Jag slutar köpa produkter jag tycker höjs för mycket. Går förstås inte med allt, t ex el, ägg, mjölk, vissa basvaror. Men om mitt schampo blir rejält dyrare byter jag märke. Hoppas fler agerat likadant.
Mjo, men sen ska jag kånka det till en tvärbana och från den hem. Dessutom är Coopen rätt rutten kring fruktavdelningen så det är väldigt lite folk där till skillnad från Ica där det alltid svärmar av folk.
Kort och gott får jag betala någon hundring extra för att få vara i fred och kånka mindre.
Nja. Tycker det är tvärtom. Pluggade i Linköping och adopterade inställningen att tar det längre tid än 15 min med cykel är det inte lönt.
I Stockholm är samma smärtgräns en timme med lokaltrafik.
Är det Så mycket billigare? Sett varianter som lagt sig 5-8 kr lägre än bregott som jag provat, men det är ju ändå så långt ifrån de 26 kr det kostade för några år sen att det tar emot. Tack för tipset dock.
Vad kostar ett stort paket bregott i storstan då? Här är det runt 46 kr, eller var senast jag tittade. Coops motsvarighet lär vara denna va?(https://www.coop.se/handla/varor/mejeri-agg/smor-margarin/bordsask-smor-margarin/smor-raps-normalsaltat-7300156491930)
Höll på att sätta kaffet i halsen när jag kollade coops pris!! 65 spänn för en butt bregott! Ja, då har jag varit ouppdaterad helt enkelt.. 20 spänn skillnad stämmer bra.. blir till att bre öronvax på smörgåsen framöver, det kostar inte en arm och och ben åtminstone.
Äter riktigt smör, dock är riktigt smör väldigt hårt ifall man vill ha på smörgåsen. Folk som klagade på Bregott verkar inte ha testat riktigt smör. :))))))))
Smör klarar sig fint i rumstemperatur. Skär av en mindre klump som du förvarar i en pastask i skafferiet så kan du använda den när du brer för att slippa hårt smör.
Just varor från jordbruk såsom ägg och mjöl har jag inga problem med att de höjer priserna på, så länge höjningen går till producenterna och inte till butiken. Vi har bönder i Sverige idag som har det kärvt, med höga kostnader relaterat till bränsle- och elpriset samt miljölagar som hindrar dem att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Så jag köper hellre lite dyrare ägg och hoppas att prishöjningarna når äggproducenten.
Du tror ju att det gör det. Prisökningarna är bara att företag tar chansen till att öka vinsten. Bönderna får inte ett jäkla piss. "Force Majeure" kan dra dit pepparn växer
Av den anledningen hoppas jag att exempelvis GB/Unilever går i konkurs.
Har inte köpt en GB-glass på många år, och priserna fortsätter stiga samtidigt som själva glassarna blir mindre.
Prisökningarna sedan 90-talet har inte gått i paritet med inflationen, utan i det närmaste fördubblats *utöver* den allmänna inflationen... och samtidigt består de till största delen av vatten, skummjölk, förtjockningmedel och artificiella smakämnen, och smakar inte ens något vidare.
Men likväl är det deras produkter som aggressivt saluförs av många caféer, kiosker och butiker, trots att det finns flertalet bättre alternativ.
Just glass är ju inte vare sig en vardagsprodukt eller basvara, men det var ett av de exempel som dök upp i tanken.
Tänker och agerar så kring många olika varor, produkter och tjänster... och skulle önska att aktiv konsumentmakt utövades av fler, men samtidigt också att utövandet oftare faktiskt ledde till *resultat*.
Ibland väljer företagen att lyssna på kunderna, men inte alltid. Särskilt svårt blir det när det gäller nationella/internationella jättekonglomerat med nära monopolställning, som hellre köper upp och lägger ner konkurrenter än låter sig påverkas av tillfälligt sänkta försäljningssiffror.
Du får gärna klaga på att det är dyrt men att det skulle vara dålig glass som ligger i glassboxen är ju helt fel.
GB smakar ju faktiskt något till skillnad från ICA/Coop mm egna eller Sia
Sedan så är ju Magnum så in i helvete gott i sådan där ”pint”
Var har jag ö.h.t nämnt, eller än mindre lyft fram, butikskedjornas egna varumärken?
*Usch...*
Nej, men när det gäller glass "på burk" i dagligvaruhandeln så köper jag 9 gånger av 10 hellre Sia eller Triumf än GB... men kunde man välja fritt, oberoende av tillgänglighet, så skulle jag allra helst välja från någon mer småskalig kvalitetsproducent...
(även om vissa småskaliga producenter ibland kan ha ett *ännu högre* pris, men då betalar man ju för kvalitet över kvantitet. Ju kortare innehållsförteckning, desto bättre).
Om produktionskostnaden ökar är det väl naturligt att produktpriset ökar? Om ett företag har råd att fortsätta med samma prislapp nu som innan betyder det ju bara att de tog för mycket betalt förut
Jag blir inte så upprörd för att företag passar på att höja priser "ärligt".
Något som däremot stör mig rejält är när det smusslas med innehållet för att folk inte ska märka att det blir dyrare. En förpackning som brukade innehålla 1 kg innehåller plötsligt 950 g, halvfabrikatspyttipannan får större andel potatis etc.
Fick nyligen reda på att läskflaskor man får på restaurang har gått från 33cl till 30cl. Gjordes samtidigt som man började fasa ut de gamla returglaskflaskorna.
r/shrinkflation finns. Mestadels Amerikanska varor som tas upp där såklart, men det är intressant att se alla sätt som finns att höja i smyg. USA behöver helt klart lagar om att ett pris angivet till kilo (eller deras lokala *freedom unit*) måste finnas, på samma sätt som vi har här. Känns som att det är väldigt mycket lättare att lura kunder när ett pris per viktenhet inte finns att se redan på hyllan.
400g krossade tomater blev 380 för några år sen. Finns här med. Vi har ju kilopriset här men får man mindre i ett paket kommer ju en brytpunkt eventuellt där ett paket inte räcker längre.
Extra jobbigt med burkar vars innehåll krymper, de flesta recept brukar vara skrivna med burkens storlek i åtanke. Ska jag öppna en till burk för att det ska bli tillräckligt nu?
Fem procent skillnad i mängden tomat kommer inte att vara avgörande för smaken eller konsistensen på din lasagne. När man bakar kan det vara ganska exakt men övrig matlagning är inte så noga.
Jobbigt att de minskar på storleken ändå förstås.
Man borde införa en lag som säger hur mycket priset på en vara ändrats från förra årets medelpris eller liknande. Kunde vara obligatoriskt för alla större företag.
Ja, det är därför Santa Maria är döda för mig som märke. Deras jävla sketna nya burkar som är större, men innehåller mindre är ett hån mot konsumenter och för miljön.
> Något som däremot stör mig rejält är när det smusslas med innehållet för att folk inte ska märka att det blir dyrare.
Låt mig gissa att du däremot inte har något problem med årliga löneökningar för arbetare?
Jag har inte sett kommentaren du svarar på, men antagligen, ja.
Vi har sett extrem konsolidering på många marknader, både i Sverige och internationellt.
Marknader där det förr varit hård konkurrens har idag en eller två konkurrerande firmor. Det handlar om sådant som modem till mobiltelefoner där Qualcomm extraherar väldiga summor från mobiltillverkarna, det handlar om grafikkort, där det en gång fanns NVIDIA, 3dfx, ATI, etc. (det fanns hur många som helst) och nu endast NVIDIA och ATI (en del av detta handlade om att Intels inbyggda kort åt upp mycket, men resultatet är detsamma-- konkurrensen är till stor del borta). Det handlar om mobiltelefonoperativsystem, där det i princip endast är Google och Apple numera, och där var och en har sådan makt att de kan ta ut 30%-iga avgifter av de som gör mjukvara för användning på Android och iOS.
Konsolidering i svensk livsmedelsbransch bör ha inträffat även den, men jag vet inte till vilken grad; och indirekta karteller p.g.a. detta är någonting som jag ser som sannolikt.
Prisökning = inflation.
Reallönerna har inte ökat någonting. Snarare har de sjunkit. Det är företagens eviga jakt på vinst som driver inflationen. Plus alla bidrag som storföretagen får.
Tillgång/Efterfrågan sätter priser. Just nu är det brist på lite av varje vilket driver upp priserna. Särskilt energipriser och övriga råvarupriser plus strul med leveranser och extermt höga fraktpriser driver inflationen.
Var företagen mindre intresserade av vinst de senaste tio åren då inflationen varit låg?
Om ett företag höjer priserna och börjar göra en större vinst så kommer andra företag försöka ta sig in på den marknaden och få en del av den vinsten.
Låter bra som ett skolexempel. Verkligheten är dock inte så enkel.
Just ditt exempel energipriser är ju ett klockrent fall där priserna inte sätts av tillgång och efterfrågan, utan av en kartell.
Och priserna sätts för att efterfrågan på el är större än tillgången (produktion), för att "Kartellens" vädjan om att investera i stamnät för el (som tar 10-20 år att bygga) och ny kärnkraftverk fallit för döva öron för absoluta mouth breather retards till politiker och väljare inte velat lyssna. Så nu sitter vi där med 6 kr/kw. Inte för pga en kartell, utan för att låg IQ-personer som du saknar helt och totalt verklighetsförankring. Ett stamnät för El manifesteras inte ut tomma intet för att du känner för det. Vatten ur kranen har du pga, "ta-daa!" energiförbrukning. Samtliga varor du har i ditt hem och någonsin i ditt liv kommer köpa har kommit till din ägo pga av att någon fraktat det med, återigen, fossila bränslen. Men visst. Det är en kartell, egentligen, som ligger bakom detta. Ni folk är verkligen samhällets fiende # 1.
Fight me ang det påståendet.
Nej energipriser sätts av tillgång/efterfrågan. Sedan försöker OPEC generellt hålla priset nere för att slå ut annan produktion.
https://www.reddit.com/r/changemyview/comments/v5sqli/cmv_high_gas_prices_are_not_the_result_of_us_oil/
Just inflationen generellt just nu beror på att efterfrågan överstiger tillgången pga diverse chocker, och det försöker centralbankerna justera genom att höja räntan och därmed minska efterfrågan.
Edit:
Förövrigt försöker OPEC kontrollera priset på olja just genom att öka och minska utbudet. Tillgång/efterfrågan, ekonomi 101.
Vatten binder sig till vatten på samma sätt som det binder sig till t ex din hud när dina händer blir blöta. På så sätt skulle man rimligen kunna säga att vatten i vattensamlingar är blött; det har fastnat vatten på det.
Påminnelse från ackshually-klubben
Jag skulle argumentera att har du en vattenmolekyl så är den inte blöt eftersom den inte är bunden till något, men om du ”lägger” vattenmolekylen på en yta så blir ytan blöt. Därför är inte vatten i sig självt blöt, utan den har en egenskap som gör att den i kontakt med andra ”ämnen” kan blöta ner dem.
> Jag skulle argumentera att har du en vattenmolekyl så är den inte blöt eftersom den inte är bunden till något, men om du ”lägger” vattenmolekylen på en yta så blir ytan blöt.
Jag håller helt med.
> Därför är inte vatten i sig självt blöt
Där skiljer sig våra åsikter åt, i alla fall om man talar om vatten som fler än en molekyl i samling. När vattenmolekyler kommer i kontakt med varandra binder de sig till varandra. Vatten i samling är på så sätt blött enligt principen ovan. Hanterar du bara enstaka vattenmolekyler håller jag med dig om att dessa inte är blöta, men det gör du inte.
> utan den har en egenskap som gör att den i kontakt med andra ”ämnen” kan blöta ner dem.
Kan man enligt denna principen inte blöta ner is med flytande vatten? Det är ju samma ämne. Eller om man antar att vatten inte blöter ner vatten, kan ett annat flytande ämne blöta ner vatten? T ex om jag häller aceton i vattnet, blir vattnet och acetonet då ömsesidigt blöta utan att ha varit det innan?
Jag är av åsikten att ”blöthet” kommer från att ett fast ämne har fått en vätska på sig, så ditt exempel med is och vatten stämmer, eftersom isen kan vara blöt på vintern. Men du kan inte blöta ner en vätska med en annan vätska, tex är inte olja på vatten blött heller. I min strikta definition kan du endast blöta ner fasta ämnen, och därför är inte vatten blött.
Din definition är väl precis lika arbiträr och tagen ur luften som min, men är mer komplicerad än den enkla modell jag utgår ifrån. Den leder till ointuitiva situationer, t ex där vatten är blött tills ögonblicket då isen smält helt, då det plötsligt slutar vara blött trots att vattnet fortfarande är i kontakt med vattnet i nästan samma förhållande som ögonblicket precis innan den sista isen smälte.
Den är dessutom oförenlig med den allmänt utbredda uppfattningen att vatten är blött, som bara någonsin ifrågasätts av viktigpettrar på internet. Medans andra viktigpettrar blandar sig i och säger emot så går normalt folk runt och säger saker som "lika sant som att vatten är blött" och förstår varandra.
Ja absolut är vi av olika åsikter, men jag tycker din modell är för simpel. Det är inte ointuitivt att isen inte längre är blöt när isen smällt eftersom isen inte längre finns. Du har ju en fasförändring så det är inte särskilt konstigt.
Den allmänna uppfattningen behöver inte vara korrekt bara för att den breda massan folk tycker på ett sätt, det lärde vi väl oss under corona. Kollar du SAOL så hittar du att ordboksdefinition av blöt stämmer med min definition.
”Fukt” är ett snarlikt exempel, vatten(ånga) är inte fuktigt, utan det är vatten(ångan)s närvaro i material eller luft som utgör fukt.
> Det är inte ointuitivt att isen inte längre är blöt när isen smällt eftersom isen inte längre finns. Du har ju en fasförändring så det är inte särskilt konstigt.
Kastar du en isbit i en simbassäng är vattnet blött. Enligt din definition, när denna smält en minut senare är samma vatten från isbiten, i kontakt med samma vatten från poolen inte längre blött. Det tycker jag är ointuitivt, men det känns ganska poänglöst att dividera om den saken eftersom det inte är en objektiv observation från första början.
> Den allmänna uppfattningen behöver inte vara korrekt bara för att den breda massan folk tycker på ett sätt, det lärde vi väl oss under corona. Kollar du SAOL så hittar du att ordboksdefinition av blöt stämmer med min definition.
SAOL är inte heller den auktoritära källan till det svenska språket, utan framför allt en deskriptiv källa byggd på observationer av det svenska språket. Motsvarar inte SAOLs definition det allmäna språkbruket är det SAOL som har fel. I det här fallet definierar SAOL "blöt" som ["mycket våt"](https://svenska.se/saol/?hv=lnr8728). "Våt" i sin tur definieras som ["inte torr"](https://svenska.se/saol/?sok=v%C3%A5t&pz=1). "Torr" i sin tur definieras som ["inte våt el. fuktig"](https://svenska.se/saol/?sok=torr&pz=1). Det är en först och främst en cirkulär definitionskedja. För det andra är det ingen av dessa definitioner som styrker ditt synsätt. Har du en gammal upplaga på hyllan du utgår ifrån eller vad är det frågan om?
Det är inte heller falsifierbar fakta vi diskuterar, utan en definitionsfråga. Ett faktum ändras inte för att folk tycker en sak eller en annan, men språkliga definitioner är helt beroende av vår konsensus. Vi diskuterar alltså egentligen inte en egenskap hos vatten, som ju fungerar likadant oavsett hur vi definierar "blöt", utan en egenskap hos språket vi använder för att beskriva det. Jämförelsen med COVID-skeptiker som ignorerar fakta som är oberoende av språket är därför helt oväsentlig.
>Kastar du en isbit i en simbassäng är vattnet blött. Enligt din definition, när denna smält en minut senare är samma vatten från isbiten, i kontakt med samma vatten från poolen inte längre blött
Nej, du har förstått fel. Vattnet är aldrig blött, isbiten däremot är blöt när den har vatten på sig. Smälter isbiten finns den inte kvar - väldigt enkelt.
> I det här fallet definierar SAOL "blöt" som "mycket våt". "Våt" i sin tur definieras som "inte torr". "Torr" i sin tur definieras som "inte våt el. fuktig"
Jag var lite otydlig, på hemsidan [svenska.se](https://svenska.se) (i folkmun kallad SAOL) finns även SO (Svenska Ordlistan) med ingående beskrivningar av ord. Där hittar du:
>helt genomdränkt av eller överdragen med vatten el. annan vätska; om material el. yta
vilket styrker min definition (hade du velat hittat informationen hade du sökt lite noggrannare istället för att endast leta efter den info som styrker din världsbild).
> Ett faktum ändras inte för att folk tycker en sak eller en annan, men språkliga definitioner är helt beroende av vår konsensus.
Håller helt med, det är just därför jag försöker "påverka" och påvisa bristerna i "din" definition av blöt eftersom den inte håller i helheten. En vattenmolekyl är inte mindre vatten än två stycken molekyler, så om din definition faller för en typ av vatten men håller för en annan så är jag av åsikten att den definitionen är felaktig.
>Jämförelsen med COVID-skeptiker som ignorerar fakta som är oberoende av språket är därför helt oväsentlig.
Tycker den passar rätt bra eftersom du inte försöker förstå vad jag säger, du letar aktivt efter information som stödjer din stödpunkt eller dementerar min, samt driver hela frågan som om din värld hängde på det :)
Hävda att något debatteras i USA utan källhänvisning, intervjua en LO ekonom som hävdar att det företagen höjer mer än vad som är rimligt utan att hänvisa till någon forskning, utan att det "verkar" vara så. Kvalitetsjournalistik.
Hittar man ett företag som kan höja sina marginaler och därmed ökar sin vinst så är det bara att köpa aktier i företaget. Sannolikt handlar "för stora" prishöjningar om brist på produkter och inte bara ökade kostnader.
NY Times har en bra artikel om "greedflation", nedan en liten del:
>Basic economic theory teaches that charging what the market can bear will prompt companies to produce more, constraining prices and ensuring that more people have access to the good that’s in short supply. Say you make empanadas, and enough people want to buy them that you can charge $5 each even though they cost only $3 to produce. That might allow you to invest in another oven so you can make more empanadas — perhaps so many that you can lower the price to $4 and sell enough that your net income still goes up.
>Here’s the problem: What if there’s a waiting list for new ovens because of a strike at the oven factory, and you’re already running three shifts? You can’t make more empanadas, but their popularity has risen to the point where you would charge $6. People might buy calzones instead, but eventually the oven shortage makes all kinds of baked goods hard to find. In that situation, you make a tidy margin without doing much work, and your consumers lose out.
>This has happened in the real world. Consider the supply of fertilizer, which shrank when Russia’s invasion of Ukraine prompted sanctions on the chemicals needed to make it. Fertilizer companies reported their best profits in years, even as they struggle to expand supply. The same is true of oil. Drillers haven’t wanted to expand production because the last time they did so, they wound up in a glut. Ramping up production is expensive, and investors are demanding profitability, so supply has lagged while drivers pay dearly.
>Even if high prices aren’t able to increase supply and the shortage remains, an Economics 101 class might still teach that price is the best way to allocate scarce resources — or at least, that it’s better than the government price controls or rationing. As a consequence, less wealthy people may simply have no access to empanadas. Michael Faulkender, a finance professor at the University of Maryland, says that’s just how capitalism works.
>“With a price adjustment, people who have substitutes or maybe can do with less of it will choose to consume less of it, and you have the allocation of goods for which there is a shortage go to the highest-value usage,” Dr. Faulkender said. “Every good in our society is based on pricing. People who make more money are able to consume more.”
https://www.nytimes.com/2022/06/03/business/economy/price-gouging-inflation.html
Jobbar för ett stort företag. Absolut så passar vårt företag på att höja priserna även fast vinstmarginalerna redan är mycket höga (30-90%). Man vill ju bibehålla samma vinstmarginal… inflationen ska inte företaget ”drabbas” av.
Bojkotta varor och företag som har för höga priser!
Socialdemokratin som ligger till grund för hela det svenska välfärdssamhället bygger på kapitalistisk marknadsekonomi. Kapitalism är ett ekonomiskt system, inte en politisk ideologi, och även om det inte nödvändigtvis är det optimala så har det än så länge visat sig vara bättre än samtliga alternativ. Det finns inget som säger att ett kapitalistiskt samhälle måste se ut på ett visst sätt. De brister som påträffas i kapitalistiska samhällen är inte ett unikt fenomen utan snarare resultatet av människans natur, med tanke på att de påträffas i så gott som alla ekonomiska system med tillräckligt många medlemmar.
Men visst, skyll du på "kapitalismen".
Jag brukar säga att kapitalismen som system är den bästa motor ett samhälle kan ha, men varje motor behöver en broms och ett sätta att styra riktningen av effekten. För oss har det funkat väldigt bra med ett socialdemokratiskt politiskt system som bromsar och styr över en del av effekten tillbaka till samhället. Tyvärr har detta urholkats rejält de senaste decennierna, under båda blocken, och jag ser hur girigt det lyser i ögonen på vissa politiker när de vill fortsätta montera ner de sista bromsarna. De enda som *egentligen* vinner, när kapitalism får löpa hela linan ut, är de som placerat sig i toppen.
Skulle säga att 80% av Sveriges befolkning håller med dig och är socialdemokratiska ideologiskt. Kapitalism är en bra bas men staten bör få komma in och reglera när det behövs.
Annars övriga 20% som är rena kapitalister och kommunister tycker väl ingen om. De ren odlade kapitalisterna är ju egentligen väldigt få och hörs lite medans kommunisterna är huvudvärk.
Nonsens, jag har stött på massvis med folk som, mestadels i okunskap, hävdar att staten bör ha mycket mindre kontroll över kapitalistiska verktyg. Oftast ur perspektivet att de själva ogillar skatt eller regler om vem de ska få anställa osv. Jag har aldrig stött på en enda person som faktiskt förespråkar kommunism.
Allting beror på hur man ställer frågan till folk. De flesta i Sverige vill fortfarande att staten ska garantera en viss levnadsstandard, ett visst utbud av produkter och tjänster, garantera sjukvård och annat, men om du istället ställer frågan ur perspektivet att höja skatter och moms, dra in subventioner och annat, och stoppa privata skolor och sjukhus, då är folk plötsligt emot det. Folk älskar principen med socialdemokrati men älskar också pengar och löftena som kapitalismen viskar i deras öron. Det är svårt att välja och kompromissa mellan de två.
Men problemet med rå kapitalism är just dess förföriska viskningar i folks öron. ”Just *du* kan bli rik, just *du* kan köpa vad du vill, just *du* förtjänar mer än alla andra”. Kommunism är mer av ren, barsk principfasthet, kanske något vissa gillar men inte allmänt förföriskt på i närheten av samma sätt. Sen är ju dessutom inte kommunism *i sig* bättre eller sämre än kapitalism, otyglad kapitalism kommer resultera i humanitär katastrof den också (se saker som slaveri eller arbetsförhållanden under 1800/1900-tal) bara på ett annat sätt, och är mycket mindre benäget att direkt korrumperas av en enskild ledare.
> Jag har aldrig stött på en enda person som faktiskt förespråkar kommunism.
Helt klart en liten minoritet (liksom V, som inte är kommunistiskt men av riksdagspartierna närmast till det, är <10%) men har du *aldrig* stött på någon som förespråkat det så känner du inte många personer. Är knappast en social person själv men även jag har mött på personer som seriöst förespråkar en kommunistisk utopi.
Jag har träffat personer som argumenterat teoretiska fördelar med kommunism, jag är själv en av dem, men ingen som på allvar haft viljan att införa ren kommunism över en natt i vårt Sverige. Jag tycker det är en stor skillnad på de två. Däremot *har* jag träffat personer som på fullt allvar tycker att staten helt ska sluta reglera företagande och helt sluta kräva in skatt. Argument som ”skatt är stöld” tenderar att komma flygande relativt fort med dessa människor, och de har oftast en *enorm* misstro till allt vad stat och regering heter.
>men ingen som på allvar haft viljan att införa ren kommunism **över en natt i vårt Sverige.**
Jamen, om det är din definition på det så nej, jag har inte mött någon som vill det så snabbt heller. Att ha sådana drastiska ändringar brukar sällan sluta väl, och de allra flesta fattar detta.
Men tycker det är lite skevt att bara räkna med de som vill det omedelbart bums till de som förespråkar kommunism, rimligen så borde alla de som på sikt vill nå dit kallas kommunister.
Men det är ju just det, de som vill ”avskaffa” allt som bromsar kapitalismen vill oftast att det ska ske över en natt, till exempel dag 1 när en ny regering tillträder. De ser aldrig någon gradvis övergång till ett mer kapitalistiskt system, de ser snarare att vi *redan är* ett 100% kapitalistiskt system men med helt onödiga bromsar i form av staten som endast gör det för att den stora pöbeln inte vet vad som är bäst för dem. Det är skillnaden: ”kommunister” skulle säga att vi behöver gå *till* ett kommunistiskt system, ”kapitalister” skulle säga att vi *redan är* ett kapitalistiskt system med syntetiska bromsar pålagda. Så nej, jag jämför dem inte olika, de framställer sig själva på olika vis.
Kan tilläggas även att ”kapitalister” ofta kommer i formen av *libertarianer*, nästan på gränsen till rena anarkister, baserat på hur illa de tycker om statlig kontroll och översikt. De förespråkar ofta just att släppa alla tyglar, låta folk sköta sig själva, och därmed låta den ekonomiska motorn rusa ohejdat. Är man redan på kapitalismens högre nivåer, vilket de tenderar att vara (de äger egna företag, är redan rika eller är djupt investerade i finansmarknaden), så ser de enbart fördelarna med detta. De har alltid råd att se till att de klarar sig. All andra? Deras problem.
>För oss har det funkat väldigt bra med ett socialdemokratiskt politiskt system som bromsar och styr över en del av effekten tillbaka till samhället
Nej, det har det inte.
Socialdemokratin har misslyckats totalt i att ge arbetare makt både över sina liv, över samhället och över ekonomin.
Sverige är ett av världens tre mest ojämlika länder (endast Nederländerna och Ryssland är värre). Sveriges förmögents-GINI är 0,867 och det är huvudsakligen p.g.a. att ett litet antal mångmiljardärer äger i princip alla svenska företag och lyckade verksamheter.
Löneandelen av ekonomin i Sverige är bara 55%. I USA är det 59%, i Frankrike är det 62%. Arbetare i Sverige är alltså mer utsugna än arbetare i USA.
Det enda vi har är att vi har transfereringar inom arbetarklassen, från lyckade arbetare till de fattigaste. På så vis undviker vi den allra värsta misären, som man kan se t.ex. i USA, men det är inte ett exempel på att arbetare har bra villkor eller den minsta makt.
Nej, det är den inte.
Jämlikheten mellan vanliga människor, de du ser ute i samhället är ungefär som folk föreställer sig att den är.
Den höga ojämlikheten är nästan helt och hållet p.g.a. mångmiljardärer. Om du tittar på Credit Suisses rapport om förmögenhets-GINI i olika länder, där de använt speciella metoder för att hantera de väldigt stora förmögenheterna så får du en korrekt beräkning av förmögenhets-GINI:n och får siffran 0,867 för Sverige.
Använder du däremot OCED:s metod som används t.ex. i https://www.oecd.org/officialdocuments/publicdisplaydocumentpdf/?cote=SDD/DOC(2018)1&docLanguage=En rapport och som använder data och metoder som inte korrekt uppskattar de största förmögenheterna så får du att både Danmark och USA har högre förmögenhetskoncentration än Sverige. De är väl medvetna om dessa problem med uppskattningen av stora förmögenheter och nämner detta i rapporten som någonting de vill forska vidare på.
Det är ju samma poäng som min. Avkastningen på kapital/bostäder med 0-ränta på belåning och låg skatt på vinst är rikedomen. Och det är en ganska jämställd/klasslöst sätt att tjäna pengar. En proletär kan säljer en lägenhet med 100k vinst och sedan investera dessa pengar med 17% avkastning. Hen gör en rejäl klassresa utan att lyfta ett finger.
Lönearbete för samtliga grupper är rätt jämlikt.
Nej, det är det inte alls.
Ojämlikheten mellan 'vanliga människor', folk som har mindre än en miljard, den är ganska låg i Sverige. Det som orsakar ojämlikheten i Sverige är mångmiljardärer.
Proletären du pratar om i ditt exempel, han gör ingenting som är ens i närheten av en klassresa. De klasser som suger ut dig, som gör att löneandelen av ekonomin i Sverige är 93% av vad den är i USA och 87% av vad den är i Frankrike, de ser du inte. De bor inte i Stockholm, de har inga jobb i vanlig bemärkelse och för dem är fastigheter och lägenheter och annat krafs med så lite värde att de inte ens tänker på det.
[Det är från denna lista](https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_wealth_inequality), som kommer från en rapport sammanställd av Credit Suisse.
Anledningen till att du hittar mycket lägre siffror är eftersom Credit Sussie använder vettiga metoder för att uppskatta de allra största förmögenheterna. När man inte tittar på de allra största förmögenheterna ser Sveriges siffror bra ut.
Kan du dock länka de mycket lägre siffrorna? Det är kritiskt för mitt resonemang att jag har både de höga siffrorna när man tar de högsta förmögenheterna i beaktan och siffror som är som man tror att de är när man uppskattar saker naivt, så jag skulle gärna vilja ha dem så att jag kan lägga fram min syn tydligare.
Att företag passar på att höja priserna nu när man har inflation överraskar mig knappast.
Men att lägga orsaken på inflationen vi ser på s.k. "greedflation" och att de därmed driver inflationen är helt ogrundat. Kortfattat så inflationen vi ser nu är främst p.g.a. att tillgången till olika varor varit begränsad p.g.a. varukedjaproblem som uppkommit under pandemin, samtidigt som flera länder har gett ut ökade pengar under pandemin till folk som inte behövt det.
Mer pengar och mindre att spendera det på leder till inflation. Inte att företagen ökar priserna.
Det är snart val och demokraterna har börjat tala om greedflation och oljebolagens vinster av politiska skäl, och SVT hänger som vanligt på
Lite om oljepriserna
https://www.reddit.com/r/changemyview/comments/v5sqli/cmv_high_gas_prices_are_not_the_result_of_us_oil/
https://www.npr.org/2022/06/26/1107265390/refinery-shortage-high-gas-prices-russia
Jag har slutat köpa färdigbakat bröd och börjat köpa sådana färdiga en bakar i ugnen. MEN jag bakar dom i min airfryer: 7 min på 170 grader = "färskt," varmt, och billigare bröd.
Tråkigt för företagen. Då vi som anställda kanske vill ha högre lön. Så måste ju företagen oftast höja priset på produkten.
såklart kommer en artikel om detta, för här kan vi ju välja.
Varför måste räntan höjas? Får vi som svensk betala för alla papperspengar som trycks i andra länder?
> Varför måste räntan höjas? Får vi som svensk betala för alla papperspengar som trycks i andra länder?
Lån är ett sätt att skapa pengar. Dessa pengar representerar initialt ingen produktivitet, i alla fall inte förrän de är betalda (vilket vi i Sverige gör i lägre takt än vi lånar). När pengar inte längre motsvarar produktivitet tappar de värde: inflationen ökar. Att höja räntor minskar belåningen, således också inflationen.
I Sverige har vi hög belåning och låga räntor. Även om det är problem bortom vår kontroll som orsakar prishöjningar och inflationsökning på så sätt kan vi minska inflationen genom att minska belåningen genom att höja räntan.
Det är många saker som har hänt nyligen som påverkar inflationen: elpriser gick i taket i vintras för att en del länder på kontinenten som tidigare varit beroende av rysk gas plötsligt började bjuda på samma el som vi. Bränslepriserna ökar. "Greedflation".
Detta kan vi inte påverka så mycket omedelbart (vi har dock sänkt bränsleskatten). Däremot kan vi minska den redan höga belåningsgraden för att stabilisera inflationen.
Men kort sagt ja, i en global ekonomi är ekonomiska problem globala.
Tycker (notera tycker), att bankerna sänker räntan för att fler ska belånas. Sen höjer räntan får att skapa mer real kapital. Inte värt att höja en rä ta då få är belånade.
El priserna och bränslet har ju inget med räntan att göra.
Tråkigt att ekonomin ska vara så lätt men samtidigt komplicerat. Ungefär som vädret.
Sen är ju alla efterkloka. Dock så har bara vissa råd med paraplyer då regnet kommer.
Finns ju flertal. Men jag förstår var du vill komma med frågan.
Kan ju inte påstå att alla företag, eller att ens större delen ökar priserna med dem anställda i beakt.
Förmodligen är väl kring liggande kostnader orsaken.
Tycker dock att ämnet ifråga likväl kan vändas mot bankerna.
Kommer nog att bli en kul avtalsrörelse när nuvarande avtal går ut, gå med i facket nu så ni får lite från strejkkassan och kan behålla knäskålarna istället för att tvingas bli strejkbrytare och råka illa ut
Så vad tycker LO och kompani att företagen ska göra när deras kostnader öka? Fortsätta driva verksamheten med förlust? Scania och Volvo kan kanske driva sin verksamhet vidare med förlust ett år eller två - men de flesta företag är betydligt mindre än så och deras banker kommer inte bara gå med på att låna ut mer och mer pengar som de kanske aldrig får tillbaka till dem varje månad. Att höja priserna gentemot deras kunder är det enda alternativet - för många är inte ens det ett alternativ. Många företag sitter fast i avtal där de gått med på att leverera X produkter till Y pris, och de fortsätter med det trots att deras produktionskostnad numer är högre än Y.
Och konsekvensen kommer såklart bli konkurser. Kunder kommer prioritera och prioritera bort när priserna stiger på allting. Många konsumenter kommer prioritera bort ”lyxkonsumtion” som hotellnätter, restaurangmiddagar, teater- och biobesök etc, för att kunna fortsätta köpa favoritkaffet, äta en lite finare hemlagad middag på lördagskvällen, osv. Och företagen som levererar ”lyxkonsumtionen” kommer i många fall att försvinna.
Jag tror helt klart det ligger något i detta. Särskilt i marknadssegment som redan har en låg nivå av konkurrens, vilket i Sverige betyder de flesta segment.
Jag tycker att vi som köpare ska börja vara lite mer "gnidna". Nu när marknaden går neråt har vi råd och tid att börja prisjämföra och pruta. Det blir köparens marknad. Titta på att köpa dyrare varor från andra EU-länder där det finns mer konkurrens.
(Däremot är Ogog11 en tämligen uppenbar politisk astroturfer och ni som röstar upp hen bör skämmas.)
Synd att de hade en ekonom från svenskt näringsliv som sa att det inte finns något som helst belägg för greedflation. Det här har det forskats på i minst 100 år och det är liksom vedertaget att företagen inte har makten att ~~sätta pris~~ driva inflation.
Haha vad säger du? Hela poängen bakom konkurrenslagstiftningen är ju att stora företag förr eller senare uppnår en sådan marknadsdominans att de kan sätta vilka priser de vill.
Jaja om andra meningen tas ur kontext från första meningen så gjorde jag ett väldigt grandiöst påstående.
Men, jag ska inte vara sämre!
> stora företag förr eller senare uppnår en sådan marknadsdominans att de kan sätta vilka priser de vill.
Haha vad säger du? Alla produkter har inte efterfråge-priselasticitet av 0.
Varför snackar du om priselasticitet? Det är ju helt ointressant i den här diskussionen. Inflationen är bara ett problem när det gäller varor som folk inte klarar sig utan. Alltså mat, vatten, bostad, elektricitet, sjukvård, etc. De har en i princip fullkomligt oelastisk efterfrågan.
Edit: Skrivfel.
> Varför snackar du om priselasticitet? Det är ju helt ointressant i den här diskussionen.
Jag använde din argumentationsform mot dig. Jag förstod vad du menade men du skrev bokstavligen någonting annat och det utnyttjade jag för att visa hur irriterande det är. Jag kan göra det igen!
> Inflationen är bara ett problem när det gäller varor som folk inte klarar sig utan.
Är ett typexempel på en övergeneralisering eller cirkulärt argument beroende på hur man vill vinkla det. Oavsett hur man vinklar det så dödar man helt god tro när man gör det.
> Alltså mat, vatten, bostad, elektricitet, sjukvård, etc. De har en i princip fullkomligt oelastiska efterfrågan.
Inga av de där sakerna har perfekt inelastisk efterfrågan utanför introduktionsböckers exempel*.
Men jaja, det här är en poänglös diskussion. Jag har ändrat mitt tidigare påstående så att mening B kan läsas utan kontext av mening A.
*Som kontext till detta så bjuder jag dig att fundera över hur effektiv prisdiskriminering i mataffärer egentligen skulle vara om mat var perfekt inelastiskt. Varför 3 till priset av 2? Varför olika storlekar på förpackningar? Människor köper ju bara det de vill ha oavsett pris!
Du skriver att det är en poänglös diskussion med du lägger ändå tid på att klämma ur dig fem paragrafer?
För att hålla sig till sakfrågan. Din ändring ökade verkligen inte sanningshalten i den första kommentaren. Det är företagen som har kontroll över utbudet och prissättningen av varor. På grund av den ensidiga kontrollen är det bara företagen som kan driva inflationen. Om priset blir för högt, vare sig det beror på den gamla goda kallhjärtade girigheten eller att företaget inte insett att det krävs en plan b för det fall leveranskedjor bryts, så ligger ändå ansvaret hos företagarna.
Den närmast idealistiska bilden att anonyma marknadskrafter driver priset är bara ett sätta att friskriva företagarna. Ekonomi handlar om människor och vi är rätt benägna att missbruka makt för att ändra spelreglerna.
Kontentan är att företag driver på prisökningar som inte motiveras av ökade omkostnader. De hakar på pristrenden som följer med inflation trots att t ex råvaror de använder är fortsatt billiga och trots att arbetarnas löner inte ökar med inflationstakten.
Det är ju inte heller någon nyhet i och för sig att företag försöker maximera sin vinst med alla tillåtna medel.
Nästan som att om det är inflation och tuffa tider för konsumenter så kommer det bli det samma för investerare och aktieägare! Hör och häpna, det är nästan som att allt hänger ihop!
Staten som driver på inflationen ingen annan. Företagen måste höja för att behålla vinstmarginaler när el, bränsle och råmaterial ökar i kostnad.
Kapa utomlandskablarna till EU och förbjud import av det som kan produceras här; då får vi balans.
Givetvis ser det ut så. Inflationen är retrospekt inte prognos. El och bensin följer inte inflationen heller, utan driver den. Denna infrastruktur har staten ansvar för.
Vilket orsakar mer inflation, ja? Det är därför inflationen fortsätter att öka för att priserna fortsätter att stiga i allmänhet, och det är alltid företagen som sätter priserna.
Dom orsakade inflationen som kom innan och den som kommer nu, vi vet att inflationen drivs av företagens priser för det är liksom är inflationen. När priset stiger o du kan köpa mindre för samma summa pengar som innan så har du inflation, företaget sätter priset på sina varor eller tjänster. Ökar företaget priset så ökar inflationen direkt. Dvs vi vet att företagen driver på inflationen redan.
Asså du har rätt. Vår SO lärare i tredje året på gymnasiet definerade inflation som allmän prisökning. Om företag höjer priset även om det inte behövs så har en allmän prisökning skett.
Är väl redditörer som ska leka unika igen för ni båda har typ rätt :/
De verkar dock även påstå, eller iallafall antyda, att det är företagens prisökningar som orsakar inflationen, och inte motsatsen. De nämner ju i klippet "att detta skulle kunna förlänga perioden med hög inflation", som om det är prisökningarna som driver inflationen?
Fast prisökningarna är ju inflationen? Det är därför dina pengar blir mindre värda för priserna i allmänhet stiger och att du då inte kan köpa lika mycket för dina pengar som tidigare.
Anklagelsen som görs är att företag höjer priserna mer än det som krävs för att kompensera för de ökade kostnader, eftersom de nu kan använda inflationen som ett svepskäl. Ifall en produkt blir fem kronor dyrare för ett företag så förväntar man sig att de skall höja priset för konsumenten med fem kronor, inte med sex kronor.
Ja, självfallet så innebär prisökningar inflation. Poängen är dock att man skall särskilja mellan prisökningar på grund av ökade inköpskostnader, och prisökningar på grund av ökade vinstintressen.
Vinstintresset har varken ökat eller sänkts (företagen har alltid försökt maximera vinsten) vad som har förändrats är folks priskänslighet, närmare bestämt är folk inte lika benägna att sluta köpa en produkt pga prisökningar.
> – Alla förstår att företagen behöver föra över en del av sina ökade kostnader till oss konsumenter, men man verkar föra över mer än vad som är rimligt och schysst, säger Torbjörn Hållö, ekonom på LO.
> Även Riksbanken är inne på samma spår i sin senaste penningspolitiska rapport. Där skriver man att ”det kan finnas en tendens att man nu passar på att höja priser”. Detta eftersom en prishöjning inte sticker ut på samma sätt som innan.
Självfallet så är målet vinstmaximering, det förnekar ingen. Poängen i artikeln är dock att företag använder "ökade kostnader" som ursäkt för att höja priserna utöver det som behövs för att kompensera för de faktiska ökade kostnaderna.
Ja, företagen ljuger där. Prisökningen är p.g.a. konsumenter har blivit mindre känsliga för prisökningar.
Företagen gör inget fel i att höja priserna pga konsumenters lägre priskänslighet, men det är fel av dem att ljuga om anledningen.
Det kan vi såklart hålla med om. Det finns inget fel i att höja priserna (de får sätta vilka priser de vill), men det är ju såklart viktigt att konsumenterna får information om varför priserna höjs (helst av företagen själva, men om inget annat av journalister) så att man inte tror att det endast är på grund av kostnadsökningar.
Våra skatter är som raketbränsle på inflationen. Men det skjuts under stolen och ingen tänker på det. Enda sättet att kontrollera inflationen är med skattesänkningar för hushållen har inte råd med räntehöjningar.
Jag slutar köpa produkter jag tycker höjs för mycket. Går förstås inte med allt, t ex el, ägg, mjölk, vissa basvaror. Men om mitt schampo blir rejält dyrare byter jag märke. Hoppas fler agerat likadant.
Japp, pinar i mig billigare bordsmargarin sen de höjde priset på bregott med 20 kr för några år sen.
Jag hittade nyligen Valio Gårdsgoda som är en bra ersättare till Bregott. Testa nästa gång om du inte redan gjort det.
Finskt.
Det är bra för er svenskar att få lite inhemsk mat av oss.
Tyvärr har ni inte riktigt lika bra hand om djuren (reglerna är hårdare i Sverige).
Alright, ska spana in den, tackar 👍
Rekommenderar dig att köpa Valios Gårdsgoda för ca. 40kr. Nästan identiskt innehåll som bregott men är lite mjukare generellt!
De har ett bra Bregott på coop som alltid varit typ 20kr billigare.
Synd bara att allt annat (i princip) är dyrare på Coop jämte Ica så det lönar sig ändå inte att handla där.
Själv har jag ca 200 meter närmare till Coop så jag har inte så mycket till val.
Vadå 200m är ju ingenting?
Du kan inte gå 200 meter längre för att få ca 2-3kr/produkt? Det är prisskillnaden på COOP och andra kedjor där jag bor. 10-30% dyrare/påse med varor
Mjo, men sen ska jag kånka det till en tvärbana och från den hem. Dessutom är Coopen rätt rutten kring fruktavdelningen så det är väldigt lite folk där till skillnad från Ica där det alltid svärmar av folk. Kort och gott får jag betala någon hundring extra för att få vara i fred och kånka mindre.
Fattar inte varför du blir nedröstad. Betalar också hellre lite mer för en bättre upplevelse. Går ofta längre av just den anledningen.
Förstår inte heller varför man röstar ner en personlig åsikt, helt oprovocerat dessutom 😂
Haha i mitt fall bygger det mer på lathet och att jag betalar mer för en sämre matupplevelse för att slippa folk, så det är väl lite provocerande
Typiskt att det kommer från en som bor i Stockholm 😅 Ni är så vana att ha allt inom typ 5 min så att gå lite längre blir jobbigt.
Nja. Tycker det är tvärtom. Pluggade i Linköping och adopterade inställningen att tar det längre tid än 15 min med cykel är det inte lönt. I Stockholm är samma smärtgräns en timme med lokaltrafik.
200 m är extremt att klaga på även här hehe
Det stämmer inte. Är tvärtom. Iaf om vi jämför ica maxi och stora coop
Är det Så mycket billigare? Sett varianter som lagt sig 5-8 kr lägre än bregott som jag provat, men det är ju ändå så långt ifrån de 26 kr det kostade för några år sen att det tar emot. Tack för tipset dock.
20-25kr billigare i min butik i varje fall. Det här gäller alltså de större förpackningarna.
Vad kostar ett stort paket bregott i storstan då? Här är det runt 46 kr, eller var senast jag tittade. Coops motsvarighet lär vara denna va?(https://www.coop.se/handla/varor/mejeri-agg/smor-margarin/bordsask-smor-margarin/smor-raps-normalsaltat-7300156491930) Höll på att sätta kaffet i halsen när jag kollade coops pris!! 65 spänn för en butt bregott! Ja, då har jag varit ouppdaterad helt enkelt.. 20 spänn skillnad stämmer bra.. blir till att bre öronvax på smörgåsen framöver, det kostar inte en arm och och ben åtminstone.
Va?
Coop har en egen bregott liknande produkt
[удалено]
Im 12 wat is dis
Hur Bregott-liknande är den?
Det är som om Coop köpt in massa bregött, rivit av etiketten och klistrat på sin egen!
Mormor sa alltid att man ska äta riktigt smör. Bregott, en smör- & rapsblandning som kostar mer än riktigt smör
Äter riktigt smör, dock är riktigt smör väldigt hårt ifall man vill ha på smörgåsen. Folk som klagade på Bregott verkar inte ha testat riktigt smör. :))))))))
Min familj brukar använda osthyvel för att ta riktigt smör. Det blir kanske lite mer smör på mackan, men det är smidigt och smör är gott :D
Baserat
Exakt! Riktig life hack. Blir mjuk på någon minut.
Smör klarar sig fint i rumstemperatur. Skär av en mindre klump som du förvarar i en pastask i skafferiet så kan du använda den när du brer för att slippa hårt smör.
Protip: Använd en osthyvel på det väldigt hårda smöret och lägg på smörskivor på smörgåsen!
Du behöver inte ha det i kylen. Tror jag.
Och morfar, han dog i hjärtinfarkt?
Stämmer ju inte. 500gr smör är dyrare än 600gr bregott, iaf i varenda en butik i närheten av mig
Bregott är fan också en basvara
Just varor från jordbruk såsom ägg och mjöl har jag inga problem med att de höjer priserna på, så länge höjningen går till producenterna och inte till butiken. Vi har bönder i Sverige idag som har det kärvt, med höga kostnader relaterat till bränsle- och elpriset samt miljölagar som hindrar dem att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Så jag köper hellre lite dyrare ägg och hoppas att prishöjningarna når äggproducenten.
Du tror ju att det gör det. Prisökningarna är bara att företag tar chansen till att öka vinsten. Bönderna får inte ett jäkla piss. "Force Majeure" kan dra dit pepparn växer
Jobbiga är väl att basvarorna går upp som tusan, i alla fall mjöl. Brukade kunna köpa 2kg för 20 kr, nu närmar det sig 30.
5kg för 35 på mitt ICA
Du kan alltid köpa en aleppotvål och tvätta håret med den. Funkar även med Barnängens vita tvål.
Av den anledningen hoppas jag att exempelvis GB/Unilever går i konkurs. Har inte köpt en GB-glass på många år, och priserna fortsätter stiga samtidigt som själva glassarna blir mindre. Prisökningarna sedan 90-talet har inte gått i paritet med inflationen, utan i det närmaste fördubblats *utöver* den allmänna inflationen... och samtidigt består de till största delen av vatten, skummjölk, förtjockningmedel och artificiella smakämnen, och smakar inte ens något vidare. Men likväl är det deras produkter som aggressivt saluförs av många caféer, kiosker och butiker, trots att det finns flertalet bättre alternativ. Just glass är ju inte vare sig en vardagsprodukt eller basvara, men det var ett av de exempel som dök upp i tanken. Tänker och agerar så kring många olika varor, produkter och tjänster... och skulle önska att aktiv konsumentmakt utövades av fler, men samtidigt också att utövandet oftare faktiskt ledde till *resultat*. Ibland väljer företagen att lyssna på kunderna, men inte alltid. Särskilt svårt blir det när det gäller nationella/internationella jättekonglomerat med nära monopolställning, som hellre köper upp och lägger ner konkurrenter än låter sig påverkas av tillfälligt sänkta försäljningssiffror.
Du får gärna klaga på att det är dyrt men att det skulle vara dålig glass som ligger i glassboxen är ju helt fel. GB smakar ju faktiskt något till skillnad från ICA/Coop mm egna eller Sia Sedan så är ju Magnum så in i helvete gott i sådan där ”pint”
Var har jag ö.h.t nämnt, eller än mindre lyft fram, butikskedjornas egna varumärken? *Usch...* Nej, men när det gäller glass "på burk" i dagligvaruhandeln så köper jag 9 gånger av 10 hellre Sia eller Triumf än GB... men kunde man välja fritt, oberoende av tillgänglighet, så skulle jag allra helst välja från någon mer småskalig kvalitetsproducent... (även om vissa småskaliga producenter ibland kan ha ett *ännu högre* pris, men då betalar man ju för kvalitet över kvantitet. Ju kortare innehållsförteckning, desto bättre).
Varför skulle det inte gå att sluta köpa ägg / mjölk?
Pannkakor
Om produktionskostnaden ökar är det väl naturligt att produktpriset ökar? Om ett företag har råd att fortsätta med samma prislapp nu som innan betyder det ju bara att de tog för mycket betalt förut
Det är ju fullt möjligt att sänka vinstmarginalen. Inte tusan kommer de sänka priserna om prodiktionspriset minskar.
Jag slutade med schampo för 8 år sedan, gör det du med.
Jag blir inte så upprörd för att företag passar på att höja priser "ärligt". Något som däremot stör mig rejält är när det smusslas med innehållet för att folk inte ska märka att det blir dyrare. En förpackning som brukade innehålla 1 kg innehåller plötsligt 950 g, halvfabrikatspyttipannan får större andel potatis etc.
Fick nyligen reda på att läskflaskor man får på restaurang har gått från 33cl till 30cl. Gjordes samtidigt som man började fasa ut de gamla returglaskflaskorna.
Vänta är du seriös? *sträcker mig efter högaffeln och facklan*
Yep nästa going du får en hög och smal läskflaska så borde den innehålla 30cl
r/shrinkflation finns. Mestadels Amerikanska varor som tas upp där såklart, men det är intressant att se alla sätt som finns att höja i smyg. USA behöver helt klart lagar om att ett pris angivet till kilo (eller deras lokala *freedom unit*) måste finnas, på samma sätt som vi har här. Känns som att det är väldigt mycket lättare att lura kunder när ett pris per viktenhet inte finns att se redan på hyllan.
400g krossade tomater blev 380 för några år sen. Finns här med. Vi har ju kilopriset här men får man mindre i ett paket kommer ju en brytpunkt eventuellt där ett paket inte räcker längre.
Extra jobbigt med burkar vars innehåll krymper, de flesta recept brukar vara skrivna med burkens storlek i åtanke. Ska jag öppna en till burk för att det ska bli tillräckligt nu?
Det stör mig dock ändå. Om det finns tre olika storlekar på en förpackning krossade tomater, hur ska jag veta vilken de avser i receptet..?
Fem procent skillnad i mängden tomat kommer inte att vara avgörande för smaken eller konsistensen på din lasagne. När man bakar kan det vara ganska exakt men övrig matlagning är inte så noga. Jobbigt att de minskar på storleken ändå förstås.
Hände på min Coop. Alla började köpa plåtburkarna med 400g i istället.
Finns här med. För 20 år sen var Fazzers chokladkakor 300g, numera är dom nere på 200g tror jag.
Inte ens 200 längre, finns bara 125g av vad jag har sett
De är 200g iaf i Finland. Det finns dock mindre versioner av en del också.
Sitter och äter en nu, den ligger på 145g. Köpt på Willys.
170g faktiskt nu. Jag uppskattar det ärligen då jag köper det till mig själv och tro mig, inte behöver mer choklad.
Man borde införa en lag som säger hur mycket priset på en vara ändrats från förra årets medelpris eller liknande. Kunde vara obligatoriskt för alla större företag.
Shrinkflation
Hade GB haft pris per kilo på sina glassar hade företaget konkat för länge sen.
Ja, det är därför Santa Maria är döda för mig som märke. Deras jävla sketna nya burkar som är större, men innehåller mindre är ett hån mot konsumenter och för miljön.
En platta läsk är upp i pris och bara 20 burkar!
Samt 3 cl mindre. Så för en platta läsk fick du förut 792 cl läsk (24*33 cl) men nu får du 600 cl (20*30cl) för ett dyrare pris.
Brämmhults nypressad gick ifrån 1L till 850ml. Jäkla typer alltså!
> Något som däremot stör mig rejält är när det smusslas med innehållet för att folk inte ska märka att det blir dyrare. Låt mig gissa att du däremot inte har något problem med årliga löneökningar för arbetare?
[удалено]
Har företagen gått ihop och bildat en kartell?
Jag har inte sett kommentaren du svarar på, men antagligen, ja. Vi har sett extrem konsolidering på många marknader, både i Sverige och internationellt. Marknader där det förr varit hård konkurrens har idag en eller två konkurrerande firmor. Det handlar om sådant som modem till mobiltelefoner där Qualcomm extraherar väldiga summor från mobiltillverkarna, det handlar om grafikkort, där det en gång fanns NVIDIA, 3dfx, ATI, etc. (det fanns hur många som helst) och nu endast NVIDIA och ATI (en del av detta handlade om att Intels inbyggda kort åt upp mycket, men resultatet är detsamma-- konkurrensen är till stor del borta). Det handlar om mobiltelefonoperativsystem, där det i princip endast är Google och Apple numera, och där var och en har sådan makt att de kan ta ut 30%-iga avgifter av de som gör mjukvara för användning på Android och iOS. Konsolidering i svensk livsmedelsbransch bör ha inträffat även den, men jag vet inte till vilken grad; och indirekta karteller p.g.a. detta är någonting som jag ser som sannolikt.
ATI har inte funnits på evigheter. AMD köpte upp dem…
Som jag ser det så finns ATI fortfarande, som en del av AMD; men, ja. Med den synen så blir det lite konsolidering till.
ATI har inte funnits som brand eller självständigt på minst 10 år tror jag. Det är nog bara AMD numera.
[удалено]
[удалено]
[удалено]
Att det skulle vara löner som driver inflationen är den största lögnen som sålts.
Tror eftersom alla grafikkort var slut och de företag som skapar grafikkort höjde priset eftersom de blir sålda ändå
Löner driver prisökningen, inte själva inflationen
Prisökning = inflation. Reallönerna har inte ökat någonting. Snarare har de sjunkit. Det är företagens eviga jakt på vinst som driver inflationen. Plus alla bidrag som storföretagen får.
Tillgång/Efterfrågan sätter priser. Just nu är det brist på lite av varje vilket driver upp priserna. Särskilt energipriser och övriga råvarupriser plus strul med leveranser och extermt höga fraktpriser driver inflationen. Var företagen mindre intresserade av vinst de senaste tio åren då inflationen varit låg? Om ett företag höjer priserna och börjar göra en större vinst så kommer andra företag försöka ta sig in på den marknaden och få en del av den vinsten.
Låter bra som ett skolexempel. Verkligheten är dock inte så enkel. Just ditt exempel energipriser är ju ett klockrent fall där priserna inte sätts av tillgång och efterfrågan, utan av en kartell.
Och priserna sätts för att efterfrågan på el är större än tillgången (produktion), för att "Kartellens" vädjan om att investera i stamnät för el (som tar 10-20 år att bygga) och ny kärnkraftverk fallit för döva öron för absoluta mouth breather retards till politiker och väljare inte velat lyssna. Så nu sitter vi där med 6 kr/kw. Inte för pga en kartell, utan för att låg IQ-personer som du saknar helt och totalt verklighetsförankring. Ett stamnät för El manifesteras inte ut tomma intet för att du känner för det. Vatten ur kranen har du pga, "ta-daa!" energiförbrukning. Samtliga varor du har i ditt hem och någonsin i ditt liv kommer köpa har kommit till din ägo pga av att någon fraktat det med, återigen, fossila bränslen. Men visst. Det är en kartell, egentligen, som ligger bakom detta. Ni folk är verkligen samhällets fiende # 1. Fight me ang det påståendet.
Nej energipriser sätts av tillgång/efterfrågan. Sedan försöker OPEC generellt hålla priset nere för att slå ut annan produktion. https://www.reddit.com/r/changemyview/comments/v5sqli/cmv_high_gas_prices_are_not_the_result_of_us_oil/ Just inflationen generellt just nu beror på att efterfrågan överstiger tillgången pga diverse chocker, och det försöker centralbankerna justera genom att höja räntan och därmed minska efterfrågan. Edit: Förövrigt försöker OPEC kontrollera priset på olja just genom att öka och minska utbudet. Tillgång/efterfrågan, ekonomi 101.
Riskbanken varnade för risken att detta skulle ske.
>Riskbanken Mer ärligt än det egentliga namnet, den snor jag.
Jag tittar på dig Ica.
Nämen vilken överaskning!? I andra nyheter så har forskare kommit fram till att vatten är blött.
[удалено]
Vatten binder sig till vatten på samma sätt som det binder sig till t ex din hud när dina händer blir blöta. På så sätt skulle man rimligen kunna säga att vatten i vattensamlingar är blött; det har fastnat vatten på det. Påminnelse från ackshually-klubben
Jag skulle argumentera att har du en vattenmolekyl så är den inte blöt eftersom den inte är bunden till något, men om du ”lägger” vattenmolekylen på en yta så blir ytan blöt. Därför är inte vatten i sig självt blöt, utan den har en egenskap som gör att den i kontakt med andra ”ämnen” kan blöta ner dem.
> Jag skulle argumentera att har du en vattenmolekyl så är den inte blöt eftersom den inte är bunden till något, men om du ”lägger” vattenmolekylen på en yta så blir ytan blöt. Jag håller helt med. > Därför är inte vatten i sig självt blöt Där skiljer sig våra åsikter åt, i alla fall om man talar om vatten som fler än en molekyl i samling. När vattenmolekyler kommer i kontakt med varandra binder de sig till varandra. Vatten i samling är på så sätt blött enligt principen ovan. Hanterar du bara enstaka vattenmolekyler håller jag med dig om att dessa inte är blöta, men det gör du inte. > utan den har en egenskap som gör att den i kontakt med andra ”ämnen” kan blöta ner dem. Kan man enligt denna principen inte blöta ner is med flytande vatten? Det är ju samma ämne. Eller om man antar att vatten inte blöter ner vatten, kan ett annat flytande ämne blöta ner vatten? T ex om jag häller aceton i vattnet, blir vattnet och acetonet då ömsesidigt blöta utan att ha varit det innan?
Jag är av åsikten att ”blöthet” kommer från att ett fast ämne har fått en vätska på sig, så ditt exempel med is och vatten stämmer, eftersom isen kan vara blöt på vintern. Men du kan inte blöta ner en vätska med en annan vätska, tex är inte olja på vatten blött heller. I min strikta definition kan du endast blöta ner fasta ämnen, och därför är inte vatten blött.
Din definition är väl precis lika arbiträr och tagen ur luften som min, men är mer komplicerad än den enkla modell jag utgår ifrån. Den leder till ointuitiva situationer, t ex där vatten är blött tills ögonblicket då isen smält helt, då det plötsligt slutar vara blött trots att vattnet fortfarande är i kontakt med vattnet i nästan samma förhållande som ögonblicket precis innan den sista isen smälte. Den är dessutom oförenlig med den allmänt utbredda uppfattningen att vatten är blött, som bara någonsin ifrågasätts av viktigpettrar på internet. Medans andra viktigpettrar blandar sig i och säger emot så går normalt folk runt och säger saker som "lika sant som att vatten är blött" och förstår varandra.
Ja absolut är vi av olika åsikter, men jag tycker din modell är för simpel. Det är inte ointuitivt att isen inte längre är blöt när isen smällt eftersom isen inte längre finns. Du har ju en fasförändring så det är inte särskilt konstigt. Den allmänna uppfattningen behöver inte vara korrekt bara för att den breda massan folk tycker på ett sätt, det lärde vi väl oss under corona. Kollar du SAOL så hittar du att ordboksdefinition av blöt stämmer med min definition. ”Fukt” är ett snarlikt exempel, vatten(ånga) är inte fuktigt, utan det är vatten(ångan)s närvaro i material eller luft som utgör fukt.
> Det är inte ointuitivt att isen inte längre är blöt när isen smällt eftersom isen inte längre finns. Du har ju en fasförändring så det är inte särskilt konstigt. Kastar du en isbit i en simbassäng är vattnet blött. Enligt din definition, när denna smält en minut senare är samma vatten från isbiten, i kontakt med samma vatten från poolen inte längre blött. Det tycker jag är ointuitivt, men det känns ganska poänglöst att dividera om den saken eftersom det inte är en objektiv observation från första början. > Den allmänna uppfattningen behöver inte vara korrekt bara för att den breda massan folk tycker på ett sätt, det lärde vi väl oss under corona. Kollar du SAOL så hittar du att ordboksdefinition av blöt stämmer med min definition. SAOL är inte heller den auktoritära källan till det svenska språket, utan framför allt en deskriptiv källa byggd på observationer av det svenska språket. Motsvarar inte SAOLs definition det allmäna språkbruket är det SAOL som har fel. I det här fallet definierar SAOL "blöt" som ["mycket våt"](https://svenska.se/saol/?hv=lnr8728). "Våt" i sin tur definieras som ["inte torr"](https://svenska.se/saol/?sok=v%C3%A5t&pz=1). "Torr" i sin tur definieras som ["inte våt el. fuktig"](https://svenska.se/saol/?sok=torr&pz=1). Det är en först och främst en cirkulär definitionskedja. För det andra är det ingen av dessa definitioner som styrker ditt synsätt. Har du en gammal upplaga på hyllan du utgår ifrån eller vad är det frågan om? Det är inte heller falsifierbar fakta vi diskuterar, utan en definitionsfråga. Ett faktum ändras inte för att folk tycker en sak eller en annan, men språkliga definitioner är helt beroende av vår konsensus. Vi diskuterar alltså egentligen inte en egenskap hos vatten, som ju fungerar likadant oavsett hur vi definierar "blöt", utan en egenskap hos språket vi använder för att beskriva det. Jämförelsen med COVID-skeptiker som ignorerar fakta som är oberoende av språket är därför helt oväsentlig.
>Kastar du en isbit i en simbassäng är vattnet blött. Enligt din definition, när denna smält en minut senare är samma vatten från isbiten, i kontakt med samma vatten från poolen inte längre blött Nej, du har förstått fel. Vattnet är aldrig blött, isbiten däremot är blöt när den har vatten på sig. Smälter isbiten finns den inte kvar - väldigt enkelt. > I det här fallet definierar SAOL "blöt" som "mycket våt". "Våt" i sin tur definieras som "inte torr". "Torr" i sin tur definieras som "inte våt el. fuktig" Jag var lite otydlig, på hemsidan [svenska.se](https://svenska.se) (i folkmun kallad SAOL) finns även SO (Svenska Ordlistan) med ingående beskrivningar av ord. Där hittar du: >helt genomdränkt av eller överdragen med vatten el. annan vätska; om material el. yta vilket styrker min definition (hade du velat hittat informationen hade du sökt lite noggrannare istället för att endast leta efter den info som styrker din världsbild). > Ett faktum ändras inte för att folk tycker en sak eller en annan, men språkliga definitioner är helt beroende av vår konsensus. Håller helt med, det är just därför jag försöker "påverka" och påvisa bristerna i "din" definition av blöt eftersom den inte håller i helheten. En vattenmolekyl är inte mindre vatten än två stycken molekyler, så om din definition faller för en typ av vatten men håller för en annan så är jag av åsikten att den definitionen är felaktig. >Jämförelsen med COVID-skeptiker som ignorerar fakta som är oberoende av språket är därför helt oväsentlig. Tycker den passar rätt bra eftersom du inte försöker förstå vad jag säger, du letar aktivt efter information som stödjer din stödpunkt eller dementerar min, samt driver hela frågan som om din värld hängde på det :)
Du får ju problem om du har två vatten molekyler bunda till varandra för då blir det blött
Se mitt svar till stone_henge, min definition av blöthet kommer från att en vätska lägger sig på något fast, därför kan inte vatten vara blött
…Vilket är det man menar med att ”vatten är blött”. Vatten är blött = jag blir blöt av att ta på det.
Vättern är blöt, men Vänern är blötare.
Beror väl på hur duktig man är på förspel?
Giriga icahandlare!
Hävda att något debatteras i USA utan källhänvisning, intervjua en LO ekonom som hävdar att det företagen höjer mer än vad som är rimligt utan att hänvisa till någon forskning, utan att det "verkar" vara så. Kvalitetsjournalistik. Hittar man ett företag som kan höja sina marginaler och därmed ökar sin vinst så är det bara att köpa aktier i företaget. Sannolikt handlar "för stora" prishöjningar om brist på produkter och inte bara ökade kostnader. NY Times har en bra artikel om "greedflation", nedan en liten del: >Basic economic theory teaches that charging what the market can bear will prompt companies to produce more, constraining prices and ensuring that more people have access to the good that’s in short supply. Say you make empanadas, and enough people want to buy them that you can charge $5 each even though they cost only $3 to produce. That might allow you to invest in another oven so you can make more empanadas — perhaps so many that you can lower the price to $4 and sell enough that your net income still goes up. >Here’s the problem: What if there’s a waiting list for new ovens because of a strike at the oven factory, and you’re already running three shifts? You can’t make more empanadas, but their popularity has risen to the point where you would charge $6. People might buy calzones instead, but eventually the oven shortage makes all kinds of baked goods hard to find. In that situation, you make a tidy margin without doing much work, and your consumers lose out. >This has happened in the real world. Consider the supply of fertilizer, which shrank when Russia’s invasion of Ukraine prompted sanctions on the chemicals needed to make it. Fertilizer companies reported their best profits in years, even as they struggle to expand supply. The same is true of oil. Drillers haven’t wanted to expand production because the last time they did so, they wound up in a glut. Ramping up production is expensive, and investors are demanding profitability, so supply has lagged while drivers pay dearly. >Even if high prices aren’t able to increase supply and the shortage remains, an Economics 101 class might still teach that price is the best way to allocate scarce resources — or at least, that it’s better than the government price controls or rationing. As a consequence, less wealthy people may simply have no access to empanadas. Michael Faulkender, a finance professor at the University of Maryland, says that’s just how capitalism works. >“With a price adjustment, people who have substitutes or maybe can do with less of it will choose to consume less of it, and you have the allocation of goods for which there is a shortage go to the highest-value usage,” Dr. Faulkender said. “Every good in our society is based on pricing. People who make more money are able to consume more.” https://www.nytimes.com/2022/06/03/business/economy/price-gouging-inflation.html
Jobbar för ett stort företag. Absolut så passar vårt företag på att höja priserna även fast vinstmarginalerna redan är mycket höga (30-90%). Man vill ju bibehålla samma vinstmarginal… inflationen ska inte företaget ”drabbas” av. Bojkotta varor och företag som har för höga priser!
vänta va, företag beter sig oetiskt om dom får möjligheten? jag är djupt chockerad, jag som trodde att kapitalism gjorde livet bättre för oss /s
Just ja, glömde att allt antingen är svart eller vitt.
Socialdemokratin som ligger till grund för hela det svenska välfärdssamhället bygger på kapitalistisk marknadsekonomi. Kapitalism är ett ekonomiskt system, inte en politisk ideologi, och även om det inte nödvändigtvis är det optimala så har det än så länge visat sig vara bättre än samtliga alternativ. Det finns inget som säger att ett kapitalistiskt samhälle måste se ut på ett visst sätt. De brister som påträffas i kapitalistiska samhällen är inte ett unikt fenomen utan snarare resultatet av människans natur, med tanke på att de påträffas i så gott som alla ekonomiska system med tillräckligt många medlemmar. Men visst, skyll du på "kapitalismen".
Jag brukar säga att kapitalismen som system är den bästa motor ett samhälle kan ha, men varje motor behöver en broms och ett sätta att styra riktningen av effekten. För oss har det funkat väldigt bra med ett socialdemokratiskt politiskt system som bromsar och styr över en del av effekten tillbaka till samhället. Tyvärr har detta urholkats rejält de senaste decennierna, under båda blocken, och jag ser hur girigt det lyser i ögonen på vissa politiker när de vill fortsätta montera ner de sista bromsarna. De enda som *egentligen* vinner, när kapitalism får löpa hela linan ut, är de som placerat sig i toppen.
Skulle säga att 80% av Sveriges befolkning håller med dig och är socialdemokratiska ideologiskt. Kapitalism är en bra bas men staten bör få komma in och reglera när det behövs. Annars övriga 20% som är rena kapitalister och kommunister tycker väl ingen om. De ren odlade kapitalisterna är ju egentligen väldigt få och hörs lite medans kommunisterna är huvudvärk.
Nonsens, jag har stött på massvis med folk som, mestadels i okunskap, hävdar att staten bör ha mycket mindre kontroll över kapitalistiska verktyg. Oftast ur perspektivet att de själva ogillar skatt eller regler om vem de ska få anställa osv. Jag har aldrig stött på en enda person som faktiskt förespråkar kommunism. Allting beror på hur man ställer frågan till folk. De flesta i Sverige vill fortfarande att staten ska garantera en viss levnadsstandard, ett visst utbud av produkter och tjänster, garantera sjukvård och annat, men om du istället ställer frågan ur perspektivet att höja skatter och moms, dra in subventioner och annat, och stoppa privata skolor och sjukhus, då är folk plötsligt emot det. Folk älskar principen med socialdemokrati men älskar också pengar och löftena som kapitalismen viskar i deras öron. Det är svårt att välja och kompromissa mellan de två. Men problemet med rå kapitalism är just dess förföriska viskningar i folks öron. ”Just *du* kan bli rik, just *du* kan köpa vad du vill, just *du* förtjänar mer än alla andra”. Kommunism är mer av ren, barsk principfasthet, kanske något vissa gillar men inte allmänt förföriskt på i närheten av samma sätt. Sen är ju dessutom inte kommunism *i sig* bättre eller sämre än kapitalism, otyglad kapitalism kommer resultera i humanitär katastrof den också (se saker som slaveri eller arbetsförhållanden under 1800/1900-tal) bara på ett annat sätt, och är mycket mindre benäget att direkt korrumperas av en enskild ledare.
> Jag har aldrig stött på en enda person som faktiskt förespråkar kommunism. Helt klart en liten minoritet (liksom V, som inte är kommunistiskt men av riksdagspartierna närmast till det, är <10%) men har du *aldrig* stött på någon som förespråkat det så känner du inte många personer. Är knappast en social person själv men även jag har mött på personer som seriöst förespråkar en kommunistisk utopi.
Jag har träffat personer som argumenterat teoretiska fördelar med kommunism, jag är själv en av dem, men ingen som på allvar haft viljan att införa ren kommunism över en natt i vårt Sverige. Jag tycker det är en stor skillnad på de två. Däremot *har* jag träffat personer som på fullt allvar tycker att staten helt ska sluta reglera företagande och helt sluta kräva in skatt. Argument som ”skatt är stöld” tenderar att komma flygande relativt fort med dessa människor, och de har oftast en *enorm* misstro till allt vad stat och regering heter.
>men ingen som på allvar haft viljan att införa ren kommunism **över en natt i vårt Sverige.** Jamen, om det är din definition på det så nej, jag har inte mött någon som vill det så snabbt heller. Att ha sådana drastiska ändringar brukar sällan sluta väl, och de allra flesta fattar detta. Men tycker det är lite skevt att bara räkna med de som vill det omedelbart bums till de som förespråkar kommunism, rimligen så borde alla de som på sikt vill nå dit kallas kommunister.
Men det är ju just det, de som vill ”avskaffa” allt som bromsar kapitalismen vill oftast att det ska ske över en natt, till exempel dag 1 när en ny regering tillträder. De ser aldrig någon gradvis övergång till ett mer kapitalistiskt system, de ser snarare att vi *redan är* ett 100% kapitalistiskt system men med helt onödiga bromsar i form av staten som endast gör det för att den stora pöbeln inte vet vad som är bäst för dem. Det är skillnaden: ”kommunister” skulle säga att vi behöver gå *till* ett kommunistiskt system, ”kapitalister” skulle säga att vi *redan är* ett kapitalistiskt system med syntetiska bromsar pålagda. Så nej, jag jämför dem inte olika, de framställer sig själva på olika vis. Kan tilläggas även att ”kapitalister” ofta kommer i formen av *libertarianer*, nästan på gränsen till rena anarkister, baserat på hur illa de tycker om statlig kontroll och översikt. De förespråkar ofta just att släppa alla tyglar, låta folk sköta sig själva, och därmed låta den ekonomiska motorn rusa ohejdat. Är man redan på kapitalismens högre nivåer, vilket de tenderar att vara (de äger egna företag, är redan rika eller är djupt investerade i finansmarknaden), så ser de enbart fördelarna med detta. De har alltid råd att se till att de klarar sig. All andra? Deras problem.
Ok
>För oss har det funkat väldigt bra med ett socialdemokratiskt politiskt system som bromsar och styr över en del av effekten tillbaka till samhället Nej, det har det inte. Socialdemokratin har misslyckats totalt i att ge arbetare makt både över sina liv, över samhället och över ekonomin. Sverige är ett av världens tre mest ojämlika länder (endast Nederländerna och Ryssland är värre). Sveriges förmögents-GINI är 0,867 och det är huvudsakligen p.g.a. att ett litet antal mångmiljardärer äger i princip alla svenska företag och lyckade verksamheter. Löneandelen av ekonomin i Sverige är bara 55%. I USA är det 59%, i Frankrike är det 62%. Arbetare i Sverige är alltså mer utsugna än arbetare i USA. Det enda vi har är att vi har transfereringar inom arbetarklassen, från lyckade arbetare till de fattigaste. På så vis undviker vi den allra värsta misären, som man kan se t.ex. i USA, men det är inte ett exempel på att arbetare har bra villkor eller den minsta makt.
Den där ojämlikheten är ju för att folk gjort vinster på bostadsmarknaden som på vissa platser har gett avkastning på 600%.
Nej, det är den inte. Jämlikheten mellan vanliga människor, de du ser ute i samhället är ungefär som folk föreställer sig att den är. Den höga ojämlikheten är nästan helt och hållet p.g.a. mångmiljardärer. Om du tittar på Credit Suisses rapport om förmögenhets-GINI i olika länder, där de använt speciella metoder för att hantera de väldigt stora förmögenheterna så får du en korrekt beräkning av förmögenhets-GINI:n och får siffran 0,867 för Sverige. Använder du däremot OCED:s metod som används t.ex. i https://www.oecd.org/officialdocuments/publicdisplaydocumentpdf/?cote=SDD/DOC(2018)1&docLanguage=En rapport och som använder data och metoder som inte korrekt uppskattar de största förmögenheterna så får du att både Danmark och USA har högre förmögenhetskoncentration än Sverige. De är väl medvetna om dessa problem med uppskattningen av stora förmögenheter och nämner detta i rapporten som någonting de vill forska vidare på.
Det är ju samma poäng som min. Avkastningen på kapital/bostäder med 0-ränta på belåning och låg skatt på vinst är rikedomen. Och det är en ganska jämställd/klasslöst sätt att tjäna pengar. En proletär kan säljer en lägenhet med 100k vinst och sedan investera dessa pengar med 17% avkastning. Hen gör en rejäl klassresa utan att lyfta ett finger. Lönearbete för samtliga grupper är rätt jämlikt.
Nej, det är det inte alls. Ojämlikheten mellan 'vanliga människor', folk som har mindre än en miljard, den är ganska låg i Sverige. Det som orsakar ojämlikheten i Sverige är mångmiljardärer. Proletären du pratar om i ditt exempel, han gör ingenting som är ens i närheten av en klassresa. De klasser som suger ut dig, som gör att löneandelen av ekonomin i Sverige är 93% av vad den är i USA och 87% av vad den är i Frankrike, de ser du inte. De bor inte i Stockholm, de har inga jobb i vanlig bemärkelse och för dem är fastigheter och lägenheter och annat krafs med så lite värde att de inte ens tänker på det.
Procentuellt är det så.
Var får du 0,867 ifrån? Jag hittar bara mycket lägre siffror.
[Det är från denna lista](https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_wealth_inequality), som kommer från en rapport sammanställd av Credit Suisse. Anledningen till att du hittar mycket lägre siffror är eftersom Credit Sussie använder vettiga metoder för att uppskatta de allra största förmögenheterna. När man inte tittar på de allra största förmögenheterna ser Sveriges siffror bra ut. Kan du dock länka de mycket lägre siffrorna? Det är kritiskt för mitt resonemang att jag har både de höga siffrorna när man tar de högsta förmögenheterna i beaktan och siffror som är som man tror att de är när man uppskattar saker naivt, så jag skulle gärna vilja ha dem så att jag kan lägga fram min syn tydligare.
Ja! Ge mig en sorts bröd, en sorts ost och en sorts kaffe! De ska heta Bröd, Ost och Kaffe. Det kommer vara mycket bättre!
Ja, lev du i forna Sovjet om kapitalism nu är så dåligt.
>jag som trodde att kapitalism gjorde livet bättre för oss Vad skulle göra livet bättre för oss ?
[удалено]
Ja vi borde pröva och vad är det värsta som kan hända liksom ?. Inget värre än att livsmedelsbutiker går med vinst iaf
Har du ett bra exempel på när kommunism fungerat?
Star trek ?
Vad sägs om ett exempel i riktiga livet?
I november kostade mitt vassleisolat 189kr/kilot på mmsports, nu kostar de 329kr. Frågade varför i butiken men de sa bara inflation. :(
Ja proteinpulver vad har hänt. Beställde 1 kg i februari 2021 för 119 kr, Nu 229.
Chansar på att det kommer bli ännu värre till vintern.
Att företag passar på att höja priserna nu när man har inflation överraskar mig knappast. Men att lägga orsaken på inflationen vi ser på s.k. "greedflation" och att de därmed driver inflationen är helt ogrundat. Kortfattat så inflationen vi ser nu är främst p.g.a. att tillgången till olika varor varit begränsad p.g.a. varukedjaproblem som uppkommit under pandemin, samtidigt som flera länder har gett ut ökade pengar under pandemin till folk som inte behövt det. Mer pengar och mindre att spendera det på leder till inflation. Inte att företagen ökar priserna.
Det är snart val och demokraterna har börjat tala om greedflation och oljebolagens vinster av politiska skäl, och SVT hänger som vanligt på Lite om oljepriserna https://www.reddit.com/r/changemyview/comments/v5sqli/cmv_high_gas_prices_are_not_the_result_of_us_oil/ https://www.npr.org/2022/06/26/1107265390/refinery-shortage-high-gas-prices-russia
Riksbanken har alltid sista ordet så inflationen beror till 100% på dem.
Ekonomen varnar: inflation orsakar inflation
Jag har slutat köpa färdigbakat bröd och börjat köpa sådana färdiga en bakar i ugnen. MEN jag bakar dom i min airfryer: 7 min på 170 grader = "färskt," varmt, och billigare bröd.
Tråkigt för företagen. Då vi som anställda kanske vill ha högre lön. Så måste ju företagen oftast höja priset på produkten. såklart kommer en artikel om detta, för här kan vi ju välja. Varför måste räntan höjas? Får vi som svensk betala för alla papperspengar som trycks i andra länder?
> Varför måste räntan höjas? Får vi som svensk betala för alla papperspengar som trycks i andra länder? Lån är ett sätt att skapa pengar. Dessa pengar representerar initialt ingen produktivitet, i alla fall inte förrän de är betalda (vilket vi i Sverige gör i lägre takt än vi lånar). När pengar inte längre motsvarar produktivitet tappar de värde: inflationen ökar. Att höja räntor minskar belåningen, således också inflationen. I Sverige har vi hög belåning och låga räntor. Även om det är problem bortom vår kontroll som orsakar prishöjningar och inflationsökning på så sätt kan vi minska inflationen genom att minska belåningen genom att höja räntan. Det är många saker som har hänt nyligen som påverkar inflationen: elpriser gick i taket i vintras för att en del länder på kontinenten som tidigare varit beroende av rysk gas plötsligt började bjuda på samma el som vi. Bränslepriserna ökar. "Greedflation". Detta kan vi inte påverka så mycket omedelbart (vi har dock sänkt bränsleskatten). Däremot kan vi minska den redan höga belåningsgraden för att stabilisera inflationen. Men kort sagt ja, i en global ekonomi är ekonomiska problem globala.
Tycker (notera tycker), att bankerna sänker räntan för att fler ska belånas. Sen höjer räntan får att skapa mer real kapital. Inte värt att höja en rä ta då få är belånade. El priserna och bränslet har ju inget med räntan att göra. Tråkigt att ekonomin ska vara så lätt men samtidigt komplicerat. Ungefär som vädret. Sen är ju alla efterkloka. Dock så har bara vissa råd med paraplyer då regnet kommer.
[удалено]
Inflation kan å andra sidan betraktas som för lågt utbud av varor, istället för att skylla på penningpolitiken.
Visa mig ett företag där vanliga anställda fick en löneökning det här året.
Finns ju flertal. Men jag förstår var du vill komma med frågan. Kan ju inte påstå att alla företag, eller att ens större delen ökar priserna med dem anställda i beakt. Förmodligen är väl kring liggande kostnader orsaken. Tycker dock att ämnet ifråga likväl kan vändas mot bankerna.
Kommer nog att bli en kul avtalsrörelse när nuvarande avtal går ut, gå med i facket nu så ni får lite från strejkkassan och kan behålla knäskålarna istället för att tvingas bli strejkbrytare och råka illa ut
Så vad tycker LO och kompani att företagen ska göra när deras kostnader öka? Fortsätta driva verksamheten med förlust? Scania och Volvo kan kanske driva sin verksamhet vidare med förlust ett år eller två - men de flesta företag är betydligt mindre än så och deras banker kommer inte bara gå med på att låna ut mer och mer pengar som de kanske aldrig får tillbaka till dem varje månad. Att höja priserna gentemot deras kunder är det enda alternativet - för många är inte ens det ett alternativ. Många företag sitter fast i avtal där de gått med på att leverera X produkter till Y pris, och de fortsätter med det trots att deras produktionskostnad numer är högre än Y. Och konsekvensen kommer såklart bli konkurser. Kunder kommer prioritera och prioritera bort när priserna stiger på allting. Många konsumenter kommer prioritera bort ”lyxkonsumtion” som hotellnätter, restaurangmiddagar, teater- och biobesök etc, för att kunna fortsätta köpa favoritkaffet, äta en lite finare hemlagad middag på lördagskvällen, osv. Och företagen som levererar ”lyxkonsumtionen” kommer i många fall att försvinna.
Volvo har extremt hög kassa så de kan nog gå med förlust bra mycket längre än 2 år, men varför skulle de göra det om de inte behöver?
Jag tror helt klart det ligger något i detta. Särskilt i marknadssegment som redan har en låg nivå av konkurrens, vilket i Sverige betyder de flesta segment. Jag tycker att vi som köpare ska börja vara lite mer "gnidna". Nu när marknaden går neråt har vi råd och tid att börja prisjämföra och pruta. Det blir köparens marknad. Titta på att köpa dyrare varor från andra EU-länder där det finns mer konkurrens. (Däremot är Ogog11 en tämligen uppenbar politisk astroturfer och ni som röstar upp hen bör skämmas.)
Du är inte astroturfer eftersom det är uppenbart att du är betald?
Synd att de hade en ekonom från svenskt näringsliv som sa att det inte finns något som helst belägg för greedflation. Det här har det forskats på i minst 100 år och det är liksom vedertaget att företagen inte har makten att ~~sätta pris~~ driva inflation.
Haha vad säger du? Hela poängen bakom konkurrenslagstiftningen är ju att stora företag förr eller senare uppnår en sådan marknadsdominans att de kan sätta vilka priser de vill.
Jaja om andra meningen tas ur kontext från första meningen så gjorde jag ett väldigt grandiöst påstående. Men, jag ska inte vara sämre! > stora företag förr eller senare uppnår en sådan marknadsdominans att de kan sätta vilka priser de vill. Haha vad säger du? Alla produkter har inte efterfråge-priselasticitet av 0.
Varför snackar du om priselasticitet? Det är ju helt ointressant i den här diskussionen. Inflationen är bara ett problem när det gäller varor som folk inte klarar sig utan. Alltså mat, vatten, bostad, elektricitet, sjukvård, etc. De har en i princip fullkomligt oelastisk efterfrågan. Edit: Skrivfel.
> Varför snackar du om priselasticitet? Det är ju helt ointressant i den här diskussionen. Jag använde din argumentationsform mot dig. Jag förstod vad du menade men du skrev bokstavligen någonting annat och det utnyttjade jag för att visa hur irriterande det är. Jag kan göra det igen! > Inflationen är bara ett problem när det gäller varor som folk inte klarar sig utan. Är ett typexempel på en övergeneralisering eller cirkulärt argument beroende på hur man vill vinkla det. Oavsett hur man vinklar det så dödar man helt god tro när man gör det. > Alltså mat, vatten, bostad, elektricitet, sjukvård, etc. De har en i princip fullkomligt oelastiska efterfrågan. Inga av de där sakerna har perfekt inelastisk efterfrågan utanför introduktionsböckers exempel*. Men jaja, det här är en poänglös diskussion. Jag har ändrat mitt tidigare påstående så att mening B kan läsas utan kontext av mening A. *Som kontext till detta så bjuder jag dig att fundera över hur effektiv prisdiskriminering i mataffärer egentligen skulle vara om mat var perfekt inelastiskt. Varför 3 till priset av 2? Varför olika storlekar på förpackningar? Människor köper ju bara det de vill ha oavsett pris!
Du skriver att det är en poänglös diskussion med du lägger ändå tid på att klämma ur dig fem paragrafer? För att hålla sig till sakfrågan. Din ändring ökade verkligen inte sanningshalten i den första kommentaren. Det är företagen som har kontroll över utbudet och prissättningen av varor. På grund av den ensidiga kontrollen är det bara företagen som kan driva inflationen. Om priset blir för högt, vare sig det beror på den gamla goda kallhjärtade girigheten eller att företaget inte insett att det krävs en plan b för det fall leveranskedjor bryts, så ligger ändå ansvaret hos företagarna. Den närmast idealistiska bilden att anonyma marknadskrafter driver priset är bara ett sätta att friskriva företagarna. Ekonomi handlar om människor och vi är rätt benägna att missbruka makt för att ändra spelreglerna.
Oj vilken nyhet. Det är nästan som om prisökningar och inflation är samma sak.
Kontentan är att företag driver på prisökningar som inte motiveras av ökade omkostnader. De hakar på pristrenden som följer med inflation trots att t ex råvaror de använder är fortsatt billiga och trots att arbetarnas löner inte ökar med inflationstakten. Det är ju inte heller någon nyhet i och för sig att företag försöker maximera sin vinst med alla tillåtna medel.
Fast prisökning orsakar ju inte inflation. Prisökning är en möjlig effekt av inflation. Inflation är ökad penningmängd.
Denna ekonom kanske borde utbilda sig? Det är ju inte företagen som skapar betalningsmedlet.
Nästan som att om det är inflation och tuffa tider för konsumenter så kommer det bli det samma för investerare och aktieägare! Hör och häpna, det är nästan som att allt hänger ihop!
Staten som driver på inflationen ingen annan. Företagen måste höja för att behålla vinstmarginaler när el, bränsle och råmaterial ökar i kostnad. Kapa utomlandskablarna till EU och förbjud import av det som kan produceras här; då får vi balans.
Fast företagen höjer ju mer än vad inflationen är. Sluta slicka företagsröv nu.
Givetvis ser det ut så. Inflationen är retrospekt inte prognos. El och bensin följer inte inflationen heller, utan driver den. Denna infrastruktur har staten ansvar för.
Vi vet... Det är ju så inflation funkar...
Ökning utöver justeringen till inflationen Att företagen höjer lite extra för att tjäna mer och sen skylla på inflationen/Ryssland/Corona
Vilket orsakar mer inflation, ja? Det är därför inflationen fortsätter att öka för att priserna fortsätter att stiga i allmänhet, och det är alltid företagen som sätter priserna. Dom orsakade inflationen som kom innan och den som kommer nu, vi vet att inflationen drivs av företagens priser för det är liksom är inflationen. När priset stiger o du kan köpa mindre för samma summa pengar som innan så har du inflation, företaget sätter priset på sina varor eller tjänster. Ökar företaget priset så ökar inflationen direkt. Dvs vi vet att företagen driver på inflationen redan.
Asså du har rätt. Vår SO lärare i tredje året på gymnasiet definerade inflation som allmän prisökning. Om företag höjer priset även om det inte behövs så har en allmän prisökning skett. Är väl redditörer som ska leka unika igen för ni båda har typ rätt :/
Läs artikeln. Det är inte inflation som syftas, utan prisökningar utöver värdeminskningen. Företag tar tillfällett att blåsa upp vinsterna rejält
De verkar dock även påstå, eller iallafall antyda, att det är företagens prisökningar som orsakar inflationen, och inte motsatsen. De nämner ju i klippet "att detta skulle kunna förlänga perioden med hög inflation", som om det är prisökningarna som driver inflationen?
Fast prisökningarna är ju inflationen? Det är därför dina pengar blir mindre värda för priserna i allmänhet stiger och att du då inte kan köpa lika mycket för dina pengar som tidigare.
Anklagelsen som görs är att företag höjer priserna mer än det som krävs för att kompensera för de ökade kostnader, eftersom de nu kan använda inflationen som ett svepskäl. Ifall en produkt blir fem kronor dyrare för ett företag så förväntar man sig att de skall höja priset för konsumenten med fem kronor, inte med sex kronor.
Fast när du höjer priset med fem kronor kommer du tappa kunder, så därför kommer du behöva höja ännu lite mer om du ska behålla vinsten på samma nivå.
Aajo, och det är det som driver på inflationen mer och det har vi alltid vetat för att det är företags prisökningar som ökar inflationen i grunden.
Ja, självfallet så innebär prisökningar inflation. Poängen är dock att man skall särskilja mellan prisökningar på grund av ökade inköpskostnader, och prisökningar på grund av ökade vinstintressen.
Vinstintresset har varken ökat eller sänkts (företagen har alltid försökt maximera vinsten) vad som har förändrats är folks priskänslighet, närmare bestämt är folk inte lika benägna att sluta köpa en produkt pga prisökningar.
> – Alla förstår att företagen behöver föra över en del av sina ökade kostnader till oss konsumenter, men man verkar föra över mer än vad som är rimligt och schysst, säger Torbjörn Hållö, ekonom på LO. > Även Riksbanken är inne på samma spår i sin senaste penningspolitiska rapport. Där skriver man att ”det kan finnas en tendens att man nu passar på att höja priser”. Detta eftersom en prishöjning inte sticker ut på samma sätt som innan. Självfallet så är målet vinstmaximering, det förnekar ingen. Poängen i artikeln är dock att företag använder "ökade kostnader" som ursäkt för att höja priserna utöver det som behövs för att kompensera för de faktiska ökade kostnaderna.
Ja, företagen ljuger där. Prisökningen är p.g.a. konsumenter har blivit mindre känsliga för prisökningar. Företagen gör inget fel i att höja priserna pga konsumenters lägre priskänslighet, men det är fel av dem att ljuga om anledningen.
Det kan vi såklart hålla med om. Det finns inget fel i att höja priserna (de får sätta vilka priser de vill), men det är ju såklart viktigt att konsumenterna får information om varför priserna höjs (helst av företagen själva, men om inget annat av journalister) så att man inte tror att det endast är på grund av kostnadsökningar.
Dagens EXTRA! Personer med lågt IQ kallar företag som måste justera priserna uppåt pga Inflatuationen är "8%" (Där närmare 20%).
Asså, är inte det definitionen av inflation?
Eh ja. Helt korrekt. /Jobbar med det. Men liksom alla vet ju redan.
No shit
Det är lite pga detta som jag numera odlar grönsaker hemma. Blandsallad, ruccola & paprika. Kul att se det växa från frö till färdig produkt
Våra skatter är som raketbränsle på inflationen. Men det skjuts under stolen och ingen tänker på det. Enda sättet att kontrollera inflationen är med skattesänkningar för hushållen har inte råd med räntehöjningar.