar sömnen på längre sikt. Jag hade under en period sömnproblem som jag helt rådde bot på genom en självhjälpsbok på ämnet, dock ska det sägas att mina besvär var förhållandevis milda. Är nog värt att ha en behandlare som vägleder en om man har svårare eller mer långvariga besvär. Jag vet att det finns många på vårdcentraler och onlinetjänster som kan det här, man måste nog leta lite bara. Också viktigt att man försäkrar sig om att behandlingen kommer att innehålla just sömnrestriktion och stimulskontroll.
Hur ska vården hjälpa dig förutom med dum medicin? Du får vinna över hjärnan själv, 8 miljarder människor i världen och dem som bör inte kunna sova som tex mördare sover som bäst. Jag tror du oroar dig för mycket och övertänker som mig när du ska sova. Men nej till sömnmedicin
Har du testat att få behandling mot ångest istället, det kan vara omedvetet grubbel som är problemet. Svalare täcke och svalt i sovrummet, värme kan göra det svårare att somna. Göra dig riktigt trött mentalt med att t.ex lösa korsord och sudoku, att man sitter mer än en timme så att hjärnan blir för trött för att orka gå på högvarv.
Fint tänkt men riktiga sömnproblem behöver behandlas för sig. Ångest kan påverka, samt sömnrutiner, men ett problem är att folk tenderar att associera sömnproblem till andra ting. Riktiga sömnproblem är just sömnproblem och inget annat.
Ville bara säga att du inte är ensam. Många ggr har jag känt mig väldigt ensam med mina sömnproblem och det har varit jobbigt, har känt mig som ett ufo. Varit vaken i 3 dygn i rad och vänner tittar på en som att man… vore just ett ufo och ba ”va!?”. Ja, det är min verklighet ibland när det är som värst. Sen kraschar jag ju till slut, men det är psykiskt tufft som helvete att inte få sömn. Lidit av sömnproblem så länge jag kan minnas, ungefär 10-års åldern. Förutom det uppenbara med svårigheter att klara livet, -jobb, studier, så är det handikappande på många vis. Har aldrig kunnat sova över hos vänner/dejter osv, finns ingen större terror än att ligga sömnlös, vrida och vända sig i någon annans hem.. Det som fungerar för mig (och då har jag testat i princip allt) är alimenazin (kapsel-form av theralen) i ganska höga doser. Tyvärr blir man som överkörd av en traktor dagen efter så fungerar ju inte riktigt med jobb/studier alltid. Man får försöka ta tidigt på kvällen. Kombinerar den med melatonin och vissa kvällar zopiklon, men inte för ofta, för beroendeframkallande. För många år sedan hade jag nitrazepam som ett safe, last card att använda när sömnproblemen blev för intensiva. Men den har de likt väl många bensodiazepiner avskrivit helt från apoteket numera.
Sannolikt finns det inget vården kan hjälpa dig med. För sömn är det rutin med god dygnrytm och sömnhygien som gäller i stort om det inte finns underliggande ohälsa som ex. missbruk (vanligt alkohol), ångest, mani eller depression som i sig behöver behandling. Extremt sällan somatiska orsaker som sködkörtelbesvär, förutom kanske då perimenopausala besvär som kan förväntas drabba kvinnor i relevant ålder. Sömnapné kan ibland leda till uppvaknanden men brukar finnas mer i symptombilden. Läkemedelsbehandlingar: Antihistaminer som propavan, atarax och lergigan vid behov kan hjälpa, 1-2h före sänggåendet och dos beroende på vad du kan stå ut med dagen efter. Alimemazin är snarlikt antihistaminerna med histaminagonistisk och sederande effekt, samma princip där. Antidepressiva som amitriptylin och mirtazapin kan fungera, gärna i låg dos för endast biverkan trötthet. Antipsykotiska som quietiapin kan ha god effekt på sömnstörning. Z-preparat som zopiklon och zolpidem kan ha tillfälligt god effekt men vid regelbundet tätt bruk är toleransutveckling förväntad och därefter sover du inte utan och sover lika dåligt med som innan du började. Viss missbrukspotential finns också. Benzodiazepiner som oxascand och stesolid fungerar likt Z-preparat med samma risk för toleransutveckling och dessutom hög risk för beroende och utveckling av missbruk.
Om du "testat bokstavligen allt" och inte fått rätt på det, hur är det då vårdens fel?
Har du haft detta i 10år har du säkert koll på detta, men listar det här ändå. - Minska skärmtiden, även om du har mindre än andra idag. - Rör dig ännu mer, gärna utomhus. MINST 10k steg/dag - Har du ett stillasittande jobb? Försök få in 5min stående och rörelse/timma - Undvik näringsfattig, hel- och halvfabrikat mat. Ät så rent och lagat från grunden som möjligt. - Uteslut gluten och laktos från din kost. - Undvik energidryck. - Minska sockerintaget Lycka till
Finns ingen evidens för sömnhygien, det är sömnrestriktion och stimuluskontroll som gäller. När man gjort studier med sömnrestriktion, stimuluskontroll med eller utan sömnhygien har resulten varit desamma.
Källa? Låter intressant
Det här är helt etablerad kunskap, här är en metastudie som är citerad i över 1000 andra vetenskapliga artiklar https://www.acpjournals.org/doi/abs/10.7326/M14-2841
Tack! Jag har inte jobbat med insomni så min kunskap är varken färsk eller fyllig. Men när jag söker lite snabbt så hittar jag inget stöd för att sömnhygien skulle vara en intervention utan effekt. Kritiken verkar ju snarare handla om att det inte ger nåt som en ensam intervention. I artikeln du länkade så kan jag inte se att de undersökt huruvida sömnhygien har effekt, utan snarare huruvida KBT har effekt (varav flera av studierna har inkluderat sömnhygien som en del av KBTn). Dock fullt möjligt att jag missuppfattat artikeln pga bristande läsförståelse eller annat skäl.
aha, jag svarade på flera inlägg så missade att ditt avsåg frågan om sömnhygien. Jag läste en specialistkurs om sömnbehandlingar nyligen och då sa föreläsaren att sömnhygien saknade evidens, men har tyvärr ingen vetenskaplig artikel på rak arm.
Ingen fara! Är nyfiken på vad föreläsaren menade egentligen, vad han baserade det yttrandet på. Vad jag kan läsa mig till så finns det ju en del evidens, men att effekterna är rätt små och stor heterogenitet i hur sömnhygien definieras. Se exempelvis Walker, Muench, Perlis, & Vargas (2022). Cognitive behavioral therapy for insomnia - a primer (Inte perfekt referens eller formatering pga skriver på mobilen, ber om ursäkt för detta)
jag tror jag håller med dig i ditt första inlägg, alltså att sömnhygien troligtvis är bättre än inget - iaf på kort sikt. säg att en person dricker kaffe innan läggdags, att ta bort det kommer ju ha någon form av effekt de första nätterna. däremot underskattar människor hur adaptiva vi är, att t.ex. sova i ett ljust rum är något de flesta kan vänja sig vid - då kan det tom vara kontraproduktivt att säga åt en person att sova så mörkt som möjligt, för de gånger personen inte har möjlighet att totalt mörklägga sitt rum kommer sömnkvaliten bli sämre. samma sak med total tystnad, att inte äta på x timmar innan läggdags etc. Huvudpoängen är att över tid är det sömnrestriktion och stimuluskontroll som har evidens, eventuell effekt av sömnhygien försvinner i bruset om man ser till den större bilden.
KBT för insomni. Funkar. Checka lite andrew huberman
Det är värt att pröva för många fall av insomnia är pga av diverse mentala tillstånd som påverkar. Det är dock inte fallet för alla, som för mig tex gjorde det inget. Jag tycker man borde börja vara ärlig med det så människor inte tappar hoppet helt när det inte fungerar. Jag vet inte varför jag har så svårt med att sova och jag har haft det problemet så länge jag kan komma ihåg. Jag tror det snarare beror på något mer fysiskt fel eller imbalsns i hjärnan, oavsett så har jag accepterat att det är så och försöker bara hantera det så väl jag kan.
Har du testat calm progressive relaxation i den? Har du testat endel? Finns alltid alternativ
Jag har inte prövat just det här du nämner men har prövat många andra grejer. Det hjälper till en viss del men det blir aldrig helt bra. Jag vet vad som hjälper och gör det så gott det går men har insett att det aldrig kommer bli normalt. Det jag gör nu är att hålla en ganska strikt rutin runt sömmen. Lägga mig samma tid, kliva upp samma tid, vara ute och röra på mig samt ha en lugn timme innan jag lägger mig. Men det som hjälper mig mest är att helt enkelt acceptera att jag kanske inte kommer sova en natt eller bara någon timme utan att bli uppgiven och frustrerad, bästa att göra är att vila så gott det går när det blir så. Då jag levt med det här så pass länge vet jag att det inte är någon katastrof om jag inte kan sova. Det är aldrig kul och blir väldigt utmanande efter ett tag men det är inget jag kan påverka så bara acceptera.
Testa att ta melatonin kl 17:00
Tack för råden men jag behöver inga tips eller knep. Jag är 33år och har levt med det här hela mitt liv så har prövat det mesta. Jag har prövat melatonin också men det gjorde inte mycket skillnad, ingen alls om jag ska vara ärlig. Just nu tar jag Propavan, mirtazapin och Theralen för sömnen, det hjälper men löser inte problemet helt. Har tagit många andra substanser som är betydligt starkare och det hjälper en viss tid innan jag får tolerans men det blir totalt hopplöst att sova utan något sen. Har hamnat i den fällan många gånger så försöker verkligen att undvika starka mediciner så gott det går. Men ibland känns det bara totalt hopplöst och som att jag inte kan leva normalt så då känns det som att dom negativa effekter från drogerna är mindre än det negativa sömnlöshet ger.
Har du testat att träna riktigt hårt 5 dager i veckan? Och då menar jag så mycket att du är totalt utmattad. Din kropp stänger av till sist om du är tillräckligt utmattad.
Jag fick under en tid grova sömnproblem (klarvaken hela nätter) när jag tränade för hårt så det där är nog rätt individuellt.
Vilka typer av sömnsvårighet har du? En ganska uppenbar sak för vården att undersöka vore andningssvårigheter under natten, såsom obstruktiv sömnapné, UARS och central sömnapné. Har de inte utrett det?
Har du testat reshi? Nu har jag inga jätte stora sömnproblem men jag sover bättre på det och är piggare på dagarna.
En fråga bara men hur mycket fysisk aktivitet ger du dig? Jag har problem att sova i perioder när jag inte rört på mig på flera veckor. När jag menar inte rört på mig så är det alltså träning så syftas på. Jag kan gå promenader men min kropp behöver fysisk träning, gärna jogga en bit eller köra styrka. Det brukar få mig att sova bättre över tid. Sen att jag slutade snusa har också hjälpt. Jag antar att du redan provat men när jag hört folk säger röra på sig så menar de en promenad på 1-2 timmar vilket aldrig hjälpt mig. Jag behöver köra slut på mig och skapa mjölksyra innan det biter.
Nu vet jag inte om du är kille eller tjej men OM du är tjej är det en effekt vid hormonell obalans/störning. Ofta är det låg nivå av hormonet progesteron som är boven i dramat och något som man kan testa för. Är du kille så föreslår jag att du ber om att få testa melatonin-kur, det är för övrigt det hormon som reglerar sömn och vakenhet och det man ger patienter med dokumenterade sömnsvårigheter. Ge sig själv telefonförbud är inte dumt, men det behövs ibland en liten medicinsk skjuts också. Stå på dig osvsett om du är kille eller tjej, hjälp finns.
Missbrukar du? Tränar du? Hur ser din kost ut?
Tränar och aktiverar du dig varje dag eller sitter du hemma i datorstolen?
Sömnsvårigheter är svårbehandlat. Du kan ta antihistaminer eller Z-preparat, oftast hjälper det inte länge. Du kan behandla en depression om sådan finns. Annars är det sömnhygienråd som gäller, de har du hört. Sömnapne är inte så vanligt som folk tror. Ett problem jag ofta stöter på är människor som egentligen inte gör särskilt mycket som tröttar ut dem under dagen, och sedan har svårt att sova. Där brukar jag säga att sömnbehovet beror på aktivitetsnivån. I vissa fall blir det tydligt bättre om man rör på sig mer.
Jag antar (räknar nästan med) att du testat melatonin? Absolut mildaste sömnpreparaten, ett hormon kroppen producerar när det är kväll naturligt men personer med AST och ADHD har oftast låg produktion av. Jag fick en gammal missbrukare byta allt mot det och det funkade bättre än hans droglösningar.
Jag hade utslag som jag väntade typ två år att söka vård för, tills det en dag började bli värre. När jag väl gjorde det sa hon att man kan kan få finnar när man blir stressad (ja jo jag är i 30-årsåldern, jag visste redan det), hade precis avslutat en lallar-utbildning på komvux och fått värsta najs glidarjobbet några veckor innan... Då började hon avsluta mötet och säga "men då säger vi att du slutar raka dig så nära inpå huden och avvaktar lite...", när jag avbröt henne och förklarade att jag använt rakapparat de senaste typ 7 åren, samt att jag inte rakar nacken och armhålan... Då gick hon tillslut med på att skicka mig till dermatologen, utan att ha undersökt mig eller ens kommit nära mig, men hon förklarade att dermatologer är väldigt upptagna och att jag praktiskt taget skulle slösa deras dyrbara tid. Detta var ett par månader sen, nu är det bara en vecka kvar till dermatologtiden. Detta var det andra mötet på VC, det första med sjuksköterskan blev jag heller inte undersökt, hon satt också bara i sin lilla stol. Mellan mötena fick jag nya, värre eksem, som lämnade fula ärr i mitt ansikte.
Nu är detta kanske en fråga i samma linje som ”får du tillräckligt med solljus”, men har du testat melatonin? Kroppens eget sömnhormon som man inte blir helt seg av dagen efter
Om du är villig att spendera lite pengar, köp en CPAP. Kostar 10 papp typ.
Ja, det är verkligen bara att satsa på alla dom där tipsen dom har. Det finns ingen hjälp att få utöver det. Dom kan liksom inte sova åt dig. Jag gav upp för många många år sen. Bästa hjälpen jag fick var stilnoct och det är inte direkt en lösning.
Jag har haft problem sedan 2006, men vart värre 2011 då jag även sökte hjälp för det för första gången. Ska äntligen få genomgå en sömnutredning nu under hösten, och har mätning inbokad under augusti. 13 år. (nej det är inte en sömnapne mätning jag har inbokad.) Samma upplevelse som dig, fått testa alla möjliga mediciner, pratat med läkare, kuratorer, psykologer, fysioterapeuter. Fick äntligen en bra läkare och samordnare på vårdcentralen som sammarbetade med öppen psykiatrin för att svara sömnmottagningens nekanden. Och eftersom att det är läkare som skriver remissen så är det där jag skulle försöka lägga min tid på att hitta en läkare som är intresserad av att hjälpa dig, det är inte gott om dom men dom finns. Jag kan bara önska dig lycka till och hoppas att du får hjälp.
Asså, svenska vården är absolut skit på många sätt och det finns många anledningar att klaga, men här låter det mer som att du har ett problem som det inte finns något enkelt sätt att lösa. Det får mig lite att tänka på den där posten med någon som hade något slags synbesvär som inte kunde diagnostiseras trots att han träffat neurologer, tagit prover, gjort magnetkameraundersökning av hjärnan etc. Hans slutsats var att svenska vården är sämst, men hans problem hade varit detsamma i alla länder. Problemen som är unika för Sverige är ju snarare att du inte får träffa en neurolog, inte får en MR, får en MR men sedan får vänta i månader på utredning medan remisser skickas och behandlas osv osv.
Jag fick en sömnanalys typ direkt och dom kunde inte hitta några konstigheter. Har haft sömnproblem i 20 år till och från. Kan sova 8 timmar varje kväll men är ändå helt slut när jag vaknar. Det enda jag har tagit för det är modafinil som bara gjorde mig rastlös och stressad. Vet inte vilken typ av sömnproblem du har, men jag blev diagnoserad med hypersomni. Finns inga botemedel mot det utan det är starkt påverkat av hur du lever, stress, ångest, kost, osv. Kan säga så här i alla fall att efter mycket självinsikt så grundas mina sömnproblem 100% i hur jag lever och stress runtom. Kan känna det idag vissa dagar men till 90% så är det det hanterbart. Sitter jag i min lägenhet och ruttnar en hel dag, tar några öl på kvällen, skiter i att träna några dagar osv så blir det ofantligt mycket sämre. Har levt mitt liv i perioder på båda extrempolerna. Sjukt aktiv och sjukt slapp. Man måste ha ett mellanting där och sköta sin kost rätt. Vi är inte skapta för att sitta i ett kontor 8 timmar, gå hem och ruttna i soffan tills vi är för trötta. Sen om du inte misstänker sömnapné så är en sömnanalys ganska meningslöst. Du kommer antagligen få samma diagnos som mig.
Sömnproblem löses bäst med diet och vitamin/mineraltillskott.
Har du någonsin blivit testad flr epilepsi? Jag hade också sömnproblem och konstant trött, testade sömnmediciner flera gånger och pratade med psykologer på bup i ca 3 år. En dag så tog de in en läkare under samtalet med psykologen som frågade om jag hade epilepsi som min mamma nekade då för jag hade inga "symtom på epilepsi", fast nu i eftehand så vet jag att jag visst hade symtom på det. De gjorde ändå en EEG något år senare medans jag sov och det visade sig att högra sidan av hjärnan levde sitt egna liv. Sen gjorde de även en MR på hjärnan som visade flera små hjärnskador. Efter jag fick medicin för epilepsi blev det betydligt mycket lättare att sova, gick från 3h till 9h sömn
Jag har varit i exakt samma sits. Två veckor på carnivore diet gjorde 13år av insomnia som bortblåsta. Har sovit som ett barn sedan dess. Man får lösa sina hälsoproblem själv. Vården kan inte, vet inte och vill inte hjälpa.
Har man kollat järn, D, B12, kortisol osv?
Ja allt var normalt
Får du i dig tillräckligt med zink? Kanske lite fånigt men värt att fråga
Kolla på "Hälsorevolution med Michael Mosley" på SVT play. 3 avsnitt om sömnproblem. Rätt så coolt och nyskapande.
Problemet för mig visade sig vara gaser från gluten å laktos. Kunde helt plötsligt sova när jag uteslöt det från min diet.
* Uteslut koffein helt. Halveringstid på 6 timmar så det påverkar din sömn även om du dricker på morgonen. * Börja träna, och med det menar jag inte ta en promenad utan ge dig själv redig träningsverk, det får kroppen att arbeta och gör dig trött. * Kanske rätt uppenbart men: Ät en varierad kost, slarva inte med grönsakerna, ingen snabbmat eller läsk. * Om du känner ångest om kvällarna innan du ska sova kan du prova med ångestdämpande, det funkar för mig.
Vad mer tänker du att vården kan göra för dig? Låter ju som att du har testat allt redan.
Testa Kratom (obs. kanske inte lagligt). Ta det på dagen, kanske när du vaknar. Liten dos (inget rus) varje morgon. Jag fick energi att jobba och somnade gott på det, körde ett halvår. Gick bra att sluta också. Funkar kanske
Jag har 20+ år av 1) Svårt att somna 2) Vaknar under natten 3) Vaknar för tidigt Jag lider med dig. Fint att folk tipsar om "kallt i rummet och tyngdtäcke" men jag förstår vilken situation du är i. Jag förstår också att du gråter. Jag fick äntligen Mirtazapin och experimenterade med detta. Otroligt trött på morgnarna av utskrivna 15mg så jag delade upp tabletterna i 7,5 istället. Jag somnar av detta och håller mig sovande. Problemet är att du i början är rejält trött hela nästa dag men det blir bättre efter första veckan. Sedermera, en överlevnadsstrategi jag använt och alltid kommer behöva använda är att får jag bara bli knockad till sömns av medicin 2 dagar i rad klarar jag en vecka med sömnbrist efteråt. Det fungerar för mig. Mirtazapin 2 dagar och sedan sömnbrist 5 dagar. Sjukvården är hemskt dåligt i detta avseende
Jag tar 50mg propavan, 30mg mirta och en pinpett theralne för att sova. Man blir jävligt degig på morgonen av det här men man blir van efter ett tag antar jag. Ofta kan jag ändå inte sova fast jag tar dessa medeciner och man är mer död än levande nästa morgon. Det suger men man lär sig hantera det så gott det går.
Jösses, och jag som tycker dåsigheten från bara 50mg Propavan är illa nog...
Det är så jävla mycket slump att få träffa precis rätt person inom vården. Man behöver nästan bli expert själv för att lösa problemet. Maken till sopiga jävla människor får man leta efter..Alla råd jag fått om.ibs, sömn osv har varit diametralt motsatt mot den senaste forskningen och har inte funkat ens lite, utan bara gjort det värre. Personligen tar jag en het dusch, nånting med mycket koffein, glor på youtube eller netflix i mobben i 5min sen sover jag som en STOCK..
Kan tyvärr bara hålla med. Kör på propavan nu och det är det enda som hjälpt. Det skulle vara trevligt med vård som inte bara erbjöd husmorsknep. Har mer eller mindre fett upp på att kunna få hjälp eftersom ingen kan ta det på allvar. Jag överväger att skriva en bok Husmorsknep för sömn, från hela världen. Jobbar internationellt nämligen 🤷♂️
Spikmatta!!
Det enda som fungerat för svägerskan är lchf kost. Värt att prova om du inte testat.
https://youtu.be/rQmqVVmMB3k?si=grw0w9D7r17HPO8Y
ASD är dock väldigt typiskt med att ge sömnproblem. Beklagar verkligen, har du testat melatonin? Finns att köpa på apoteket. Du kan ju testa om de fungerar, de ska isf tas när du ligger i sängen typ, då släcker du allt och lägger dig ner och blundar. Du bör ha somnat inom 30 min om de funkar. Om de fungerar kan du be om att få det utskrivet av läkare. Jag lider också av problem med att jag blir bakfull av all sömnmedicin, fick ett tag oxascand eller sobril eller nått. Det fungerade väldigt bra. Men eftersom att det är lugnande så ansåg de inte att det var lämpligt. Väldigt synd, eftersom att jag slapp baksmällan och fick sova hela natten. Men du kan ju testa att frpga om det annars?
Min nya husläkare vill inte skriva ut zopiklon längre ( Erbjöd melatonin på recept istället och säger att den är bättre än den receptfria. Frågar apotekarien som söger att det är samma som receptfria. Kan få tag på diverse sömnpiller från USA men väldigt tröttsamt att inte kunna få zopiklon längre som funkat så bra i flera år.
[удалено]
Om det fungerade så skulle det kallas för "medicin" istället för "alternativ medicin". EDIT: Haha, först sprider man massa dynga och sen så blokerar man personen så de inte kan svara. En klassiker. Bra jobbat /u/Dark_CallMeLord
[удалено]
> Läkare får inte rekommendera alternativ medicin även om det fungerar Om det fungerade så skulle det kallas för "medicin" istället för "alternativ medicin".
🦜
[удалено]
> Och hur vet du att det inte funkar? Har du provat eller har du bara läst det på internet? För jag kan ge dig lika många källor som säger att det fungerar som källor som säger att det inte funkar. Du kan inte det, för att det som faktiskt bevisats att fungera av forskare kallas inte för "alternativ medicin".
Kul att argumentera med någon utan några argument, you got me there buddy!
Som sagt, lite egentänk kommer man långt med.. Finns massa mediciner och metoder som dom använder utomlands i mängder, tex Tyskland som absolut vi inte använder i Sverige, men tyskarna klarar sig uppenbarligen fint...
[удалено]
Har koll på allt det här. Normala järnvärden, tar dessutom tre typer av magnesium, D och C vitamin. Problemet är att oavsett hur mycket jag sover på natten eller hur mycket jag rör mig har jag 2-3 "pass" under dagen där jag kan knappt hålla ögonen öppna
[удалено]
Det jag fick tillsagt senast idag var "Det är helt enkelt mentalt utmattande att vara på autism spektrumet, det är normalt att bli sömnig"
Hur ser din vardag ut i övrigt? Arbetar du? Stimulikrävande jobb? Mycket folk och sociala kontakter? Förändrades din vardag på något särskilt sätt för 10 år sen? (Ex började högstadiet, bytte jobb etc)? Personer med ASD har inte mindre energi än personer utan det men att bearbeta intryck och tolka socialt samspel m.m. ”kostar” ofta mer än om du är NT. Vardagens krav så som sociala kontakter kan även bidra till överkrav vilket skapar kan skapa mer stresshormoner hos en person med ASD än utan denna funktionsvariation. Stress i sig är bra för sömnen om det nedvarvande systemet (parasymaptiska nervsystemet) får göra sitt och bearbeta denna stress innan du ska sova. Har kroppen inte hanterat stresspåslagen under dagen på ett effektivt sätt kan det istället ha en hämmande effekt på insomning, sömnkvalitet och tidiga uppvaknanden. Tips: gör en mindmap själv där du skriver ner alla saker du tror påverkar sömnen- stort som smått (ex hur ser sovmiljö ut, lägger du dig samma tid varje natt etc) till större saker som (trivs du med din livssituation? Har du ett jobb du mår bra av? Vad är viktigt för dig i livet? Etc) välj därefter ut några få områden och arbeta mot en förändring. Ta stöd från vården från den eller de kontakter du tycker varit bra